Kategori: Frihet

Lärjungen

”Herre vad tänkte du på när du kallade mig? Menade du att mitt liv skulle vittna om dig? Nog kan du förstå, att en sådan lärjunge som jag inte…”

Där sviker minnet mig av fortsättningen av Dan Inge Olssons sång. Jag skriver alltid spontant utan manus först. Det är min blogg med rätt att redigera. Nu går filmen ”Jesus Revolutionen”. Den passar exakt i tid till när sången var som mest populär i mitt liv att lyssna på. Och på den orsaken år 1972 med Jesusfolket fick jag frågan vad jag hade för utbildning, som blev anställd till ledare för unga inom Räddningsmissionen. Ansvarig föreståndare då var den kände Wiktor Norin, SMF. Bättre chef har jag aldrig haft. Han trodde på mig! Han tog itu med mig! Wiktor lever inte längre.

Meningslöst att ställa honom ansvarig! Jag minns i vart fall, att jag blev omskolad till arbetsterapeut år 1964 och senare kompletterad. Det var rekommendation från näste rektor på Missionsskolan, Lidingö, att jag skulle bli något annat först än det jag ville bli.

Så kan det gå för en lärjunge sådan som jag!

Trängd

Det gäller att hitta sysselsättning! Det gäller att få dagarna att gå! Det gäller att stå ut om värken är för svår! Det gäller att bita ihop, när en inte blir trodd!

Så fick jag syn på en blomklase upp och nerpå bland mina pelargonier. Den hade tappat huvudet och tänkte tydligen blomma ändå. Plötsligt fick jag något att göra som intresserade mig. För det gör inte städning med röj! Jag kunde följa den dag för dag samma tid för att se hur det skulle gå. Och samtidigt lära mig mobilen…

Året var 1962 då jag var väl förberedd mentalt och hade rest till före detta Restad Sjukhus för undersökning. För att få ett lämplighetsintyg till körkort hade minst 5 år gått som Länsstyrelsen sagt måste gå. Nu satt jag framför en ung läkare som läste min sjukjournal från år 1956 bit för bit och ställde frågor. Jag hade förberett mig genom att söka upp en avdelningsläkaren från år 1955 på Sahlgrenska Sjukhuset för att få kraft att möta personalen på Restad Sjukhus igen. Eller systemet rättare sagt. Jag visste, att jag inget fick ifrågasätta! Inte en sekund ifrågasätter jag att jag var sjuk, då jag kom dit. Men sjuk enligt min erfarenhet och även min mors. Jag var dödstrött och ville bara få sova i lugn och ro!

Läkaren fick läsa min journal utan att känna mig. Jag däremot fick inte läsa den på åratal. Det var inte tillåtet utan kunde skada patienten! Nu gällde det bara att hålla sig lugn oavsett deras anteckningar om mig. Jag behövde ett lämplighetsintyg och fick en ny djup skada i själen. Den unge läkaren avslöjade vad det står skrivet om mig, som inte jag visste själv!

Så har åren gått och jag är fortfarande kristen och bör inte brusa upp! Jo, jag fortsatte tro på bibeln och fick körkort till slut. ”Oavsett den sjukdom ni lider av kan ni betros med körkort.” Så skrev Länsstyrelsen i ett vänligt brev senare. Det är bara det, att jag fortsatte grubbla över vilken sjukdom jag har för livet och hur den yttrar sig. Det har jag som patient rätt att få veta! Jag fick Medicinalstyrelsen att bekräfta år 1956, att jag fick blodtryckssänkande medicin på grund av den farliga biverkan. Ja, det är min formulering. Deras vänliga motivering är fortfarande obegriplig. Brevet till dem med mina frågor fick inte personalen läsa! Andra breven skulle de gå igenom.

När jag började läsa bibeln på allvar år 1957 var det inte fråga om till vem den var skriven först och främst. Nu är jag glad över att jag inte behövde veta hur församlingarna i nuvarande Turkiet fungerade. Jag fick ta åt mig att Guds kunskap om människan gällde mig personligen också. Det var han som sammanfogat mig i min moders liv och kallat mig vid namn. Det är han som känner mig rätt och älskar mig.

Trängd men inte till döds…

Det hunden Rasmus fick veta

Där fortsätter min historia vid år 1957. Alla mina drömmar om att bli något var raserade. Jag kunde ingenting längre trots att min storebror trott, att det vore bra att passa på att ta körkort. Visst! En strålande idé men sen kom det inget körkort från Länsstyrelsen, därför att jag varit intagen tre månader på ett mentalsjukhus. Visserligen ökänt men ändå. Kunde jag inte ens köra bil, fast jag blivit godkänd i andra uppkörningen?

Livet bara rullade på ändå. Jag måste söka arbete och fick arbete på ett barnhem. Varför det fanns barn där vet jag inte. Barnen var rara och en liten flicka lärde jag sjunga:

”Tror du små blommor bedja till Gud? Fastän du ej förnimmer ett ljud Dock upp till rymden från ängen skön Stiger så sakta blommornas bön. Gör du som blomman beder till Gud…” Där sviker minnet men inte av flickan. När jag sjungit den så många gånger i tvättrummet innan det blev tandborstning, så ville hon sjunga den alldeles själv och visa att hon kunde hela sången.

Sommaren försvann och det närmade sig höst och ett år sen mitt trauma. Då kom skräcken för den sjukdom de diagnostiserat mig med. Skräcken för deras behandlingar blev värre än diagnosen natt efter natt. Ingen hade berättat vad sjukdomen innebar som jag skulle ha för livet. Den var och är för livet. Ingen följer upp och ifrågasätter rätt eller fel. Så jag fick en sömnrubbning igen. Efter en tid ville jag hem för att söka frivilligt. Jag ville vara innanför deras dörrar om något otrevligt skulle hända. Jag var över 21 nu och myndig att skriva på ett papper själv om frivillighet – fri att söka hjälp där de krossat all självkänsla.

Innan detta obehag kom hade jag varit ute och promenerat för att lära mig området. Jag kom till en stor äng utan friskt gräs. Där stod en ensam, övergiven talarstol. Det gick en ilning genom min kropp. Så många tältmöten som jag varit på. Tänk, att få vittna om Jesus! Då hör jag högt och argt rop från en man. Han undrade om jag inte sett skylten om att det var ett skjutfält med skjutbana. Jag hade bara sett den tomma talarstolen och en vacker stig tvärsöver ängen. (En kort repetition av alla mina minnen. År 1958 blev det än värre fara att gå över männens domäner.)

Detta får räcka för denna morgon. Jag sträckläste doktorsavhandlingen: ”Vänskap- värden – vandel Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation av ungdomsnarkomaner”.

Förra rubriken var ironisk med ”JAG och Gud”. Åren har gått. Åtta står för något nytt. Åttaåtta kanske jag får uppleva. Nu är det GUD som JAG ÄR som har presenterat sig för mig. Jag å min sida har räknat upp allt jag inte kan.

Och busken brinner där vi två möttes en gång.

P.S. 2025 06 16

Det är morgon igen efter en lång natt. Jag kollar ”Statistiken” för bloggen och läser ett gammalt inlägg elva år tillbaka och min besvikelse över männens egna revir att blogga och förkunna ordet från Gud: ”Stefan Swärd ryter till igen” men som kvinna fanns ingen chans att bli insläppt i samtalet om tolkningsföreträde.

Jo, jag minns hur envis jag var att vilja få vara men men bli överhoppad konsekvent. Ett av mina försök löd:

”Fräs till du Stefan Swärd! Denna din blogg har betytt mycket för mig teologiskt och akademiskt oskolad. Varför då stanna upp när någon vill samtala om försoningen praktiskt och personligt? Ingen idag begriper det språket om att vara försonad genom Jesu blod. Då måste vi alla bekännande kristna läsa på och lära in Gamla Testamentets berättelser utan affekt, att jag har rätt bibeltolkning.
Jag uppskattar Seth Erlandssons bibelundervisning sen år 1999. Var fanns alla bibeltroende när SKU (Svenska Kyrkans Unga) gick ut stenhårt med obiblisk ”bibelsajten” och nu satsas millioner av skattepengar till att undervisa Svenska Kyrkans personal i RFSU:s lära? Var finns bibelstudier i alla olika kyrkor om vad ett förbund innebär?”
Fortsätt att fräsa till men stanna inte, när vi andra inte fattar olika tolkningsmodeller! Jag gillar Torsten Åhman och han vågade gå emot det osunda inom Livets Ords lära i tidningen Dagen. Han vågade ifrågasätta alla påstådda helanden! Försoning och helande i Jesu sår står det mycket om i bibeln och skall ske här och nu. Helvetet i framtiden vet vi inte mycket om utan Jesu försoning.” Ingen kommentar

D.S.

JAG och Gud

Kan du se oss två stå där i Haga – ett rivningskvarter i Göteborg. Det hade varit min fasta punkt Räddningsmissionen hopslagen med före detta Fyrbåksexpressen. ”Nu skall hela rasket rivas…” Nu skall 34 – 36 bort på Husargatan och hörnet Pilgatan. Inte nog med att fastigheten med alla minnen skulle bort. Jag skulle bort också ur arbetslivet bara 52 år gammal och få hel sjukpension. Det var absolut ingen lättnad. Bara ett enda stort frågetecken: Vart tog kallelsen vägen, som jag fått av Gud och ville ha som tonåring? Kvar var mitt stora JAG, ett stativ för kameran för skärpans skull och så Gud.

En gång fick jag se att någon tagit bort mitt namn vid numret till ”Ungdomsmissionen” ur senaste telefonkatalogen. Det gjorde också ont förutom all värk i ryggen. Hela den var dålig och gick inte att operera var ortopedens svar. I min bibel finns en anteckning 4:2 efter ett bibelstudie som Christa Maria Lyckhage hållit år 1970. Hon tog ur en eller två verser i kontexten, som det heter och stannade där:

9. Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. 10. Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nerbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.” Jeremia kapitel 1 (1917 års översättning).

Enda anteckningen är i svagt rött numera siffrorna 4:2. Resten minns jag som i går. Vi satt några unga på studenthemmet Jeriko och drömde om att bli besökare på kvinnofängelset Hinseberg, oavsett hur långt från Göteborg det ligger. Det är en riksanstalt. Där blev unga från Göteborg placerade ofta på grund av narkotikabrott. Boken ”Stängda dörrar” var på gång, som hon skrivit tillsammans med sin man Knuth Lyckhage och Caroline Krook. De unga kände inte jag men de tillhörde 68-rörelsen. Jag för min del var äldre och blev senare placerade i gruppen: ”Med Jesus i vårdsvängen”. Christa Maria Lyckhage, som var kurator på Stadsmissionen undervisade oss i de fyra verben i bibeltexten hur lätt det var för unga att bli uppryckta ur ett bra sammanhang, nerbrutna genom missbruk av droger, dödade eller fördärvade. Till slut visade hon på hur mycket svårare det var för dessa unga att komma igen och bli upprättade.

En dag stod JAG och Gud på angiven tid och följde hela rivningsarbetet i stadsdelen Haga där Räddningsmissionen haft sin fastighet och arbete! Husen revs ner och jag som sjukskriven och nära hel sjukpension upplevde hela rivningen under tre dagar inom mig själv. Hela min insats, alla mina drömmar revs ner bit för bit. Kvar var mitt stora JAG, stativet och kameran. Jo, kvar var min envishet och ”sjukdomsvinst”. Minsann att jag lärt mig framkalla och kopiera svart/vitt under många långa sjukskrivningar. En stund då och då men mest liggande plant på hård bädd för att slippa ryggvärken. Tänka fick jag och läsa fototidningar bildmässigt – läsa gick dåligt, titta på bilder gick bra.

I min bokhylla längst ner finns resultaten av min envishet i album: en släkthistoria från kriget på min fars sida, en släkthistoria från min mors sida ner till ”Roparna” och kopierade brev långt före dess ner till år 1823, en nutidshistoria om tiden inom Fyrbåksexpressen/Räddningsmissionen i färg och svart/vitt. Gud fanns före min tid i Göteborg och allt fördärv och missbruk. Jag började min släktforskning med frågan vem som var först att bli omvänd till Gud. Trodde att det hette farsarv och morsarv. Numera måste jag stava på engelska språket om ”mad heritage” och kulturarv.

Jojo! Jag är högfärdig också förutom att jag kunde reprofotografera gamla bilder, framkalla, kopiera och skriva texter. Jag ville kunna läsa doktorsavhandlingar också. Jag ville kunna förstå men fattade inget! Detta har irriterat mig. Om det finns en doktorsavhandling, som handlar om den första tidens ungdomsnarkomani i Göteborg från år 1955 till ungefär min pensioneringskris 1987, så borde jag väl fatta! JAG hade ju första boendet så nära Skanstorget, som det gick att komma år 1966! Jag såg inga narkomaner där eller handel. Boken heter: ”Vänskap värden vandel – Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation narkomaner”. Författaren är Christer Ahlman som följt femton men tio av dem ingående under återhämtningen. Vi möttes på slutet av 60-talet och har gemensamma minnen och ser allt från diametralt olika håll. JAG och Gud fotograferade rivningen av Haga och har många fina bilder. JAG fick många barn utan att ha någon man precis som bibeln beskriver en övergiven kvinna. Jag har fotograferat dem från slutet av 60-talet. (Någon finns på Facebook utan att jag frågat om lov). Det finns en hel bok med mig som fotograf och författare som heter:
”Det hunden Rasmus fick veta”

Jag längtar efter att ”mina” barn skall få upprättelse! En efter en tills alla är med på VÄGEN…

Sanningen

Ha inte så bråttom att lämna påsken! Lägg märke till dessa rader i Matteus kap 27:

”En vaktstyrka bevakar graven

62 Nästa dag, som var dagen efter förberedelsedagen, samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus 63  och sade: ”Herre, vi har tänkt på att den där bedragaren sade medan han ännu levde: Efter tre dagar ska jag uppstå. 64  Befall därför att graven ska säkras fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första.”

65 Pilatus sade till dem: ”Här har ni en vaktstyrka. Gå och säkra graven så gott ni kan.” 66 De gick och säkrade graven genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.”

Det var inte nog med att Jesus var korsfäst och död. Det var inte nog med att han var lagd i en grav med en stor sten för ingången! Det måste till mer! ”Den där bedragaren” hade en lära – tänk om kroppen blev stulen och läran spred sig!

Detta är ju märkligt. Då kom en jordbävning och en Herrens ängeln från himlen rullade undan stenen och satte sig på den. Vilken triumf! Sanningen går inte att stänga inne!

Ett nytt drastiskt försök gjordes av vaktstyrkan. De som inte skött sitt jobb måste mutas med mycket pengar. De måste ljuga. Lärjungarna hade kommit om natten och rövat bort hans kropp!

Och än idag fungerar gnosticismen – omskrivningar av sanningen.

Jesus är vägen till Gud och sanningen…

Min sång i natten

Det är natt och jag vill sammanfatta mina påsktankar.

De börjar med Emmaus-vandrarna Lukas evangelium kapitel 24:13-35. Alltid föreslagen predikotext i kyrkoåret på Annandag Påsk.

I år har jag vänt från tankarna vad Jesus eventuellt berättade som orsak varför han måste dö. Det finns att läsa om i Svenska Kärnbibeln med sina förklaringar. Det finns mycket av forskning kring detta.

I år har jag utgått från att han är VÄGEN att nå fadern för vår skull. Vägen fram till en av de sex givna fristäderna skulle hållas i ordning, så att den gick att nå undan blodshämnaren. 4 Mos 35 och 5 Mos 19. Den förebilden håller i alla tider.

Följ blodfläckarna från början av VÄGEN! Ett felfritt, oskyldigt djur måste dö för att HERREN Gud skulle kunna ge kläder åt Adam och hans hustru. Det hade varit nakna inför Gud men blev blyga av skammen genom olydnad.

Det blev blodfläckar på VÄGEN, där Kain slog ihjäl sin bror. Abels blod började ropa till Gud: Hjälp!

Det blev blodfläckar där bröderna slaktade ett djur och doppade Josefs mantel i. Sen var lögnen ett faktum: ”Vi har hittat hans mantel!”

Det blev väldigt mycket av blodfläckar i Egypten, då det felfria lammet slaktades. För att inte tala om blodet på alla dörrposter!

Lite avundsjuka. Några lögner och vi fortsätter att kivas under VÄGEN år 2023. Vem tolkar rätt? Vems åsikter gäller?

Mina föräldrar var de första, som höll i ordning VÄGEN till Jesus. Det var lätt som barn att nå honom och lära känna honom. De var söndagsskollärare också tillsammans med andra. Sen kom bibeltrogna pastorer och gav bibelundervisning, som inte var snårig.

Jag hade det bra till och med stormen år 1969. Då fick flera nyfrälsta narkomaner återfall och jag fick känna på deras ockulta blandningar samtidigt med deras berusningar. Det kom villoläror, som jag inte sett förut.

Sen kom ”En ny tid – En ny tro”. Den boken har jag läst flera gånger. Västerlänningar tror, att det är ofarligt med meditation och frigörande dans t.ex. Ingen vill veta, att det kommer ur hinduismen!

Ja, så skulle vi bara behöva lyda tolv apostlar från Australien. De står för det som fattas i bibeln (min ironi). Eller detta att vara utan medlemsregister och ekonomiskt ansvar! Det fattar inte jag.

VÄGEN valde mig, som är beskriven i bibeln. Den höll att vandra på under alla år. ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” Psaltaren 119:105

Klockan har hunnit bli 2.00 2023 04 10

Gunnel Bergstrand

Följ blodspåren Del 3

Det är tisdag i påskveckan 2023. Det behövs inte många rader. Kain fick rådet av HERREN att råda över sina tankar. De var mörka. Ögonen är själens spegel. Kain klarade inte provet. Så rann det ett blod i Edens lustgård.

Abels blod ropar till Gud. Det ropade för min skull. Det ropade för din skull. Vi kunde heller inte styra våra tankar. Någon eller några har röjt vägen till fristaden och korset åt oss, åt mig.

Jag hann fram i tid. Där är jag nu den 4 april 2023…

5 Mosebok kapitel 19

Följ blodspåren Del 2

Påsken 2023 drömmer jag om att vara tydlig och sammanfatta alla mina tankar i olika riktningar och intresseområden. Det är antivirusprogrammet Norton, som vill sälja mera skydd för min profil. Det finns ”spårare” får jag veta, som är ute efter den.

Så enkelt uttryckt har jag min identitet i Kristus. Kristus betyder den smorde och namnet används efter Jesu uppståndelse från de döda. Han hade sagt tydligt. ”JAG ÄR är vägen, sanningen och livet.” Många gånger använde Jesus namnet om sig själv som Herren Gud använde om sig själv till Mose i den brinnande busken. Mose frågade: ”Vem är du?” Mose får svaret:

”Jag är Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud… Och senare i 2 Mosebok kap 3” ”Jag är den JAG ÄR…”. När soldaterna skulle gripa Jesus i Getsemane örtagård med frågan var är han svarade Jesus med namnet: ”Det är JAG ÄR – inte bara ”det är jag.” (Detta finns att läsa i en not till Joh kap 4:26 i NT 81)

Det är måndag i påskveckan, om du vill följa mig på den vägen, så blir jag glad! Det är helt frivilligt och jag fortsätter visa på blodspåren. Människan fick en fri vilja att fundera på det hon hört av HERREN Gud. Jag har stavat många gånger på Kains samtal med HERREN. Det var författaren Marianne Fredriksson som skrivit en trilogi i slutet av 80-talet. Hon var en mycket skicklig berättare. Men hennes ord stämmer inte med bibelns. Så gick det till att jag vaknade över Herrens samtal med Kain. 1 Mosebok kap 4.

Kains ögon hade blivit mörka och Herren ville bara veta hur Kain tänkte och påpekade Kains ansvar att styra sina tankar.

Efter detta samtal och händelsen sen blev det blodfläckar på vägen till Gud. Jag fattade så småningom, att inte heller jag kan styra avundsjuka tankar.

Följ blodspåren

Tänk, att det skulle ta ett långt liv, innan jag börjar fatta! Det är ju Guds egna pulsslag i mitt liv: förlåten, försonad, förlåten försonad, förlåten försonad…

Det finns blodspår på ”den VÄGEN”. ”För dig utgiven…”

Det är ju bara att öppna bibeln och ta emot Guds kärlek! Det är ju bara att läsa några kapitel från början! ”Och HERREN Gud gjorde kläder av skinn åt Adam och hans hustru och klädde dem.” 1 Mos 3:20 Innan står det, att de var nakna – en kuslig insikt som kom på grund av deras olydnad.

”Klippa du som brast för mig Låt mig gömma mig i dig Vattnet, blodet som går fram Från din stungna sida o Guds Lamm Låt det bli en dubbel bot för min synd och lagens hot.

Intet kan jag giva dig Till ditt kors jag sluter mig Naken dig om kläder ber hjälplös, upp till nåden ser Jag förgås om inte du i din källa tvår mig nu.”

Se upp så att ingen tar vår sångskatt från oss! A M Toblady skrev första texten år 1776. Senare blev den reviderad men håller i alla tider. Jag var naken inför Gud men han klädde mig! ”Rättfärdiggjord inför Gud” är svåra begrepp, som måste förklaras för de unga!

För att kunna göra kläder av skinn måste en oskyldig i Guds skapelse dö först.

Den långa vägen att nå Gud har blodspår. För min skull. För din skull…

Förlåten försonad, förlåten försonad, förlåten försonad…

VÄGEN

Det är natt. Om du undrar över denna VÄGEN, som Jesus säger sig vara, så finns det märkliga berättelser i bibeln. På ett ställe berättas om en man, som är ute i skogen och hugger ner träd. Ofrivilligt far yxan ur skaftet , träffar en annan man som dör. Det var öga för öga och tand för tand. Mannen blev själv hotad till livet för att sona sitt brott genom lagen.

Fritt ur minnet berättar jag för dig om löfteslandet. Där skulle finnas sex fristäder tre på varje sida om floden Jordan. Vägen till fristaden skulle hållas i ordning, så att den skuldtyngde skulle hinna fram undan sin vedersakare. Ja, det är svåra begrepp. Det var döden som jagade mannen för att försona brottet. Jag kan inte sova och undrar över ordet ”ofrivilligt”. Det var inte meningen, att det skulle bli ett mord. Denna berättelse finns i bibeln. Israels olika stammar fick var sitt område utom Levi stam som hade tempeltjänsten. Fristäderna var tre att börja med och blev senare utökat till tre till på andra sidan Jordan.

Det kvittar vad det var som hände ofrivilligt men gav en stor skuld. Jesus är inte bara VÄGEN. Han är en fristad också där hotet inte kan nå längre. Du kan bli fri bördan framme hos Jesus. Det är hans eget löfte. ”Kom till mig alla ni som är tynga av bördor, så skall jag ge er ro.” Jesus förlåter och försonar oss med Gud.

Det är natt. Detta vill jag berätta för dig. Vi som känner Jesus skall se till att det är lätt att komma fram på ”den VÄGEN” för att nå frihet från skuld. Jo, jag är bekväm men nu skall jag ta reda på var detta går att läsa. Du kan ta reda på fakta själv! Det håller varenda Guds löfte genom Jesus Kristus!

Här finns det att läsa: 4 Mosebok 35:6 och 5 Mosebok 19

Guds frid!

Fotavtryck

Under alla år med dator har jag haft antivirusskydd extra. Nu får jag veta gång på gång, att jag har många ”spårare”, som vill åt min profil (på Facebook). Visst, detta har stått att läsa om i bibeln under tusentals år. Han har många namn som ”åklagaren” både på hebreiska och grekiska språket först och andra namn senare. De som vill en väl men vill sälja sammanfattningar av årets inlägg kan väl inte kallas ”spårare”?

Så klart det blir fotavtryck! Det är ju det jag vill, att mina läsare skall kunna se vart jag är på väg! VÄGEN som jag går på heter JESUS. Den heter så ända sen början i Antiokia i Grekland. De som fick höra om Jesus från Nasaret, som hade dött men uppstått igen började kallas kristna efter Kristus, som betyder den smorde. De som lyssnat började följa Kristus som ”den vägen”.

Min bror som lever ännu är 93 år. Han har just fått veta hur enkelt det är att fatta ett beslut om ändrad inställning. Jag var bara runt 10 år, när min lite äldre syster och jag höll ihop för en gångs skull. Vi frågade våra föräldrar strax före klocka 3 en söndagseftermiddag:

”Är vi tvungna att gå med till körka?”

Det kom ett par tårar i mor Annans ögon och så sa hon något obegripligt för mig: ”Det kommer en dag, då ni ingen kyrka har att gå till!”

Sen den stunden ville jag gå på den vägen som de valt. Eget val utan en enda kommentar. Det har jag aldrig ångrat. Jag ärvde inte deras tro men förstod att vägen de valt var bäst. Det blev tydliga fotavtryck efter dem.

”Klippa du som brast för mig, låt mig gömma mig i dig, Vattnet blodet som går fram från din stungna sida o, Guds Lamm…”

Det gäller att kunna bibeltexterna för att kunna förstå Guds alla löften om frälsning undan döden!

Räddning

Nu är vi inne i fastan. Bibeln beskriver en rätt fasta i Jesaja kap 58, som HERREN vill ha.

Dagens kvart från Svenska Kärnbibeln lyder:

”Jes 58:5-10

5Är det den här sortens fasta jag vill ha?
    En dag när ni känner smärta bara på grund av att ni avhåller er från mat, hänger med huvudet som ett strå och breder ut säckväv och aska under er?
Är detta vad ni kallar en fasta,
    en dag som gör att Herren kan visa nåd (villkorad nåd – hebr. ratson)?

[Som särskild klädsel vid sorg och fasta användes säckväv som man svepte in sig i eller band om höfterna. Man strödde även aska eller jord över huvudet och både satt och låg på säckväv.]

6Nej, detta är den fasta jag vill ha:
Lossa de som är bundna i synd (lossa orättfärdiga band).
    Slit sönder repen till människors tunga bördor.
Befria de som är förtryckta (i slaveri),
    bryt sönder alla ok.
7Dela ditt bröd med den som är hungrig.
    Ge husrum för hemlösa förtryckta människor.
När du ser någon naken, kläd honom.
    Vänd inte ryggen till den som är ditt kött och blod.
8Då ska ditt ljus bryta fram som ljuset bryter fram på morgonen,
    och ditt helande ska komma snabbt.
    [Ordagrant ”ett långt bandage ska rullas på dina sår för att läka dig”.]
Din rättfärdighet ska gå framför dig,
    och Herrens härlighet (ära, prakt) ska gå bakom dig och skydda dig.
9Då ska ni be och Herren (Jahve) ska svara.
    Ni ska ropa (desperat) och han ska svara: ”Här är jag.”
Om ni tar bort alla slags ok [som förtrycker människor],
    slutar att peka finger [hånar andra],
    och inte längre talar ondska (synd, lögn, förtal).
10Om du ger ut av dig själv (din själ) till den hungrige
    och tillfredsställer den plågades själ,
då ska ljus gå upp för dig i mörkret,
    ditt sken ska bli som middagens ljus.” Slut citat

När Bibel 2000 kom ut satt jag mycket och jämförde nya översättningen med 1917 års. Det skiljer ju 100 år i språkbruk. Ett år tidigare kom Svenska Folkbibeln ut. Innan dess fanns provöversättningar. Det kom ut böcker om översättningsarbetets svårigheter så småningom från båda håll. Jag fick veta, att jag inte skulle hålla på att anmärka utan att kunna grundspråken. Helt rätt!

Det ändrar inte mitt intresse för begrepp! ”Frälsning” ändrades till ”räddning” i B2000. Och så var jag igång. Taggad. En sjökapten berättade i en närradioandakt, att den som håller på att drunkna och kommer upp på däck blir räddad men är inte frälst för det. Så visst tål begreppet att forska på!

2 Mos 14:29 ”Men Israels barn gingo på torr mark mitt igenom havet, och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. 30 Så frälste HERREN på den dagen Israel från egyptiernas hand, och Israel såg egyptierna ligga döda på havsstranden.” 1917 års översättning. Där blev ett begrepp till ”mur”. Har frälsning och mur ett sammanhang? Där fortsatte jag att söka på ordet ”frälsning” och ”mur” och blev medveten om min egen frälsning genom Jesus Guds son! Han skyddar den som tror på honom genom en mur mot fienden.

Visst har jag ältat ett svårt trauma från år 1956, då jag plötsligt från en stund till en annan blev inlåst, avklädd och lagd i bälte 20 år gammal. Det var deras rutiner. Jag var inte mentalt förberedd på hur sinnessjukhusvården fungerade! Chocken har blivit permanentad, därför att jag registrerade allt under den förhållandevis korta vårdtiden 3 månader för en sjukdom som jag inte har! Och minns tragiken för svårt psykiskt sjuka.

700 – 600 år före Kristus skriver profeten Jesaja om en rätt fasta att lossa på dessa bälten, som förekommer ännu i Sverige år 2023! Om jag fattar bibeltexten rätt översatt i kommande Svenska Kärnbibeln, så bör jag dela med mig av min kunskap om Jesus. Han vet vem som lider och varför.

”De själar som jag själv skapat.”