”Det är en livsfarlig sjukdom!”
Så berättade hon för mig, som har bipolära svängningar i sitt psyke. Hon är en av många, som låtit mig fråga hur sjukdomen fungerar i vardagen och livet.
I år är det 60 år sedan jag stämplades för livet med diagnosen manodepressiv psykos. De som vet vad det handlar om får dessutom frågan om hur en psykos fungerar. Jag vet hur jag hade det år 1956 och vill bara vara med i ett informationsarbete för större förståelse och mindre fördomar. Och inte övergrepp inom psykiatrin med fel diagnoser, bältesläggningar och tvångsinjektioner…
Sex år har gått sen jag fick vara med om utbildning till attitydambassadör inom (H)järnkoll. Frågan är om det blivit så mycket bättre? Finns det någon som vill lyssna på de som lider av schizofreni eller som har förföljelsemani? Har jag vågat ställa känsliga frågor? Vadå, sjukdom till döds? Det är väl många sjukdomar, som leder till döden? Eller kan det vara så att jag själv är dödligt rädd att detta med döden skall hända någon jag känner?
Vågar vi inte tala om döden? Nej, jag för min del går som katten kring het gröt, för är du över 80 år, borde det vara naturligt att dö. Då protesterar en del med: ”Nej då! Du är ju såå pigg!” Så finns ju alla dessa böcker om att tänka positivt…
Bipolär sjukdom är livsfarlig. Och när han inte orkade med svängningarna längre, så skall vi inte nämna hela hans namn! Trots alla förebyggande kurser och alla armband mot suicid. Döden är livsfarlig för alla. Faktiskt. Och jag tror inte på reinkarnation – att gå över i ett högre, bättre liv som någon annan. Abraham, Isak och Jakob har kvar sina namn och många andra.
Vi lever i ett informationssamhälle. Ändå finns det knappast någon information om skillnaden mellan olika religioner och trosuppfattningar. Vi bekännande kristna i Sverige har haft munkavel på oss under åtskilliga år. Det är skadligt för barnen med den kristna läran att vinna livet genom tro eller att gå förlorad genom att vägra tro på Kristus. Jo, jag minns mycket väl debatten om boken ”Helvetesläran”. Den var mycket betydelsefull och vi kristna skulle hålla tyst om vad vi visste. Döden var OK att tala om men inte om vad som kommer sen.
Jag är tydligen lättskrämd för döden och dödliga sjukdomar. Så borde det inte vara. Bibeln säger att rädsla inte finns i kärleken för kärleken driver ut rädslan. Och den som är rädd är inte fullkomlig i kärleken. Det var mycket fritt ur minnet men finns att läsa i många olika bibelöversättningar på många olika språk.
Håll till godo! 1 Johannes brev kapitel 4: 15-21
Gunnels plats i rymden 
Vi kristna vet ju att förd en som är i Kristus finns ingen fördömelse. Livet efter detta vet vi lite om men reinkarnation är knappast en stadig bro att gå över dödens flod på. Visst är döden skrämmande vi vet inte mycket om den. Men vi vet att Jesus uppstod och därför vet vi att han till sist ska segra över döden:
Men nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna. Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus. Men i tur och ordning: först Kristus och därefter, vid hans ankomst, de som tillhör honom. Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud, fadern. Då har han förintat varje välde och varje makt och kraft, ty han måste härska tills han har lagt alla fiender under sina fötter. Den siste fienden som förintas är döden, ty allt har han lagt under sina fötter. När det heter att allt är lagt under honom är naturligtvis den undantagen som har lagt allt under honom. Men när allt har lagts under honom skall Sonen själv underordna sig den som har lagt allt under honom, så att Gud blir allt, överallt. 1 Kor. 15: 20-28
Tack för din kommentar, Alma-Lena. Sanningen är ju den, att jag inte vet hur jag skall fortsätta bloggen.
Sen år 2007 har jag blivit mer och mer engagerad i de psykiskt sjukas situation. Det började bara med att jag äntligen vågade ta itu med min egen sjukjournal från år 1956. Det är inte sjukvård, att göra en 20-åring skräckslagen och stigmatisera och skada för livet!
År 2000 gick jag ut på nätet för att få berätta positivt om kristen tro och vad den hjälpt mig igenom allt ledsamt.
I oktober 2015 fick jag möta människor från åtta olika länder med svåra erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård. Hur tar jag mig ur mina egna djupa hjulspår på bloggen?
Jo, jag vill fortsätta hänvisa till bibeln, som den bästa boken i alla tider. Men det är svårt utan feedback.
Då dyker du upp, Alma-Lena! Det är jag glad över.
”Kristus lever underbara ord…” (Psalmer och Sånger nr 152
Musiken är från år 1839 Den håller också som lovsång…)
Kristus vann över döden en gång för alla på korset.
Du gör säkert rätt prioritering och att jobba för de psykiskt sjukas mänskliga rättigheter kan du också använda bloggen till.