Författare: Gunnel Bergstrand

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

All trösts Gud kan trösta

Ibland ställer någon en fråga med tydlig förvåning:
”Tog du det så hårt?”
Ja, det gjorde jag, när jag inte får vara med längre.

En snabb sammanfattning av min livssituation så trodde jag, att jag var något, när jag var 20 år. För jag var alldeles full av drömmar om framtiden och inget var möjligt som skulle stoppa dessa planer. Jag var duktig och trodde på min livskraft tillsammans med Guds vilja. Jag ville välja psykiatrin men rektorn för sjuksköterskeskolan sa, att jag var för ung för det. Men jag var tydligen inte för ung för att bli patient på det allra värsta stället och bli avklädd all värdighet!
Det var då det, som jag blev stigmatiserad med felaktiga diagnoser. I vissa utsatta perioder av livet har alla såren gått upp igen och börjat blöda. Nu är jag bara full av ärr och inne på sista sträckan. (Som sagt så älskar jag Paulus, som har förklarat så mycket för mig…)

Därför kan jag med all frimodighet använda bibliska termer om naken eller klädd. Jag är klädd inför Gud på grund av Jesu liv och död och uppståndelse och löften. Min kunskap i teologi eller exegetik är plus minus noll och noll kunskap i kyrkohistoria.
Så därför vågar jag rekommendera en kunnig på dessa områden från LBK, en från Pingströrelsen, en från Livets Ord, en från EFS och mina bibellärare från SMF från förr. Pastor Roland Hellsten kommer från ÖM men har tjänat i olika samfund. Så var EFK med också. Från Svenska Kyrkan vill jag nämna Berit Simonsson som bibellärare.

Ef 3:16-21
Måtte han i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande, så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er. Han som verkar i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka, hans är härligheten genom kyrkan och genom Kristus Jesus, i alla släktled i evigheters evighet, amen.

Åklagaren och Asazel

Joh 14:3
Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är.

Så börjar jag dagens blogg med dagens löftet ur den privata samlingen. Sen skriver jag spontant som vanligt…
Dr Sven Reichmann skriver i sitt förord till boken ”I väntan på Messias”, att han citerar enbart ur Svenska Folkbibeln. Den har inte den historiskt kritiska teologin enligt honom. Olika bibelsyn kan inte jag redogöra för som bekant. Jag tror, att det är bra att läsa olika bibelöversättningar. Jag tror, att det är viktigt med val av ord i överensstämmelse med innebörden. Men Asazel är inte med i Svenska Folkbibeln av någon anledning.

Åklagaren gick inför Gud och de hade ett samtal om Job. Ett enda kapitel i bibeln har med en människas livsvillkor. Det handlar om en vandring från födelsen till döden. Det handlar om ett val att tro på Gud som den ende och alltings skapare eller att leva i trots mot honom. Job hade det så bra, att det var inget konstigt, att han kunde tro. Vänta bara att se hur det går om han blir prövad!

Åklagaren betyder Djävulen på det hebreiska språket. I Nya Testamentet heter Djävulen Satan och är den samme men med namn på grekiska. Denne Satan tog med Jesus ut i öknen och frestade honom under 40 dagars fasta. Satan frestade honom på alla punkter. Jesus var frestad i allt precis som vi blir frestade. ”Dock utan synd.”
Därför kan han hjälpa den som frestas! Värre än Job prövades har väl ingen människa blivit prövad!

Mellan livet och döden är just denna öken som förebild för vandringen mellan befrielsen från slaveriet och ett löftesland i frihet. Israels historia är en gåva till oss hedningar, som inte är födda av judisk börd. (Det var efter fångenskapen i Babylon, som folken runtomkring kallade alla av Israels stammar för judar.) Israels historia är vår frälsningshistoria.

Så är jag framme vid dagens poäng om ett rent offer utgjutet till försoning för allas synder. Historien berättas utförligt i 3 Moseboken kapitel 16. Det finns ingen ursäkt för teologie studeranden att inte lära sig denna läxa om vår syndabock! Ingen annan kunde ta på sig världens synder än Jesus som ett felfritt offer. Gud sände honom och Jesus var villig att lyda fadern i allt. Att det var två syndabockar innebär enligt Fjellstedts förklaring, att det innebar ett enda offer men i två avseenden.
För den som plågas av syndaminnen är Asazel den syndabock, som bar bort synden ut i öknen så långt bort från människan som möjligt. Öknen är ingen plats att leva i. Den öppna vägen till gemenskap med Gud är en plats som Jesus förberett för oss både nu och sen.

Det är morgon och under dagens lopp kanske jag ger bättre hänvisningar.
Senare:
Jak 1:13-14
Ingen som blir prövad skall säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar han ingen. Blir någon frestad, är det alltid av sitt eget begär som han lockas och snärjs.

1 Kor 10:13
Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.

Heb 2:18
Eftersom han (Jesus) själv har prövats och lidit kan han hjälpa dem som prövas.

Och när kvällen närmar sig prövar jag att sätta in en melodi ur Andreas Holmbergs arkiv. Den som följer texten ser, att det är hämtat ur Gamla Testamentets förråd:

Jag är främling jag är en pilgrim…

Det är tidigt morgon den 23:e jan. och jag hittade teologi, som jag begriper och instämmer i:

Begriplig teologi i överensstämmelse med vad bibeln förkunnar

Och nu är det kväll och denna exegetik och teologi gör mig mycket glad! Äntligen svar på tal av teol.dr Seth Erlandsson:

Begriplig bibeltolkning som går att följa i vanlig bibelläsning. Det är skillnad på Guds tankar och människors. Läs och begrunda!

En sliten bibel

Det var så spontant igår, att scanna ett löst blad ur min bibel – det enda lösa med en bibeltext. Här är hela versen från Bibel 2000 i översättning:
Upp 3:18
Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld så att du blir rik, och vita kläder så att du kan klä dig och dölja din skamliga nakenhet, och salva att smörja dina ögon med så att du kan se.

Min egen gamla bibel börjar med att inte tänka på det som varit utan på att Gud vill göra något nytt. Jes. 43:18-19
Det citatet har jag på ett försättsblad…
Det var så lagom enkelt december år 1958! Hur gör man för att glömma? Någon har klickat fram just den bloggen igår om rosenrött och purpurrött…Idag har allt samverkat till det bästa, fast jag har tyckt så illa om just den bibelversen, för dem som älskar Gud.

Det är skillnad på att vara naken från början och att bli avklädd, då man tror sig vara någon!
Adam och Eva blev inte avklädda och ”skammade” inför andra. De var nakna från början och skämdes inte. Hela skapelsen var deras och de fick äta av allt. Det var inte lite. Det var generöst som erbjudande. De fick njuta av skönheten och gemenskapen och bara en enda varning för kunskapens träd på gott och ont. Den frukten skulle de låta bli. Herren visste vilka konsekvenser det skulle innebära. Detta val att lyssna och lyda Herrens röst är fortfarande inte populärt.

Adam och Eva blev inte avklädda och skammade inför andra människor. De trodde inte, att de varit något förut som blivit fråntaget dem. De var något och de var nakna och de skämdes inte för allt var deras! Och gemenskapen med Skaparen inte minst.
Där i berättelsen fokuserar jag på Jesus för de klarade inte av att lyda. Där i berättelsen kommer det in medvetenhet och blygsel och behov av att gömma sig för Herren. Där börjar behovet av att få bli klädd inför Gud och slippa skämmas, slippa att behöva gömma sig för honom. Där kommer blodet in av ett oskyldigt djur i skapelsen. Där är skillnaden mellan att hitta något att skyla sin nakenhet med, hitta ursäkter för sitt beteende, hitta någon att skylla på och att bli klädd av Herren själv med kläder av skinn. Det behövdes ett oskyldigt offer. Ett rent, felfritt blod har runnit i lustgården.

Adam och Eva blev aldrig avklädda. De var nakna inför Gud och skämdes inte. De var hans och gemenskapen var fullkomlig mellan det skapade och skaparen. Det är nu vi kan bli avklädda allt det som vi varit en gång och inget blir kvar att dölja nakenheten med. Såvida jag har fattat vem jag är utan kläder! Där är poängen med att vara rättfärdiggjord genom tron på Jesu blod! Där är min poäng och mitt tjat om att biskopar och präster borde undervisa om varför Jesus måste dö! Där är dagens svält i vårt land, att det ingen mat finns att få i ”brödhuset”. Det finns ingen referensram till Gamla Testamentets texter om blodet och offret.

Vattnet stod som en mur till höger och vänster om Israels barn. Så frälste Herren på den dagen. Fritt ur minnet. Jesus är frälsningen genom vattnet och blodet.

Job blev avklädd minsann från att ha varit någon med rikedom och anseende och hälsa och kraft. Hans alla sår varade sig och luktade så illa att frun inte ville vara i närheten.

Om Jesus står det, att vi har läkedom i hans sår. De såren hade han fått hemma bland de sina.
Alla texter hör ihop.

Skammen att vara naken

Det är morgon efter en dag då jag fick feedback. Tack! Så har jag gett mitt svar. Jag har alltså så intressanta gamla brev i min byrå, att de bör komma till ett landsarkiv. Det är en präst, som berättar om svälten, som var år 1827 och åren runt. Han kunde inte få ut någon lön under tre års tid. Brevet från år 1842 är svar på systerns fråga om profeterna, som går i gårdarna. Hela Sverige var nersupet på den tiden och till och med hon drack. Vilket var en så stor skam, att det bara är dokumenterat noga muntligt från generation till generation.

Numera lever vi i en andlig svält. Präster kan vara mera noga med ett akademiskt korrekt språk än vad det är Gud vill ha sagt. Tyvärr är denna fattigdomsskam offentlig i och med internet.

(Mera om detta i morgon. En mening borttagen nu.)

Bibeln 2212Ett löst bibelblad

Jobs Gud

Det kom ut en bok på 70-talet eller början av 80-talet, om jag inte minns fel, som hette ”Jobs Gud”. Den var helt i tiden med framgångsteologin och gav mig ytterligare sten på börda. Job hade inte behövt bli sjuk, om han gått emot! Ungefär så.

Jag har fått löfte att citera ett råd från en som hittat till min hemsida: http://www.brefvet.com och denna blogg:

Ett välment råd: strunta i människors syn på Bibelns texter och fokusera på dessa texters syn på dig. När texterna får vara väv, så som ordet text kommer av latinets ” textus” vilket vi har lånord från som text och textil, då vävda trådar i texterna, bildande ett mönster och detta mönster pekar på Jesus och ger honom att äta så som han sagt om sina ord, de är mat för den hungrige, rikedom för den fattige, liv och återigen liv. Ge inte upp! Han kommer i Ordet, han viskar ” följ” . Att vi inte förstår allt i Bibeln spelar mindre roll. När vi läser och ber möter vi en ström i mötet mellan bön och text och då följer vi bara med. / Magnus Olsson

Som väl är har jag haft kvar min frimodighet i all bedrövelse som varit. Jag gick till pastor Nils Pollack och frågade om han läst boken ”Jobs Gud” och vad han tyckte. Vi hade samma uppfattning visade det sig, att författarens tolkning inte stämde med budskapet. Detta med sjukdomar är obegripligt och kanske mest obegripligt för den som är frisk.

Så nu följer jag Magnus Olssons råd och berättar vad Jobs bok betytt för mig under 70-talet och framåt. Bibeltexten låter mig vara huvudpersonen med mitt stora, stora JAG och med mina upplevelser i livet och funderingar kring dem. Så där har jag suttit och slickat mina sår och jag har också fått besök av vänner, som känt Gud bättre och vetat mer om min situation, än jag vet själv. Värst av allt var trösten, att jag inte alls behövde vara sjuk i min rygg, om jag bara tänkte rätt! Tröstarna var usla tröstare, sa Gud en dag till slut, för jag hade bara hållit fast vid att min Förlossare lever. Det fick jag en poäng för. Och inte bara det utan jag hade väntat på upprättelse från honom själv!

Där är jag nu. Jag vill varken ha framgångsteologi eller en historisk kritisk tolkningsmodell. Och inte heller filosofi från Europa som trasslar till allt så makalöst. (Se Sven Reichmanns bok: ”Kulturen utan Gud”).

Ja, jag är envis och tror, att jag har rätt. Större än så är, att denne Gud, som vet allt ville återupprätta mig helt enligt sitt eget ord. Alla bibelns texter hör ihop och i texten om Emmausvandrarna (Lukas kap 24:13-53 ) får jag lov att vara den namnlösa lärjungen, som berättar till punkt vad som hade hänt och vad jag trott på innan det hände. Han låter mig och den andre lärjungen berätta färdigt. Han lyssnar. Sen berättar han, att han finns överallt i alla texterna. Det som skett honom under påsken i Jerusalem måste ske.

Mig gör det inget, att det står mest om män i bibeltexterna. Så jag vill heller inte ha någon feministteologi. Den har inte tröstat mig ett dugg.

Vad är du rädd för?

”Vad är du rädd för?”
Som sagt. Den frågan fick jag gång på gång, när jag inte vågade pröva mitt manus för tryckning: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”.
”Du har ju allt att vinna och inget att förlora!”
Jasså! Är det så lätt att erkänna hur svag jag är som människa och kan bli sjuk?
Nu finns det värre saker än så att vara rädd för som sjukdom, värk eller ålderdom med glömska.
Så jag skulle vilja skicka frågan vidare?
Vad är du rädd för?

Ja, jag är rädd för alla dessa välmenande förförare som pratar bort döden, som om den inte finns. Jag är rädd för likgiltigheten, förnekandet att det bara är som att somna en kväll. Sen är livet över. Döden dör sig själv ungefär…

Vad är du rädd för?
Vad är det som är så farligt med att läsa bibeln och om alla krig i Gamla Testamentet? Vad är det jämfört med alla deckare med alla mord eller verkligheten med all ondska? Bibeln berättar ju bara kampen mellan mörker och ljus mellan liv och död! Är det inte bättre att lära känna honom nu som vann över döden? Är det inte bättre att läsa om en kung, som var först i striden och vann den?

Nya testamentet visar på en fångenskap som heter dödsfruktan. Vem vill vara en fånge och ofri?
Heb 2:14-15
Då nu barnen är av kött och blod måste han (Jesus) på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv.

1 Joh 4:15-19
Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss.

Marcus Birro om vårt behov av Gud mot ondskan

Äktenskapet som förbund

Mina föräldrar höll aldrig någon föreläsning om äktenskapets betydelse och hur ett hem byggs upp. Vi var flera ögonvittnen, som minns dem och atmosfären. Det blev så självklart, att jag för min del inte fattade, att uttrycka tacksamhet.

En gång i mitt arbete inom Räddningsmissionen fick tre unga missbrukare följa med ut på landet och träffa mina föräldrar. När vi satt i bilen för att resa tillbaka till Göteborg stod föräldrarna som vanligt på trappan för att vinka av. Då kom reaktionen och omdömena. En av dem skulle vilja ge min mor en kram. Visst! ”Gå och ge den då!” Jag hade en två dörrars bil och fick gå ur för att släppa fram henne.
När hon kom tillbaka och satte sig i baksätet igen var det som om hon måste förklara sig:
”Du förstår, jag har aldrig varit i ett riktigt hem förut!”

Inget är självklart. Jag har läst en ledarkrönika nyss om Anders Carlberg. Ingen kan väl uttrycka det bättre än han gjorde vid detta tillfälle:
Läs intervjun här med Anders Carlberg

Det har inte gått på en dag att riva ner de kristna värderingarna angående ett äktenskap kopplat till Herrens förbund med ett folk.
”Kristna har matchbollen och är inte ens på banan”

Vi är inte ens tacksamma över vårt hem! Det är så självklart!
Nej, jag skall inte tala för andra bara för mig då. Jag har inte fattat att vara tacksam över församlingen, som hem heller. Det var så självklart, att få växa upp i en god miljö! Jag har fått som sagt det mesta med modersmjölken och teologin genom alla långa sånger. Vilka ”barn” mår bra av gräl mellan föräldrar? Vilka ”barn” i ett andligt hem (kyrkan) mår bra av gräl mellan ledare/föräldrar?

Vi skall inte stanna på ett barnstadie enligt Paulus utan växa upp till andliga mödrar och fäder. Vi skall visa repekt för Herrens ord och inte plocka isär det enligt tidens sätt att leva. Det är tragiskt, att bibelkunskapen håller på att försvinna och tolkningar tar över i så många olika riktningar.

Guds löften så många de än är finns kopplade till hans förbund. Det är bara i Jesus som löftena får sitt JA. I honom kan vi få allt vi behöver. Under hans beskydd kan vi vara trygga.
(Som Boas var för Rut, så är Kristus för oss. Citat av Berit Simonsson ur ett bibelstudium om Ruths bok)
Vem som helst kan få lära känna den hemligheten med förbundet, med församlingen, med löftena. Både Kolosserbrevet och Efesierbrevet har nyckelordet ”i Kristus”.

Helheten är summan av delarna

Vaknar med ett gammalt axiom i huvudet: Summan av delarna är lika med helheten. Ja, varför inte stiga upp och söka på Google.
Hitintills har jag klarat mig genom att citera en vers ur den 119:e psaltarpsalmen vers 160:
”Summan av ditt (Guds) ord är sanning,
dina rättfärdiga domsslut är eviga.”

Så ser jag via Google, att det finns en helhet som är större än delarna. Inte dåligt!

Jag för min del fortsätter, där jag slutat mitt bloggande tillsammans med andras i ämnet. En halv bibelvers kan inte bli en hel.
”Förlåt mig!”
Ja, syndabekännelsen bör vara kvar i Svenska Kyrkan och litturgin kan tydligen vara lite olika. Vart tog resten vägen?
”…såsom vi ock förlåta dem oss skyldiga äro.” ( 1917 års bibelöversättning)

Det kom ett mail igår om att det står i bibeln, att vi kan gå förlorade. Ja, det står så men inte bara präster och pastorer hoppar över den upplysningen. De flesta av oss fegar ur och vill inte ha hela sanningen.

Ur Tidskiften Evangelium

Så jag erkände, att jag haft en del att göra med texten i Matteus kap 18:21-35. De flesta av oss är läskunniga.

Läs mer om Arvet här

Vävd i ett enda stycke

Så står det att läsa om den mantel, som Jesus burit. Den var vävd i ett enda stycke och soldaterna ville inte dela på den utan kastade hellre lott om det hela. (Joh 19:23)
Ja, jag lever med 1917 års översättning. I Bibel 2000 står det ”långskjorta”. Det är där teologerna och exegeterna behövs. Var tar det vägen, att vara under någons beskydd – under hans mantel? Se Ruts bok kap 3

Förlåten som brast itu uppifrån och ända ner hade också varit vävd i ett stycke.
2 Mos 26:31-33
”Du skall väva ett förhänge av violett, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn; det skall göras i konstvävnad, med keruber. Du skall hänga upp det på fyra stolpar av akacieträ som är belagda med guld, har krokar av guld och står på fyra socklar av silver. Du skall fästa förhänget i hakar och föra dit arken med förbundstecknet och ställa den innanför förhänget; förhänget skall skilja det heliga från det allra heligaste.”

Det finns historia, det finns profetia och det finns uppfyllelse av ordet. Det finns ett djup, som ingen kan hitta botten på. Det finns en bredd och en höjd, som vi aldrig kan omfamna eller nå. Så klart att det behövs språkbegåvade människor teologer och exgeter men allt skall prövas inom ramen för hela Guds ord.

Jes 38:12
Min hydda rycks upp och flyttas bort ifrån mig som en herdes tält. Jag har vävt mitt liv till slut, som en vävare sin väv, och jag skärs nu ned från bommen. Innan dagen har gått över till natt, är du färdig med mig.

Detta är vacker poesi och ändå sant. Ingen kan leva en annan människas liv. Israels historia har blivit deras och sen allas frälsningshistoria. Den som håller på att drunkna kan bli räddad. Den som tror på Jesus kan bli frälst. Så står det i 1917 års översättning, att vattnet stod som en mur till höger och vänster. Så frälste Herren på den dagen Israels folk. 2 Mos 14:29 –

Bibeln är vävd i ett enda stycke under lång tid. Bildspråket är rikt. Det profetiska ordet går i uppfyllelse förr eller senare. Platsangivelserna går att följa och folkets vandringar och de enskildas.

2 Kor 1:20
Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom. Därför säger vi också genom honom vårt Amen, Gud till ära.

Tyst mobbning

Om jag förstått rätt så finns det många olika sätt att mobba på nätet. Genom att hoppa över någons inlägg konsekvent till exempel. Negligera. Eller ta ett ord ur inlägget och dra iväg åt ett annat håll…
Jag trodde, att jag var mobbad för att jag är kvinna och outbildad inom ämnet teologi och exegetik. Stefan Swärd får hur många kommentarer som helst på sina inlägg. Intressanta sådana. Så la jag mig i igen och det kom ingen mer kommentar bara en förklaring:

”Gunnel, din insikt är ett besvärande moment, då blir det inte så många kommentarer.Ingen vill väl bekräfta att det som diskuteras nu redan är diskuterat för inte mer 12-13 år sedan?
Det är ungefär som när Stefan skriver om tillämpad teologi, dvs te och logi, pannkakor och förbön, det är de inläggen som berättar om människomöten, framgångar i Gudsriket som ger minst kommentarer.”

När jag skrev om Jobs vänner så nämnde jag tre namn på kända kvinnor. De har alla skrivit hur mycket bra som helst men just i mitt personliga gamla trauma har deras ord inte varit någon tröst. Jag har likt Job hållit fast vid att min Förlossare lever och blivit upprättad.
Där är jag nu.

När förhänget i templet brast uppifrån och ända ner var när Jesus fullbordat sitt verk här nere på jorden och gav upp andan. ”Fader i dina händer befaller jag min ande.”
Varpen till detta förhänge hade Herren själv satt upp och olika människor under olika tider fick väva sina inslag i tro och lydnad. Tills vägen till Gud och det allra heligaste öppnades genom Jesus för alla.

Så byggde Noa en ark exakt efter den ritning, som han fått av Gud utan att förstå det intellektuellt.
Så vandrade Abraham tillsammans med sin son Isak upp till Moria berg utan att förstå intellektuellt. Innan dess sa han till de närmaste. ”Stanna här. Vi kommer tillbaka.”
Så byggde Mose tillsammans med Israels alla stammar ett tabernakel exakt efter Herrens ritning utan att fatta innebörden av offren sen – de två syndabockarna – den dubbla betydelsen av att få bli kvitt synden få någon att placera den på.
Så lydde skökan Rahav i tro och hängde ut ett rött snöre över muren till sitt hus och fick sin familj räddad genom tro, när Israel kom för att inta Jeriko.

De som ”vävt” efter denna ritning till frälsning genom tro är många. Detta var bara några från Gamla Testamentets texter som exempel.

S.O.S.

Då knyter jag ihop säcken efter snart 13 år ute i rymden i debatt om kristen tro. Sen tar jag en paus.
Svenska Kyrkans Unga fick beröm för sin hemsida bibelsajten eller en hög placering i omröstningen om bästa sajt för de unga. Stefan D fick ett hedersomnämnade för sin hemsida, om jag inte minns fel. Det var så jag hittade adresserna i tidningen Dagen.

Sen dess har en präst skrivit mer än ett S.O.S. i Svenska Kyrkans Tidning om en förändring, som är önskvärd. Ta bort offret och det slaktade lammet! Det behövs inte! Och högt utbildade teologer har fått svara.
Behöver vi någon syndabekännelse, när det ingen synd finns att sona? Ja, en högt utbildad teolog fick skriva en recension på Ulla Karlssons bok:
”Människa du är någon!”
Samme professor i systematisk teologi Ola Sigudsson skrev recension av Jonas Gardells bok:
”Om Gud”

Det var då jag tappade all respekt för teologi och exegetik. Jag har inte fått tillbaka den i debatten om bibelsyn under hösten. Så jag tar en paus i mitt bloggande med citat av
Erik Lindorm:

Det enda nödvändiga

Man går omkring och småler förstrött
åt varje liten talang,
som med en smula smak blivit född
att leka med ordens klang.

Man gillar en strof, man beundrar en bit
och talar så kyligt om ”glöd”.
I går var man svart, i dag är man vit,
och i morgon är man död.

Jag orkar ej frossa i vad som helst
av färger, klanger och ljud.
Jag vill bara höra hur man blir frälst
och hur man brottas med Gud.

Jag behöver bara ett par tre ord,
men av en sådan oerhörd klang
att nya himlar och en ny jord
för bländande ögon sprang.

Om Pingströrelsen behöver ta till teater, drama och dans för att nå människor, då undrar jag. Evangelium är ju Guds kraft till frälsning. Var finns evangeliet om inte i bibeln?

P.S. Dagen efter…
I gårdagen tidning av Dagen finns en bra artikel om hur vi påverkas av olika tolkningar – inte bara jag minsann. Hoppas flera reagerar och låter det som står i bibeln få stå där. Att det sen finns svåra texter vet vi. Men vi har möjlighet att be om den helige Andes hjälp att fatta och om villighet att ta emot. D.S.

Bibelsynen påverkar tolkningen

Den 10 januari 2012 från gårdagens Dagen:

Gilla Bibeln – hur då?

Jobs vänner

Vaknade med tanke på att skriva ”Förlåt mig” precis som en rubrik är från nättidningen: Tidskriften evangelium

Jag har följt bloggen ”Fjärde väggen” från start och redaktörens kamp dessförinnan att gå ut i eget namn – inte med en signatur – inte något namn på bloggen med ”bibel” i längre. Det var i den skarven mellan två olika bloggar, som vi möttes i Stefan Swärds kommentatorfält – det vill säga jag såg dessa knivskarpa kommentarer, som männen uppskattade.

Nu har jag likt Job fått besök av ”mina vänner” och blivit totalt ställd. De förstår inte min situation och jag begriper inte vad de försöker säga mig. (Se boken ”Försoningens mellanrum av Sofia Camnerin). Jag vaknade helt omtumlad och förstod inte ett dugg av Sofias Lilly Jönssons senaste blogg. Jag förstår heller inte ett dugg av kommentarerna till artikeln: ”Förlåt mig” i Judith Fagrells blogg.

En lärd man har hittat via Judith Fagrells blogg till brefvet.com och visat mig på vilka värdefulla brev jag har i privat ägo. Just det! Det var poängen med att jag började stava på rätt kombinationer av bokstäver, punkter och tecken för att få ut detta gamla budskap. HTML heter språket. Det måste vara korrekt annars fungerar det inte. Inte ett jota får vara fel. Därför blir jag så upprörd, när många tror sig kunna förmedla evangelium utan rätta tecken. Eller på annat sätt uttryckt tror sig om egna kombinationer av bokstäverna. Det är svårt i ett HTML-språk att upptäcka var jag skrivit fel så att överföringen inte fungerar.

Där är jag nu och vaknade av att jag måste bekänna detta. Jag kan inte förmedla varken den ena eller andra försoningsläran men jag vet likt Job, att min förlossare lever. Jag vet om att jag haft stora problem med bibeltexten i Matt kap 18:21 – 35

Så steg jag upp och tittade i min gamla bibel efter dagens löfte för den 5 januari. Det förmedlar jag och det räcker långt för mig:

Job 19:25
For I know that my redeemer liveth, and that he shall stand at the latter day upon the earth:

Tidskriften evangelium

Läs artikeln här: Förlåt mig

Läs kommetarer till artikeln här