Författare: Gunnel Bergstrand

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

Den vägen

”Den vägen” är förebildad genom Israels historia i Gamla Testamentets texter. Frågan är om Gud är så grym, som texterna visar? Mose hade ju varit ledare för sitt folk genom obeskrivligt svåra passager. Han var ensam med Herren och lyssnade. Han tog emot folkets besvikelse och vrede. Ledde han alla dem ut i öknen för att dö? Hade dom det inte bra mycket bättre i Egypten vid köttgrytorna? De kom till och med ihåg den goda purjolöken…
Så skulle de plågas ihjäl av hunger och törst för att nå något okänt land!

Jo, de fick den mat, som de behövde men bara på villkor. Reglerna var omänskliga att hålla. De skulle klara av att tro på Herren, att han kunde ordna med bröd för dagen. De fick inte samla på sig för flera dagar. Undantag var sabbaten. Då skulle de samla för två dagar. De som inte klarade att lyda detta enkla bud blev bitna av ormar och sjuka. De var nära att dö. Mose fick ett nytt bud av Herren och lydde. Han skulle göra en orm av koppar och hänga upp på en påle. De som då såg upp på den ormen skulle bli friska. Annars dog de av ormbetten (olydnaden). Vem klarar så omänskliga krav?

Mose som ledaren skulle slå på en klippa för att få vatten. Och de skedde. Folket fick vatten för sin törst och överlevde. En annan gång upprepade Mose sitt slag på klippan trots att han denna gången skulle tala till klippan. Denna olydnad fick så stora konsekvenser, att Mose inte fick komma in i löfteslandet vid vägs slut. Folket var framme men Mose fick inte vara ledaren längre. Är Gud så grym för en liten olydnad?

Den vägen som förebildas på olika sätt i Gamla Testamentets texter blir helt synlig i Nya Testamentet. Israels folk skulle röja en väg, som hölls i ordning fram till en fristad i löfteslandet i sex städer först och senare i tolv. Fristaden skulle finnas för den som var jagad av dödshot. Det gällde att hinna fram innan hotet om döden var genomfört. Den vägen är förebildad överallt i Gamla Testamentet där ingen klarade att hålla alla bud om lydnad i allt.

Paulus beskriver att Kristus är klippan, som kan följa genom livet och ge vatten. Hebreerbrevets författare förklarar denna lydnad, som bara Kristus kunde hålla. Han blev slagen för vår skull en gång för alla och dog för att vi skulle kunna bli rättfärdiga inför Gud. En gång för alla inte två. Nästa gång räcker det att tala till klippan, som den samariska kvinnan fick uppleva. Sen fick hon det vatten som tillfredsställde henne och gav henne evigt liv och de andra som hon vittnade för. (Joh kap 4)

De är bara en som klarade att vara lydig intill döden. Innan han gick ut i sin offentliga verksamhet lät han sig döpas med omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Jesus hade aldrig syndat och behövde inte detta dop. Det visste Johannes Döparen och protesterade att ordningen borde vara tvärtom. Johannes Döparen behövde bli döpt av Jesus! Jesus fullbordade lagen i lydnad och lät döpa sig. Då kom en duva från himlen och en röst som förkunnade:
”Denne är min älskade son…”

Varför skall man då blanda in vetenskap att ingen kan födas genom helig ande? Både Maria och Josef fick ifrågasätta budskapet från himlen om Guds son, som skulle födas genom Maria. De fick ifrågasätta men sen böjde de sig i ödmjukhet inför Guds vilja. Herren fick välja ut vilket redskap han ville för att bära sonen.

Det var en duva över Jesus, när han skulle gå ut i offentlighet genom dopet och presentera Guds kärlek och väg till räddning. Duvan förebildar den helige Ande. Detta har inget att göra med den duva vi sett över två nakna män vid ett vatten i bilden från Ecce Homo. (Hänvisning till TV-programmet med KG Hammar ”Min sanning”. Det var inte bibelns sanning.)

Flagga för det felfria Lammet, som blev slaktat för vår skull och inget annat.

Repris

Han skulle kolla tiderna på repriserna på TV-programmet med KG Hammar och hon lovade ringa och meddela. Detta skulle jag princip kunna klara själv men var bekväm då det gällde vårt gemensamma intresse det vill säga vår gemensamma strid. Det gäller ju att välja sina strider, sägs det. Det gäller att hålla sig till någon och då särskilt till en auktoritet.

Tidigare i livet har hon och jag haft samma auktoritet som lärare i anatomi och beundrade hans pedagogiska förmåga. Så kom då KG Hammar dessutom och teologin och hon föreläste för mig om möjligheterna som finns i generna till vartenda ögonlockshår. För att inte tala om hur ett komplicerat öga blir till och där skenar hennes intelligens till en vetenskapsmans nivå. För allt detta har sin förklaring i generna. Där går gränsen. Debatten avslutades för många år sen, eftersom jag inte hänger med på vilken punkt gränsen går för att kunna begripa.

Vi avslutade vårt samtal om jungfrufödelsen för många år sen och fast jag avskyr själv att bli placerad i ett fack, så placerade jag henne där högt uppe bredvid f.d. ärkebiskopen. Det blev en skyddande kod för mig som umgås med Paulus. Han kunde alldeles tillräckligt om alla senor och ligament, som håller ihop kroppen.
(För visst var intervjuaren lite feg i programmet, som inte vågade fråga Svenska Kyrkans före detta högste ledare om fundamenten i den kristna tron?)

”Hur skall du kunna få en tro utan att öppna bibeln?”
Frågan kom blixtsnabbt till min väninna, som tar stöd av KG Hammars sätt att utveckla det som inte går att tro på. Den som söker han finner lovar bibeln. Intellektuella resonemang har provocerat mig till bristningsgränsen så många gånger tidigare. Ja, jag har varit med om ömsesidiga provokationer. Än är jag inte åttio år gammal och saktmodig som Mose. Han hade också haft temperament. Tänk, att få följa en människas ovanliga väg genom livet och följa ögonblicket då Herrens JAG ÄR mötte hans ”Jag kan inte ens…”

Tänk, att få följa de två genom hela ökenlivet, som sen gav oss en frälsningshistoria! Gud steg ned och mötte f.d. Faraos dotterson, som förlorat allt i ett nu. Mose var arvingen av ett jordiskt maktområde, om nu inte Mose hade varit mer än så från början och blivit upprättad till sitt sanna jag – en Guds avbild. En perfekt historia om en större Gud och en liten människa som blir ett i sitt tänk.

(Hänvisning till hela trosbekännelsen för övrigt)

Min sanning

Min sanning kan vara fel eller bara lite friserad. Min sanning kan vara feltolkad eller tolkad så att den passar mitt eget tankesystem. Det skall hålla att prövas. Andra kan duperas men inte Gud. Han ser igenom allt. Jag kan gå på andras bedömningar av mig. Jag kan ta emot Guds bedömning av mig. Och bli justerad.

Och nu har jag sett TV programmet ”Min sanning” med KG Hammar och tänker pröva min uppfattning igen om Kyrkans överhuvud. Har en ärkebiskop inget att säga till om? Hade KG Hammar ingen fri vilja som ärkebiskop?

Jag minns ärkebiskopens besök på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg med TV-gudstjänst (år 2003?, 2004?) på söndagen därifrån eller rättare sagt mest påannonseringen för den gudstjänsten:
”Kyrkan tror inte på bibeln – kyrkan tror på Gud”

Det var väl inte så lyckat ordval. Om citatet var korrekt. Kritiken kom men kvar var lite om fundamentalister, som dyrkar bibeln som en Gud. Minns jag fel? Kommer inte det resonemanget fram nu också? Tolkar jag alldeles fel? Är människan en bricka i ett spel i sin tid utan vilja?
Besöket sammanföll om jag inte minns fel med lanseringens av boken ”Om Gud” och ledningen i Betlehemskyrkan hade ingen fri vilja för Jonas Gardell hade bett att få komma och föreläsa om Gud. En man i tiden med samma budskap om bibeln. Måste vi gå på den tolkningen av Gud?

Jag är också i tiden men har inte fattat, att jag är utan vilja och ansvar. Har människan fått en fri vilja eller inte? Teologen fick frågan och svaret skulle vara ”ja” eller ”nej”. Jag ville inte hindra en så känd teolog med mitt tjat. Svaret kom omedelbart per mail.
Människan har fått en fri vilja ”JA”.

En sanning med modifikation? OK, pröva det då inför Guds ord. Bibeln säger, att Kristus är huvudet för kroppen. Kroppen är församlingen. Kyrka och församling har samma ord i grekiska språket. Om Kristus får vara huvud för sin församling, då blir det Guds vilja som sker. Gud kan inte strida mot sig själv. Gud kan inte komma i svår konflikt med sig själv. Han vill att alla skall bli räddade och komma till kunskap om sanningen. Att kroppen med sina delar har många svagheter kan vi inte förneka. Det var Guds vilja att ta sin boning i oss genom Kristus. Det är nåd och inte förtjänst.

Dagens löfte i min privata samling:

Ords 2:1-5
Min son, om du tar emot mina ord
och bevarar mina bud inom dig,
så att du lyssnar till visheten
och öppnar ditt hjärta för insikten,
om du ropar på klokheten
och kallar på insikten,
om du söker henne som man söker silver,
letar som efter en skatt,
då skall du förstå vad gudsfruktan är
och vinna kunskap om Gud.

Du skall inga andra gudar hava…

Systematisk teologi

Som sagt så är detta min blogg och jag har tillgång till en viss statistik över besök och sökord. År 2011 fick jag gå en kurs och bli utbildad till attitydambassadör inom (H)järnkoll. Vissa bloggposter handlar om mötet med kursledare och kurskamrater. Så ett återkommande sökord är:
”Samma jävla ångest”.
Det är titeln på Madelein Larsson Wollniks självutlämnande berättelse om hur det varit att leva med neuropsykiatriska funktionshinder innan diagnoserna var satta. Det är min formulering. Madelein är aktiv i att hjälpa andra och särskilt barn och särskilt vuxna med barn, som själva fått diagnoser sent. Och särskilt oss som inget kunnat om problemen…

Det var de sökorden. Sen har jag ju min speciella humor och gör egna tolkningar på vad jag ser och hör. En dag fanns det sökord, som fick mig att le:
”En papegojas blodomlopp”.
Reservation för att jag minns fel. Min tolkning blev, att jag är tjatig, som en papegoja och att en papegoja bara kan upprepa några ord. Det blir tjatigt och jag är tjatig. Och blodomloppet skulle jag vilja upprepa gång på gång tills det sitter där. Än har ingen svarat på mina öppet ställda provokationer till präster och biskopar! Vem är det som skall undervisa om bibelns lära så att det sitter? Ja, alla församlingar borde läsa Ulla Karlssons bok har jag läst av en teol.lic. Vad blev det av Ulla Karlssons bekännelse att inget fatta av Jesu försoningsdöd? Vad får teol. kand. lära sig innan prästvigningen?

Nu kommer min bekännelse. Jag begriper inte ett dugg av systematisk teologi och tänker inte försöka förstå heller. Det har varit svårt nog under alla år att försöka förstå den lära, som kommit från Livets ord och överhuvudtaget teologin, som kommit via Uppsala. Det är upp till teologer att samla på vad alla andra haft och har för tolkningar av bibeln men det är bibelkunskap som fattas i hela vårt samhälle. Inte religionsdialog heller. Bibelns Gud är en och den ende guden bland alla gudar, som har en förstfödd son. Denne son var villig att lämna den härlighet han hade för att presentera faderns kärlek och vilja till räddning för världen.

Hela detta sammanhang är obegripligt utan hjälp. Därför övergav inte Jesus sina lärjungar utan att ge löfte om den helige anden, som en hjälpare och mycket, mycket mer. Bland alla villoläror finns möjlighet att få hjälp av den helig Anden, som är given en gång för alla.

”Tag emot,” sa Jesus en gång och andades på sina lärjungar. ”Tag emot” säger han idag också. Det finns hjälp att få för att förstå bibelns texter.

Blodets betydelse ur min egen livserfarenhet

En sakta susning

Det är lättare att följa en tydlig hierarki inom Svenska Kyrkan från ärkebiskop till kyrkogårdsarbetaren än det är att följa hierarkin inom frikyrkan. Som jag ser det.
Den senare tycks börja med den som tar emot Livets ord och slutar på bänkvärmaren i Svenska Kyrkan. Men frälst går inte att böja i frälst, frälstare, frälstast. Eller hel, helare, helast för den delen.
Så fick jag en poäng för att jag vågade ta upp en bok av Arid Edvardsson som hette ”Jobs Gud”. Den bokens innehåll stämde inte med min bibelläsning. Inte heller för pastor Nils Pollack, när han levde.

Många gånger har jag undrat över om jag borde söka upp Ulf Ekman och be om förlåtelse för allt mitt trots mot den så kallade framgångsteologin. Jag har varit som ett utåtagerande barn med ADHD som sparkat och skrikigt: ”fattar du inte?”
Nu är det som bekant okvinnligt att bli arg. Och det är mest pojkar som är utåtagerande. På mig har det gått både inåt och utåt denna obibliska lära i vissa delar.

Förste ortopeden som satte rätt diagnos på min ryggsjukdom sa, att jag inte går någon ljus framtid till mötes. Han sjukskrev mig tre veckor. Som om inte det är det samma som tjugoen dagar som Herren sa, när jag kom hem och öppnade min bibel! Jag har inga problem med han eller hon i bibeln och behöver inget ”hen”.

Herren sa i sitt ord som är DÅ, SEN och NU, att han skulle lägga mig på sjukbädden för han ville tala med mig och jag skulle inte kunna gå ut bland de andra. Det kändes minsann, att det inte gick. Sen talade vi med varandra. Vem kunde tro, att detta skulle ta så många år att fatta min svaghet och hans styrka!

Stormen är över för denna gången och jag fick lära mig ett nytt konstigt ord inom teologin. Det har med lunga och andning att göra på latin och något liknande på grekiska. Ja, jag är ”missionare” och andedöpt och med i en Pingstförsamling.

1 Kung 19:11-12
Han sade: ”Gå ut och ställ dig på berget inför Herren.” Då gick Herren fram där, och en stor och stark storm, som ryckte loss berg och bröt sönder klippor, gick före Herren. Men inte var Herren i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men inte var Herren i jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld. Men inte var Herren i elden. Efter elden kom ljudet av en sakta susning.

Fylld av den helige ande eller andedöpt? Var finns den helige Ande?

Stormvarning

Vet inte hur lång tid det tar från kuling till storm. För säkerhets skull tänker jag utfärda en varning. Hos mig blåser det upp väldigt fort och virvlar runt. Som nu på morgonen när det kommer in ett okänt ord på för mig ett främmande språk. Jag anar, att mina läsare kan olika språk men det kan inte jag. Det språk jag skulle vilja undervisa i är föraktat och kallas Kanaans tungomål. Det är lätt att fnysa åt det man inte själv behärskar. Nu kan inte ens unga pingstvänner språket, tycker nog jag.

Då plötsligt kommer det in ett nytt ord i min vokabulär. Ja, det konstiga ordet vokabulär kan jag men det nya ordet kunde jag stammen till på latin som 20 årig sjuksköterskeelev. Nu är det tydligen grekiska på ande som gäller. Får jag lov att använda en term inom matematiken? Tar man roten ur ett ord som man tar roten ur ett tal? Det gäller lunga och ande.

Runt år 2002 hade vår församlingsföreståndare i Smyrna, Göteborg en sekreterare och till henne ringde jag och bad om en timmas samtal med Jack-Tommy Ardenfors. Det fick jag och kom väl förberedd med tre A4 ark och frågade på skillnader i bibeltolkningar särskilt mellan Pingströrelsen och Örebromissionen. Då hade jag varit i häftiga debatter på http://www.bibelsajten.nu i två år och begrep inget av SKU och deras tolkningar. Visste inte ens vad Luther står för inom LBK.

Så stormvarning är utfärdad och jag citerar den lugne pingstpastorn Mikael Karlendal ur hans svar till någon:

”Med pentekostal teologi menar man inte detsamma som pneumatologi, som jag tror är det du är ute efter. Pneumatologi är ju läran om den helige Ande och det som därtill hör. S k ”pentekostal” teologi skulle vara något som skulle göra oss pingstvänner till i bästa fall bara ett speciellt samfund (på samma sätt som metodister är ett, baptister ett annant, osv). Om det bara är det, så ser jag inget problem med det. Men enligt vissa är det något som sätter oss pingstvänner vid sidan av evangelikaler som en egen huvudriktning och det är det jag reagerar starkt på.”

En sak till som leder till utfärdad stormvarning. Det är dessa lösenord och inloggningar. Trots att jag aldrig varit inloggad hos någon ITpastor, så nog får jag ett meddelande att det inte stämmer för mig med användarnamn och lösenord. Det gör det visst!

Jag vet vem jag är i Kristus.
Det stämmer enligt Guds sammanlagda ord Psaltaren 119:160

Sund och äkta evangelikan inte konstlad ”pentekostal”…

ITpastorn funderar också

Systematisk

Det är inget farligt att säga, att jag inte fattar. Det kan bli mycket irriterande bara för den som skall förklara och har lätt för att fatta. Det som är självklart för en är inte självklart för en annan.
För många år sen trodde jag, att jag skulle kunna läsa en tjock, dyr bok som heter:
Systematisk teologi
Det var ungefär som kursen jag började i HTML utan grundkunskaper i data. Det blir frustrerande och tar lång tid.

I tisdags hade jag hela mitt stora bord fullt av högar med papper, som jag tänkte sortera och slänga det som gick att slänga. Plötsligt fick jag chans att få ett besök och då gällde det att snabbt få ner allt i en bärkasse av papper. Den lär tåla många kilon och det kändes, när jag bar undan den till en osynlig plats. Mina upprepade försök att sortera och slänga är inte så lyckade. Allt tycks värdefullt.

Plötsligt på kvällen fattade jag vad systematisk teologi är för något. Man samlar på vad olika teologer skrivit under många år från olika länder. Det kan bli hur många tolkningar som helst tydligen. Jag för min del har fullt sjå med om en inte tänker och tolkar, som jag gör. Och det syns i mina bloggar. Jag blir frustrerad och ur balans. Därför är det så skönt att få inblick i andras svårigheter som i denna länk:

Victoria (Frances) Qvarnströms pedagogiska undervisning om ADHD

I min bibelläsning av Jakobs kamp vid Jabboks vad och möte med Esau (1 Mos kap 32 och 33), så tog jag min gamla systemkamera som hjälp. Med vidvinkelobjektet kunde jag fånga hela storfamiljen, med det normala objektivet kunde jag ta närbilder av Josef. Med kraftigt teleobjektiv kunde jag följa hans ensamma väg längre fram i tiden. Min bibelläsning är min och jag har aldrig kallat den för tolkningar. Josef är en av mina favoriter, som betytt så mycket för mig – hans små, små markeringar, att han inte ville synda mot Gud och så vidare. Innan dess finns det hur mycket som helst att fotografera på vägen mot försoning med Esau. Jag har många olika bilder av Jakob och Rakel och de andra.

KG Hammar har tydligen banat väg för alla som bekänner, att de inte kan fatta korsets lidande och varför Jesus måste dö för våra synder. Jag kan inte ens sätta rätt ord på hans teologi. Inte heller har jag något behov av att få veta alla olika tolkningar som finns. Lite nyfiken är jag ändå över vad det är för skillnad mellan pentekostal och pingst. Kanske samma stora skillnad som mellan själ och psyke.

Attitydförändring

Igår hade jag ett oväntat, spontant besök av en attitydambassadör. Spontant därför att hon måste leva med ADHD och i den personligheten ingår spontanitet. Äntligen kan jag få berätta igen om hur utbildad jag är egentligen! Detta är den kortaste men mest intressanta utbildning, som jag gått till att bli attitydambassadör. Under dessa kursdagar har jag träffat ungefär 40 olika personligheter. Alla har anmält sitt intresse av att gå ut i offentligheten och informera om psykisk ohälsa av olika slag. Det är ett projekt med regeringsbeslut och öronmärkta pengar.

När jag var i det så kallade arbetslivet anställd på Räddningsmissionen var det inte fråga om diagnoser eller utredningar. Ordet var i så fall ”missbrukare” och ordet ”brukare” hade jag aldrig hört före denna utbildning. Nu har jag lyssnat och läst olika berättelser om bruk av mediciner och problem med inställning av dem och problem med allmänhetens inställning.

Projektet (H)järnkoll har pågått ungefär fem år. Ändå är det inte känt, som jag märker bland mina vänner eller i den församling jag tillhör. Fortfarande är det lite av tabu att nudda vid att någon drabbats av psykisk ohälsa. En kronisk fysisk sjukdom är inte så lätt att stå ut med heller men jag behöver ändå inte skämmas över att just jag drabbades.

Igår handlade det inte om teologi i vårt samtal. Det berättade jag öppet i kursen och väldigt tydligt tycker nog jag, att jag är aktiv kristen. Där kommer problemet. Andra religioner är OK som New Age och liknande men inte kristendom. Och jag får finna mig i att jag blivit obekväm med mina värderingar. Som sagt: på svenska heter det själ och på latin heter det psyke. Är det så svårt att fatta att det ingen skillnad är?

Detta är så viktigt att tala om. Psykiatripersonal borde också få en attitydförändring tycker nog jag. Det är inte sjukt att ha kontakt med Gud och Jesus! Det hade jag före år 1956, när jag drabbades av en utmattning och sömnrubbning. Men sådant går över. Det är friskt att inse sin egen begränsning och vara rädd om sig! Det är friskt att tro att Gud är Gud och jag kan bli bra tillsammans med honom.

Ja, jag är intresserad av psykologi och arbete med mina drömmar. Där finns en skräck hos vissa kristna, att detta är New Age och villoläror. Ja, det finns tolkningsmodeller där också. Inom kristendomen finns den helige Ande som hjälpare och vägledare. Det är friskt att ha en försvarare inför Gud. Det är friskt att läsa bibeln för där finns livet och döden som motsats.

Jag uppskattar att få ha kontakt med attitydambassadörer. Det var bara att inse, att jag inget kunde innan vi träffades på kursdagarna. Ingen hade berättat vad det innebär att leva med OCD eller ODD eller schizofreni. Det enda jag kunde lite om var den diagnos jag blivit stämplad med för livet. Den som fått diagnosen diabetes vet vad det innebär och måste anpassa sig. Så har jag tänkt också. Om jag har mano-depressiv så borde jag väl ändå veta det själv?

En gång var det en ortoped som frågade skarpt:
”Vem har sagt, att du har Bechterew?”
Jag visste hur den sjukdomen utvecklas och var faktiskt ledsen över diagnosen. Det visade sig, att den diagnosen var fel också. Det skall vara tre läkare förklarade han, som ställer den diagnosen.

Detta skriver jag för att så många barn mobbas i våra skolor av felaktiga omdömen och blir skadade för livet. Det verkar så oskyldigt att säga:
”Du är ju dum i huvudet!”
Upprepas detta av både barn och vuxna skall det mycket till att få en sund självkänsla. (Tack till dig som berättade hur det känns att bli mobbad under hela skoltiden!)

Så nu närmar jag mig poängen att få en rätt inställning till sig själv och andra. Förra söndagens föreslagna bibeltexter är värda att begrunda och Miriam har formulerat detta så bra i sin blogg ”storasysterivassen”. Vi skulle få ett mycket bättre samhälle med en attitydförändring till andra, till oss själva och till en Gud som vill samarbeta med oss.
Ambassadör är att vara i den högstes tjänst.

Kan vi ändra vår inställning?

Korsbefruktning

Nu tänker jag prata högt för mig själv igen. Det är ju så min blogg fungerat de första åren. Nu har det blivit nya frustrationer för mig i denna bloggvärld. Det är precis, som när jag var barn. Jag var alltid för liten för att få vara med de som var två till fem år äldre. Det var både flickor och pojkar, som visste att de var äldre än jag var.

Det värsta är, att om jag låtsar att jag är lärd, så kan jag inte stava till de fina orden nu när barndomens lekar inte gäller. Pojkarna som kunde springa så mycket fortare till skogen springer så mycket fortare nu också på ett annat sätt. Samma orientering. Samma kartor men jag får inte vara med.
”Du hinner ändå inte med oss!”
De som yttrade de försmädliga orden lever fortfarande och är 80 år respektive 83. En alldeles för enkel uträkning åt något håll.

Så blev jag 19 år och fick intellektuella problem att hänga med men ingen kunde med att säga det:
”Du hinner inte med oss ändå!”
Ja detta ”ändå” kan ju språkligt kunna placeras på olika ställe i meningen. Innebörden blir den samma och pojkarna har andra namn. Ändå. En av dem hette Lewi och han hade varit före mig på platsen Kölingared. Hur skulle jag kunna glömma hennes tårar en kväll i köket på Hablahesters pensionat:
”Dom försökte ta Missionshuset också!”

Ja, så mäktigt var detta dop i den helige Ande på 30-talet, att det var nära att de nydöpta fick med sig byggnaden också – Guds hus i trä för det liknade ett kapell och inte en kyrka.
Jojo. Nu när ”di store pôjka” kan reda ut begreppen för mig så skall inte jag få vara med! De kommer att springa ifrån mig och vet det av erfarenhet. För jag har tjatat så mycket förut och frågat om historisk/kritisk. Möjligtvis att jag kan få titta på!

Ordet är pentekostal och det har irriterat mig tidigare men nu skall begreppen utredas! Det skall bli mycket spännande! Heja Mikael!

(Den här bloggen skall jag inte ta bort. Det är meningslöst att ta till papperskorgen ikväll efter tankens kranka blekhet. Bloggen kan på tekniskt sätt hoppa ur papperskorgen och komma upp igen som E-post. Kvinnan skall fråga sin man hemma och inte störa männens samtal! Så det så.)

Flytta till papperskorgen

”Flytta till papperskorgen” Så kan man också göra. Det har jag gjort förut. Det är bara det, att jag har en mentor som upplyste mig om att hon har det i sin dator. Så är det med förflugna ord. De finns kvar spridda lite överallt och går inte att samla in. Kommentarerna är kvar ser jag. Ja, jag har till och med hittat min egen kommentar hos BloggarDag, trots att han har så hård censur.

Visst är det dubbla budskap, att jag skriver, att jag älskar Paulus och sen ironiserar jag över ett citat, som sårat mig från andra på nätet: ”Kvinnan skall tiga i församlingen.” Som någon sa en gång.
Jag sårar bara med de taggar som sårat mig själv.

Sen finns det en annan aspekt med ironi i skrift. Då saknas ögonkontakten. Då kan ingen se kroppsspråket. Inte ens min självironi är bra, för jag har skadat mig själv alldeles för länge och för många gånger.

I bokhyllan har jag en viktig bok av Ebba Pauli som heter Eremiten. Det vet jag även om jag inte hittar den nu och jag vet vilket kapitel som behandlar skvaller och förflugna ord, som inte går att samla in igen. Det går aldrig att veta hur många som blev ledsna igår mitt i sina predikoförberedelser – kvinnor som kämpat med en kallelse och sen blivit präst eller pastor. Det var väldigt enkelt att klicka på ”Kasta i papperskorgen” igår kväll efter ”Stjärnorna på slottet”. Det är enkelt att säga förlåt också utan att kunna rätta till eventuell skada.

Gårdagen hade det goda med sig, att jag kunde beställa boken ”Slättmissionen” och om Ida Andersson. Närmaste kapell ”hemifrån” var i Frambo, som hon hade tro för att låta bygga. När jag var 19 år och så långt hemifrån som i Tibro fick jag undervisning om Roparna. De var unga pigor, outbildade som fick budskap att förmedla. De tystades ner en efter en med grymma metoder. Pastor David Carlsson (Adventistsamfundet) forskade under 20 år i arkiv och skrev boken: ”Roparna”. Den var alldeles för saklig för att kunna få såld. Men finns fortfarande att få tag på. Ja, så finns det en läkares journalanteckningar på hur sjuka dessa var – en forskning från ett annat håll. Hur sjuk var Predikar-Lena, som vågade tala mot maktmissbruket och var villig att lida år efter år fastkedjad i en cell? Hon kunde slippa om hon lovade, att inte predika mer…

Som jag ser det kallar Gud vem han vill och utrustar därefter. Det var nästan 50 år mellan distriksföreståndare Nils Engmyrs berättelse om Roparna i vår väckelsehistoria och att jag fick kontakt med en son till David Carlsson och kunde köpa en bok i ämnet. De unga pigornas förkunnelse till folk att göra bättring var tidigare än de manliga ”profeterna som gick i gårdarna” och sen kolportörer.

Kvinnan skall tiga i församlingen…

(Återställt den 28 jan. Med reservation för att jag inte är trevlig i trängda situationer. Som den när jag inte fattar eller inte får vara med eller att någon ofrivilligt fått såren att gå upp igen.)

Min mentor kallar detta för ”tjafs”, som jag lyssnar på. Ibland kan hon bli lite mildare i sitt omdöme och fråga hur jag orkar följa debatterna. Hennes dator har visst lagt av enligt mannen i söndags. (Jag kunde inte stava till det ord jag först tänkte på. Så det fick bli ”lagt av” och blir då en synonym för det första ordet jag sökte…)

Så är det. Jag uppskattar teologie doktor Seth Erlandsson för hans stora arbete med en ny bibelöversättning, som kom samtidigt med Bibel 2000 och året innan för att vara före. Så finns det de, som kan kritisera hans sätt att föra en debatt mot lika lärde Greger Andersson och jag lägger mig i debatten i vanlig ordning. Å andra sidan har jag bara skrivit, att jag ingenting förstår. Det står jag för. Det var första gången, som en så lärd man svarade mig på ett av mina inlägg i en kommentatorruta. Heder åt den mannen!

Seth Erlandsson har svarat mig också. Någonstans har jag ett privatbrev här som svar på min fråga. Och det gör mig ingenting, att vi två har olika uppfattningar om kvinnor i en talarstol. Min stora tröst är, att det som var dåraktigt och svagt det utvalde Gud för att de visa skall komma på skam…eller är det ett mycket olämpligt citat nu på morgonen? Det är ju ändå fråga om vad Gud sagt till mig och inte hur jag skall få honom att ändra sig?

När jag varit ledsen över att jag inte fick gå utbildningen på Missionsskolan för att bli pastor, så har Gud tröstat mig med en annan vers:

”Jag vill lära dig och undervisa dig.”

Olika bibelsyn

Dagens löfte

Tack vare datorteknik har det hänt mycket som underlättar. När de nya bibelöversättningar kom gick det att köpa som program att lägga in i egna datorn. Nu tror jag, att bibeln går att ladda ner gratis. Är inte riktigt säker på det. Jag ångrar, att jag inte lärde mig Svenska Folkbibelns möjligheter att länka samman från den egna läsningen. I vart fall fyllde jag riktig pension, när vi fick två nya bibelöversättningar och satt och jämförde med 1917 års. Sen frågade jag för mycket och fick veta, att jag inte skulle anmärka, när jag inte kunde grundtexten. Om val av ord ingår i begreppet teologi, så har jag i vart fall grunnat…

Seth Erlandssons föreläsning om svårigheter med bibelöversättning var en lördagsförmiddag i Smyrnakyrkan. Det var inte så många som kom och lyssnade.
Krister Brandts föreläsning var i Annedalskyrkan. Som sagt så var det där jag blev satt på plats offentligt i frågestunden. Tolv år har gått sen dess. Nu heter det så enkelt, att ”vi” har olika bibelsyn. Och jag får passa mig noga för att fråga!

Det finns en ödmjuk kvinna i Dals Långed, som Gud förde i min väg, innan jag visste att det var en till översättning på gång. Det är ett märkligt under i mitt liv, där jag fattat att kvinnor skall vara anonyma. Hon var en av bibelöversättarna.

Joh 10:29
My Father, which gave them me, is greater than all; and no man is able to pluck them out of my Father’s hand.

Joh 10:29
Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand.
Bibel 2000

Så finns det en not om en annan läsart som är intressant. Detta var före debatten om ”hen”…
B82
10:29 Jes 43:13
10:29 Vad min fader har gett mig Sannolikt menas de troende (jfr 6:37 med not och 1 Joh 5:4, där det sägs att de besegrar världen). — Annan läsart: ”Min fader, som har gett mig dem”.

Jag för min del vill ju hellre vara en personlighet av kött och blod i Guds hand än ett ”det”.