En plats för dig – Sida 14 – Gunnels plats i rymden

Sopa det under mattan…

Det blev en kommentar till Madelein Larsson Wollniks viktiga artikel. Den var från författaren själv ett ”Tack” till mig. Varför?
Det är jag, som skulle vilja tacka alla nya vänner inom (H)järnkoll för att ni berättat för mig om er livskamp.

Några är i 40-årsåldern och har inte fått rätt diagnos och hjälp med medicin förrän barnen blev utredda och fick diagnosen ADHD/ADD. Symtomen kunde ju mammorna sen många år tillbaka. ”Det är något, som inte stämmer! Skall barnen också bli mobbade, som vi själva blivit?”

Jobbiga mammor kanske lärarna tycker. Jobbiga ungar ouppfostrade…
En annan bok jag rekommenderar är av Carina Ikonen Nilsson:
”Jag föredrar att kalla mig impulsiv”

Vad är det då vi skall sopa under mattan? Svar: Ingenting
Inom frikyrkligheten skall allt vara så bra och det skall inte finnas några problem. Vi skall vara så positiva som frälsta. Mitt stora problem har varit framgångsteologin. Vad har jag gjort för fel, som inte får vara frisk? Vad kommer det sig, att det fortfarande är en prestigeförlust att inte orka som andra?

Det finns flera inom min grupp (H)järnkoll, som jag skulle vilja lyfta fram unga människor, som aldrig varit i jobb och inte får något heller och blir utförsäkrade. Det är en skam, att inte arbeta och göra rätt för sig fortfarande trots kännedom om funktionshinder. Det ger ingen normal självkänsla att leva på bidrag.

Bibeln har en underbar berättelse om Jonatans son, som var handikappad och fick äta i kung David hus varje dag. (Det är bäst, att jag kollar upp detta så prepositionen är rätt. Har för mig att det står ”vid kungens bord.” Återkommer i så fall till Pär.)

Klockan 13.20

2 Sam 9:3-7
David sade: ”Finns det ingen enda kvar av Sauls familj, så att jag kan vara barmhärtig mot honom liksom Gud är barmhärtig?” Siva svarade: ”En son till Jonatan lever fortfarande, han som är vanför.” David frågade var han fanns, och då berättade Siva att han bodde i Lo Devar hos Makir, Ammiels son. Kungen lät hämta honom, och så kom Mefivoshet, Jonatans son och Sauls sonson, till David. Han föll ner på sitt ansikte och hälsade underdånigt. ”Mefivoshet”, sade David, och han svarade: ”Ja, herre.” – ”Var inte rädd”, sade David, ”jag skall visa dig barmhärtighet för din far Jonatans skull. Du skall få tillbaka all mark som har tillhört din farfar Saul, och du skall alltid äta vid mitt bord.”

Anti Kristus

På Credoakademins debattsida finns en tråd som pågått länge:
”Är Gud kristen?”
Är detta något att debattera om? För mig är det bara en språkfråga, att kristen kommer ur roten på Kristus. Tidsangivelsen finns på ett ungefär i Nya Testamentet och platsen var Antiokia:
”det var i Antiokia lärjungarna först började kallas ”kristna”. Apg.11:26
Kristus betyder den smorde på grekiska språket. Messias betyder den smorde på hebreiska språket. Om jag fattat rätt.

Så det är lätt att följa utvecklingen i släktforkningen, där Gud steg ner på jorden och blev människa genom sin son Jesus. Matteus kap 1.
Noa hade tre söner Sem, Ham och Jafet och Guds frälsning till oss går genom Sem. Sen går det lättare att begripa ordet antisemitism för min del. Jag kan bara svara för mig. Det behövs någon att skylla på. Syndabockarna är utsedda från början. Se 3 Mosebok kapitel 16.

Att det utspridda släktet över hela jorden sen haft en kronisk längtan efter Sion är värt att begrunda. Det blir lite mer begripligt, om vi lär oss vad Sion står för. Nuvarande Jerusalem är en plats för alla folkslag att tillbedja denne Gud, som steg ner till oss och blev människa. Där finns Golgata i historien snart 2000 år tillbaka i tiden.

Försök den som kan att utrota människors längtan! Kroppen går att döda men inte själen/psyket. På latinska spåket finns roten till andas i lunga och luft och det var Gud, som blåste liv i den första människan. När en människan dör pyser luften ur. Andningen upphör.

Varför då krångla till det och vara mot Israels Gud? Varför då krångla till det och vara mot livet och luften vi andas? Den som tror på Kristus kan bli född på nytt till ett levande hopp i ett nu. Sluta vara anti Kristus!

Sången om Jerusalem och längtan dit

Gud har sagt ”ja” till mig

Hel sjukpension var ett faktum vid 52 års ålder. Det var en fruktansvärd besvikelse, att vara så dålig i ryggen och inte orka arbeta längre! Och vart tog kallelsen vägen, som jag fick vid 17 års ålder i Missionkyrkan i Trollhättan?
Som jag har undrat! Som jag har ältat framgångsteologin! Vad har jag gjort för fel? En dag var det färdiggrubblat, när jag mötte en ledamot i styrelsen i Räddningsmissionen med orden:

– Gud har sagt ”ja” till mig!

Hon fattade inget av det som var självklart för henne men inte för mig. Om detta lär feministteologi handla att lyfta upp de bibeltexter, som män inte lyfter upp. Om jag fattat rätt.

Detta är en personlig Blogg och inget annat. Så jag skriver i jagform. Min bok är slutsåld nu.
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”
Det innebär att 100 ex hade en försäljningstid under tre månader. Sen var den tiden slut. 200 ex hade en försäljningstid under sex månader. Den tiden är slut nu.
Det märkliga är att det svåraste kapitlet i mitt liv inte hörde till berättelsen i boken enligt mångas kreativa kritik. Det var för svårt. Det var nästan obegripligt. Och då blir det ingen mer tryckning. Det som varit svårt för andra att förstå om blodets funktion i människokroppen är A och O för mig. Utan ett blodomlopp dör människan. Utan försoningens blodomlopp genom tro på Jesus dör jag andligen. Det var ett stort problem för mig att förlåta det system inom sinnesjukhusvården som var år 1956. Det höll på att knäcka mig för livet. Genom Guds nåd är jag vad jag är. Hans nåd har inte varit förgäves.

Här är en bra artikel att läsa

Före detta

Det händer att någon väljer fel förkortning och skriver f.d. i stället för förkortningen f. för född och sen flicknamnet.
Så bra då om jag kunde skriva f.d. Gunnel till exempel. Detta är min Blogg och jag är personlig. Alla människor har ett f.d. till och med Milla, som jag mötte första gången som ofödd 7½ månad gammal och började längta efter. Nu springer hon visst omkring redan 9 månader gammal. Tiden går så fort för en f.d. baby. Det var i början av januari mötet med henne var tänkt men tiden rann ifrån mamman. ”Ler”

Idag bjuder jag på en bild av min f.d. arbetsplats i Haga. Vi revs ner samtidigt kan man säga och jag fick full sjukpension. Det var inte roligt! I denna gamla byggnad har jag mött mitt livs första kvinnliga teolog. Det gick inte att få bli prästvigd på den tiden för en kvinna. Hon höll ett bibelstudium för gruppen frivilliga, som skulle bli besökare på fängelser. Texten hade hon valt från gamla testamentet och visade på hur många verb det var för att riva ner och bara ett för att bygga upp. Om jag inte minns fel från slutet av 60-talet eller år 1970, så hänvisade hon till hur människor kan brytas ner av flera olika anledningar. Hoppet fanns i ett bygga upp.

Det blev en plats kvar på det slitna golvet också, när jag ställde en fråga till pastor Roland Hellsten. Han hade kommit hem från Amerika och kunde inte svara på min fråga direkt men fiskade upp ett litet testamente på grekiska ur fickan och kontrollerade min fråga. Så sken han upp och bekräftade, att så står det! Kan detta vara så noga att kunna vad det står egentligen? Ja.

För där är vi igen och jag personligen. Jag är ingen f.d. baby och ingen liten flicka, som fick namnet Gunnel. Någon har sagt att kvinna föds man inte till – det blir man (och gammal om man får leva). Och jag har levt med Mose i öknen och mötte Herren Gud i en brinnande buske. Mose var en f.d. i allra högsta grad och insåg vad han varit och inte blev. Herren visste detta mer än väl och mötte honom med sitt:

JAG ÄR DEN JAG ÄR…

Denne Gud är den samme och möter vilken f.d. som helst med samma hälsning: JAG ÄR DEN JAG ÄR oavsett om vi bara få kan se detta på svenska språket.

Det jag hade hört och frågade Roland Hellsten om var, att Jesus använde namnet JAG ÄR i Getsemane, när de romerska soldaterna kom för att gripa honom. Det är bra att kunna grundtexten i grekiskan också. Det blev en plats kvar på det slitna golvet i Räddningsmissionens lokaler runt år 1970.

Jesus kallar sig JAG ÄR fortfarande och har samma namn som Herren Gud i Gamla Testamentet. Jesus är Gud och människa. Han kan börja om när drömmarna raseras och bygga något nytt. Jag har varit i öknen tillsammans med andra turister och studerat all sand och brist på växtlighet och lyssnat på författaren Gunnar Edmans föreläsning om Herrens möte med Mose. Det var också tidigt 70-tal.

Denna Blogg tillägnas min unge vän Pär, som jag mött på nätet och sen IRL.
Vi måste träffas igen i vår Gudstjänst, tycker jag. Hälsa din fru!

Det gamla blir rivet…Foto: Gunnel Bergstrand

Vad gäller det?

Mitt intresse är så enkelt som svart/vitt. Men det visade sig vara svårt att ha som intresse. Det gäller att få fram kontraster. Det gäller från början att exponera rätt och framkalla rätt. Det gäller val av fotopapper. Sen är det en smaksak. Generna är som de är. Jag är lite svag för… med ett annat uttryck antingen/eller.

Hela skalan skall finnas med om ett svart/vitt foto skall vara vackert. Det får inte sota igen. Och jag trodde en dag i min ungdom, att jag skulle kunna fotografera en bibeltext. Resultatet blev inte, som jag tänkt mig. Kontrasterna bör nog visas i färg, när det gäller frukten i vart fall.

Här är texten i Johannes evangelium kapitel 15 om vingårdsmannen, trädet, grenarna och frukten. Det gäller att vara i Kristus.

Kontrasten när ingen trädgårdsmästare finns, som sköter fruktträdet var det, som jag ville ha fram. Sagt och gjort. Jag gick till en gammal öde husplats, där jag visste, att det fanns ett frukträd kvar, fotograferade och gick hem. Hela resultatet blev risigt. Allt gick i ett. Varken svart eller vitt.

Intresset för bibeltexten finns kvar. Torra grenar kastas i elden. Trädet blir beskuret för att det skall bli mera frukt. Livet för grenarnas skull finns i stammen och rotsystemet. Livet och kärleken hör ihop. Den som vill vara kvar genom sin tro får vara det enligt texten i Romarebrevet kapitel 11.

Så visst är debatten viktig mellan Stefan Swärd och Torsten Åhman om vad som händer efter döden. Om det inte finns någon bibelkunskap kvar i svenska folket, så behövs först och främst undervisning om hur det går till att bli inympad i det äkta olivträdets saftrika rot. Då måste svenska folket ändra sin negativa inställning till Israel också och börja välsigna Jerusalem.

Det var där Jesus dog på ett kors i vårt ställe. Den som tror på Jesus skall få leva om han än dör. Det löftet gav han. Det är i presens.

En läkare och katolik gick in i debatten

Eva – en feminist

Vem var hon?

Det var min mening, att ha denna fråga och sen skriva en bok i hela bibelns skala från Eva till bruden i himlen. Och huvudpersonen skulle vara jag själv så klart. Det skulle handla om mitt förhållande till försoning och förlåtelse och till brudgummen – till Lammet i Uppenbarelseboken.

Nu blev det inte så. Jag blev bromsad av att det inte finns någon bibelkunskap. Då skulle intresset att läsa vidare försvinna. Så nu kom det obegripliga bara på bokens baksidestext, som skall vara skriven i tredje person. (Justerad till det bättre av Rose-Marie Harrysson)

Vem är Eva, författaren i hennes egen ålder, som nyligen dog, och som skrivit mot Gamla Testamentets Gud i en skarp och frän artikel år 2000?

Boken kom ut den 17 augusti med titeln:
Pat. är frisk och pigg för övrigt
Idag skall jag bestämma mig för om jag skall fortsätta eller inte.

Det är väl bara att ta ett djupt andetag! För så länge jag andas, så lever jag. Där är debatten, som jag blivit så besviken på mellan Stefan Swärd och Torsten Åhman om en baksidestext men inte om andningen nu. Den som slutar andas dör. Och efter detta vad händer då?

Evangelisten Matteus börjar sin berättelse (toledot) om Jesus på Abraham. Någon har sagt, att det är precis som om Matteus vill poängtera att lagen inte kunde klara av att ge oss en frälsning från synden. (Det är min egen formulering, när minnet sviker om rätt ordalydelse.) Detta är intressant för på så sätt kommer det plötsligt med kvinnonamn. Vi måste läsa själva hela deras historia i Gamla Testamentet. Där tappar många intresset för bibelläsning tyvärr. Släktregister är inte roligt. Krig är destruktivt. Så får det vara med bibelläsningen…

Författaren Eva Moberg var feminist och hennes skarpa artikel mot Gamla Testamentets Gud finns att läsa i tidningen Ordfront nummet 1 år 2000. Det är bara att fråga på ett bibliotek eller skriva direkt till redaktionen. Så fick jag artikeln. Det är det skarpaste jag läst intellektuellt över ett så stort ämne över så lång tidsperiod. Det är tillåtet att skriva mot Guds ord. Det är människan förelagt att en gång dö och sedan dömas. Detta är allvarligare än att ha en brosch och läppstift eller inte. Detta är mer än frikyrkohistoria.

Bibelns första kvinna var också feminist och ifrågasatte vad som var rätt eller fel i Herrens undervisning. Evangelisten Lukas börjar inte sin berättelse om Jesus på ett orimligt löfte till Abraham och sen om alla snesteg från Lagen. Lukas börjar med forskning som tål granskning och med grunden för vår tro. Lukas börjar med bottenplattan för ett bygge på jorden och slutar hos Gud själv, där allt utgick ifrån. Maria var ingen feminist! Hon undrade hur allt skulle gå till utan en man. Maria undrade med all rätt. Sara undrade också och log vid tanken på att hon skulle föda en son vid 90 års ålder. Det är helt OK att undra hur allt skall gå till enligt ord från Herren.

Det är helt OK att debattera rätt tolkning eller inte men jag vill hellre ha bibelundervisning. Jag andas alltså lever jag. Jag har en själ, som kallas psyke på andra språk. Jag har ansvar hur jag lyssnar på Herrens ord i det land jag lever och i den tid jag lever. När jag inte andas längre så dör jag. Det är bättre att andas i relation till Skapelsens Gud nu än att debattera andning efter döden. Bibeln talar om ande, själ och kropp i Nya Testamentet men bara om själ och kropp i Gamla Testamentet. Kan detta ha med Jesus Kristus att göra? Han undervisade om något nytt bättre än Lagen:

Du måste bli född på nytt till ett levande hopp!

Jag är inte feminist. Och vill inte bli det heller. Kan någon förklara begripligt för mig vad feministteologi är för något, så lyssnar jag.

Liten upplaga är slut snart

Edit.
Debatten om boken: ”Kärleken segrar” av Rob Bell finns här:
Stefan Swärds synpunkter
Torsten Åhman har en annan tolkningsmodell och jag syftar i min Blogg på bokens/böckernas baksidestext. Det gäller alla tre böckerna, som jag klarar att skriva om på samma gång och kanske rör till det. Det gäller boken ”Efter detta”av Stefan Swärd. Det gäller NU för min del och min bok:
Pat är frisk och pigg för övrigt

Nätvänner

Under mina snart 12 år ”ute på nätet” har jag fått några vänner. Detta oavsett att vi fortsätter att tolka livet på olika sätt. Två vänner fick jag på CredoAkademins debattavdelning. Jag avslöjade min brist på akademisk bildning och blev erbjuden hjälp per mail. Vi blev tre, som samtalade om olika bibeltolkningar utanför debatten och i samma mail.

Stefan Herczfeld har hjälpt mig många gånger genom sin bakgrund och tillhörighet till Katolska kyrkan. Eller på annat sätt uttryckt: genom att inte tillhöra svenska frikyrkan.
En del använder uttrycket ”kristen tolkning” av Gamla Testamentet. Stefan är både kristen och katolik med judisk bakgrund.

Nu hittade jag i Torsten Åhmans Blogg en ny vän från Fjärde väggen Alma Mater, som skrev om bland andra mig:

Torsten får inte mothugg av många, men mycket av några få. De flesta skriver så klokt här, Gunnel, Bengt Wikström m.fl.(och Ireneus av Lyon, som jag citerade). Det finns alltså en hel del som läser Bibeln som det står utan att filtrera den genom grekisk hedendom innan.

Tack Torsten för att du tar itu med denna viktiga fråga. Själen är inte odödlig i sig-syndens lön är döden. Vi blir inte delfiner i ”nästa liv” , vi plågas inte för evigt om vi råkat be fel frälsningsbön, vi har antingen liv nu i Kristus eller död för evigt utan honom.

Jaha. Så är det. Jag har inga filter, när jag läser bibeln, om jag gör det. Det som irriterar mig är, om jag måste kunna vad alla män sagt ända ner till första århundradet efter Kristus. Jag är lättirriterad och triggar igång snabbt. Det räcker långt att ha bibeln som referensram. Debatten mellan Stefan Swärd och Torsten Åhman gäller för eller emot Rob Bells förkunnelse.

Poängen här och nu är för eller emot Jesus Kristus. Detta blir avgörande i morgon också och bakom döden.

Julafton år 1955

”Det var då det,” sa min kusin en gång, när jag påminde om att hon tvättade alla mina fönster under en mellanlandning hos mig.

”Det var då det.” Det kan man säga om mycket som fungerade förr men inte gör det nu. Vi som är långt över pensionsåldern och har ett förflutet inom sjukvården minns till exempel, att det fanns en orgel på vissa sjukhusavdelningar i mitten av stora salen. Den stora salen gick i ett. Fyra och fyra sängar avgränsade med en tunn halvvägg. Praktiskt för personalen att kunna ha överblick åt alla håll. (Det fanns ett par enskilda rum för de allra sjukaste.) Eller också fanns en orgel mellan två våningar på trappavsatsen. Dörrarna öppnades till salarna och någon spelade och sjöng en kvällspsalm.
Det var då det.

Eftersom julafton år 1955 är den allra finaste, som jag har i mitt minne, så gäller det just en så stor gammal avdelning, öppen med högt till tak, en orgel och en sjuksköterska, som kunde spela och sjunga och en sjuksköterskeelev. Närmast orgeln låg två 18-åringar båda med njursjukdomar och alldeles för högt blodtryck. Det är därför jag kommer ihåg medicinen Serpasil och dess biverkan. Det är därför jag aldrig glömmer mitt livs finaste julafton den första hemifrån och ”Stilla natt Heliga natt” i duett.

Det var så högt till tak. Det var så fin akustik. Det var en medicinavdelning till skillnad från den kirurgavdelning, som jag gick elev på senare. Där fanns ingen orgel. Det var frivilligt att ha en orgel eller inte och tillåtet att förmedla en hälsning från Gud via psalm eller sångtexter.
Det var då det.

Det är nu det, som den gamla sitter med sina minnen och knappar på datorn mitt i natten. Sången finns med hemifrån men inte orgeln. Orgeln finns kvar men inte någon sångröst. Så klickade jag på måfå bland bibelns alla verser i Bibel 2000. Där finns ett sökprogram. Inte mer på måfå än att jag valde Lukas evangelium och kapitel 1 för där skall det finnas om världshistoriens viktigaste händelse… Klick. En enda vers och det blev Marias undran vid änglabesöket. Ängeln hade meddelat henne att hon skulle bli havande med den högstes son. Visst hade hon all anledning att ställa frågan:

Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man?”

Det är inget att rekommendera att sitta och klicka på bibelverser på måfå, det som förr i tiden kallades att ta en tumvers. Därför lär jag mig att infoga en länk.
Det är nu det.

Radiopredikan fjärde advent av Torsten Åhman

I den Bloggposten finns ett ”Här”. Det är nu det. Precis lika aktuellt som på julafton år 1955.

Marias lovsång

God Jul önskar jag er mina läsare och tack till Torsten Åhman för din generositet, att vi får läsa ditt manus.

Tänd ett ljus i advent – Bryt tystnaden

”Tänd ett ljus i advent – Bryt tystnaden”
Detta är ett uppdrag för oss attitydambassadörer, som jag missade på grund av mitt temperament. Jag skulle egentligen skriva en insändare till en tidning. Skall jag sitta här i en ombonad miljö och tända ett ljus för dem som far illa?

Igår senast på Frölunda Torg kom en uteliggare fram till mig och bad om 10 kronor till en hamburgare. Med mitt logiska tänkande visste jag, att inte det räcker med 10 kronor till en hamburgare. Med min tidigare erfarenhet i yrkesverksamhet visste jag, att mannen längtade efter en öl. Med två snälla tanters hjälp kanske det kunde bli en öl?

Inget dämpar smärta eller ångest snabbare än alkohol. Det är ett känt faktum. Så jag inser, att det är meningslöst att sitta här mätt och belåten och tända ett ljus för honom. Det minsta goda jag kan göra är att köpa tidningen FAKTUM och försöka sätta mig in i de hemlösas situation.

Det blev ingen insändare för min del i kampanjen. ”Tänd ett ljus i advent – Bryt tystnaden”.
Jag har redan brutit tystnaden och berättat utförligt för personalen på avdelning 606 Högsbo Sjukhus om att alla tidigare sår gick upp igen och började blöda i nätternas sömnlöshet bland snarkande gamlingar. Jag var en av patienterna över 65 år och tillhörde geriatriken. Nu skall denna allra bästa välfungerande personal skingras till jul och deras avdelning stängas för gott. Vi samhällsmedborgare måste ta vårt ansvar och spara på pengarna!

Väg de gamlas blöjor i stället och slösa inte! Låt de dementa irra runt på stan! Alltid är det någon som förbarmar sig!
Jag tänder ett ljus för personalen på avdelning 606 på Högsbo Sjukhus, som inget hellre ville än att hjälpa och stötta, där hjälp behövs! Nu skall allt deras arbete tillsammans slås i sönder. Personalen skall skingras.

Jag tänder ett ljus för dig med så svår ångest, att du behöver en plats på Sahlgrenska Sjukhusets Psykiatriska över julen. Vi samhällsmedborgare måste ta vårt ansvar och spara pengar! Det finns ingen plats för dig över jul! Och här sitter jag maktlös och skall tända ett ljus för dig…Två avdelningar skall stängas just över den svåraste tiden på året!

Ljusets egen kung fick heller ingen plats i samhället. Det utsatta lilla barnet föddes med en omgivning full av hot och fiender. Så var det en gång för alla gossebarn i Egypten. Det skulle dödas och fick inte växa upp och bli ett frihetslängtande folk. Två föräldrar vågade trotsa Faraos påbud. Det utsatta barnet överlevde och blev deras ledare senare ut ur fångenskapen. Mose liv är en profetisk förkunnelse om det utsatta barnet i Betlehem.

Han tände ett ljus och skingrade mörkret runt omkring sig. Precis så mycket ljus, att det går att ta ett steg i sänder framåt i hans närhet.
Gud sade: Varde ljus och det vart ljus.

Natt skall inte förbi, där nu ångest råder. Det var han, som tände ljuset och som är ljuset.
Jag är bara en attitydambassadör utbildad till att försöka förändra attityderna i samhället till psykiskt sjuka eller till personer med neuropsykiatriska handikapp. Jag har varit personal/patient/personal/patient och är numera bara pensionär.

Alla behöver ljuset från himlen. Alla behöver ljuset nära marken, där vi tar ett steg i taget.

Sebulon och Naftalis land

Tro mig! Det är viktigt, att kunna Jakobs söner! Det är inte vilken ramsa som helst…Ruben Simon Levi Juda Dan Naftali Gad Aser Isaskar Sebulon Josef och Benjamin.
Men nu har jag kört fast. Det hjälpte inte att kontakta Lars Gunther, Trollhättan. Jag minns ju hans utförliga inlägg på Skutan/Kajutan om krigen i området Palestina/Israel senaste 2000 åren. Det blev för invecklat för mig ändå fastän jag hittade kopiorna från våren och sommaren år 2004.

Orden från alla julottor i barndomen och ungdomen är som musik i mina öron. Den musiken har fått andra takter nu och kommit i obalans för mig. Kan man debattera vad som är rätt eller fel översättning till bibeltexterna? Rätt eller fel ordval från hebreiskan till svenskan? Kan man rita en karta, som är rätt och bjuda på här?

Nej, då griper Mr Google in och ger mig en knäpp på näsan. Kartor får inte kopieras och landet utmed havsvägen tillhörde Asers stam. Där har jag kört fast. Om jag inte får kopiera en karta, kan jag inte visa var Sebulon och Naftalis land låg ”där nu ångest råder”…
Då kan jag heller inte placera ut var fristäderna låg med en väg som skulle vara i gott skick, så att den jagade skulle hinna fram undan dödsdomen…
Då slipper jag att läsa på lite bättre! Jag kan bara skriva, att jag inte får kopiera kartor.

Jes 9:1-6
Nevertheless the dimness shall not be such as was in her vexation, when at the first he lightly afflicted the land of Zebulun and the land of Naphtali, and afterward did more grievously afflict her by the way of the sea, beyond Jordan, in Galilee of the nations. [2] The people that walked in darkness have seen a great light: they that dwell in the land of the shadow of death, upon them hath the light shined. [3] Thou hast multiplied the nation, and not increased the joy: they joy before thee according to the joy in harvest, and as men rejoice when they divide the spoil. [4] For thou hast broken the yoke of his burden, and the staff of his shoulder, the rod of his oppressor, as in the day of Midian. [5] For every battle of the warrior is with confused noise, and garments rolled in blood; but this shall be with burning and fuel of fire. [6] For unto us a child is born, unto us a son is given: and the government shall be upon his shoulder: and his name shall be called Wonderful, Counsellor, The mighty God, The everlasting Father, The Prince of Peace.
KJV

Jes 9:1-6
Dock, natt skall inte förbli där nu ångest råder. I den förgångna tiden har han låtit Sebulons och Naftalis land vara ringa ansett, men i framtiden skall han låta det komma till ära, trakten utmed Havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hedningarnas område.

[2] Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, ja, över dem som bor i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.
[3] Du skall göra folket talrikt, du skall göra dess glädje stor. Inför dig skall de glädja sig, som man gläds under skördetiden, som man fröjdar sig, när man utskiftar byte.
[4] Ty du skall bryta sönder deras bördors ok och deras skuldrors gissel och deras plågares stav, liksom i Midjans tid.
[5] Och skon som krigaren bar i stridslarmet, och manteln som sölades i blod, allt sådant skall brännas upp och förtäras av eld.
[6] Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila, och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste. Bibel 82

Jes 9:1-6
Men natten skall vika där ångest nu råder.
Om den förste slog bara lätt mot Sebulons land och Naftalis land, så har den siste slagit med full kraft västerut, mot landet på andra sidan Jordan, mot de främmande folkens område.

[2] Det folk som vandrar i mörkret
ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram.
[3] Du låter jublet stiga,
du gör glädjen stor.
De gläds inför dig
som man gläds vid skörden,
som man jublar när bytet fördelas.
[4] Oket som tyngde dem,
stången på deras axlar,
förtryckarens piska
bryter du sönder,
som den dag då Midjan besegrades.
[5] Stöveln som bars i striden
och manteln som fläckats av blod,
allt detta skall brännas, förtäras av eld.
[6] Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig fader,
Fredsfurste.
Bibel 2000

Dagen efter domsöndagen

Igår var det dagen efter texten i bibeln om vad vi gjort eller inte gjort för de minsta, de utsatta och de sjuka och de som sitter i fängelse. Igår var dagen för några av de allra värst drabbade f.d. barnen i Sverige, som fått sina liv förstörda ofrivilligt. De var bara barn en gång i tiden men blev förstörda av vuxna.

Idag vaknade jag med det ord i huvudet, som jag inte förstått förut ”ofrivilligt” i en bibeltext. Det står i Gamla Testamentet ett exempel på en man, som ofrivilligt råkat döda en annan och måste fly undan en blodshämnare – en anhörig till den döde. Öga för öga och tand för tand.

Bättre än så här kan jag inte förklara en föreskrift om fristäder i löftetslandet. Det skulle finnas fristäder, som låg så strategiskt till att den anklagade kunde fly dit innanför stadens port. Vägen till fristaden skulle vara i gott skick, så att blodshämnaren inte hann ikapp. Budskapet är inte lättillgängligt för den late bibelläsaren. Överallt i Gamla Testamentet är Guds räddningsplan förebildad på olika sätt. Vägen till räddning skulle vara inom räckhåll och i gott skick, så att den dödsdömde hann fram i tid! Det skulle finnas en väg undan döden i den nya löfteslandet.

Vad har detta med fosterhemsplacerade barn att göra, som blivit vuxna och begärt upprättelse? Hur kommer ”ofrivilligt” in i mina tankar? Jo, jag tänker på dagens personal inom det sociala, som får kritik vare sig de griper in för tidigt eller försent. Hur hjälper vi barn, som far illa? Hur hjälper vi föräldrar, som är narkomaner eller alkoholister? De har ju också varit barn en gång. Finns det ett helvete?

En gång år 1956 fanns det en sjukvårdspersonal, som ofrivilligt skadade mig. Skräcken för att bli sjuk en gång till och hamna på det sinnessjukhuset jagade mig i vaket tillstånd och i nattens drömmar i åratal. Ofrivilligt har jag skadat andra och är dödens enligt bibelns budskap. Alla har syndat och är i avsaknad av härligheten från Gud. Då bör det finnas en plats för mig, där jag kommer undan anklagelserna. Det bör finnas en väg, som är i ordning, så jag hinner fram i tid, innan jag dör.

Nej, jag skall inte skriva i ”vi”form om ansvar och synd. Jag har syndat mot Gud och behöver en framkomlig väg att nå honom igen. Som när jag var barn. Samhällets alla problem går inte att lösa kollektivt. Min skräck för att kunna bli sjuk igen kan ingen annan lösa. Livet är sådant att rädslan kan bli ett gissel.

Johannes skriver att rädsla inte finns i kärleken för i rädslan ligger tanke på straff. Domsöndagen är förbi med sina bibeltexter. Ändå är så många rädda för domens dag i uppdelningen av får och getter.

Jag för min del kommer att läsa på om fristäderna i Gamla Testamentet. Som barn fick jag lära mig vägen till korset. Den vägen var i gott skick och jag har hunnit fram i god tid undan döden.

Nu blir det ingen fällande dom för dem som är i Jesus Kristus.

Blodiglar

Det kanske behövs en ny pedagogik läser jag för att förklara bibelns budskap för nutidsmänniskor. Det finns ingen förförståelse. I mitten av 1800-talet skulle de unga pigorna tystas ner med blodiglar och lavemang i fängelse eller på sinnessjukhus. De gällde de, som fick en hög röst och talade till folket att göra sinnesändring. De var olärda och just därför ett sådant hot mot överheten med sina dryckesvanor. Blodiglarna skulle suga bort denna andekraft och talet om att vända om till Gud.

I bibeln står det om en blodshämnare. Hur förklaras det i nutidstermer? Det går inte att vistas någonstans på allmänna platser utan att höra förbannelser och tal om djävulskap. Barn upprepar de vuxnas ordförråd utan förförståelse. I Jobs bok står det om en åklagare inför Gud. Åklagarens namn är Satan. Det var han, som åklagade Job inför Gud. I Nya Testamentet står det att Djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker uppsluka oss. Satan och Djävulen är den samme.

Hela dagarna kan människor idag upprepa detta ”Satan också” utan att veta innebörden. Utan att känna honom som en person! Visst kan alla vad som irriterar och får oss ur balans! Visst vet alla vad stress och för höga krav och för högt tempo är! Men är det Satan som jagar oss? I så fall borde han avslöjas, tycker nog jag.

Det är så stessigt i vår tid att en halv A4-sida kan vara för mycket att läsa. Det går inte att koncentrera sig på en text för det är tusen andra saker, som fordrar uppmärksamhet.
”Det suger musten ur en!”
Det kanske skulle gå att använda ordet ”stress” som illustration för Gamla Testamentets blodshämnaren?

I vart fall fanns en konstruktion från Gud, att det skulle finnas fristäder. Den som hade dödat någon utan uppsåt behövde komma undan blodshämnaren. Vägen till denna fristad skulle hållas i ordning, så att det gick att komma fram i tid undan domen. Fast i vår sekulariserade tid finns ingen skuld. Talet om att bli frikänd existerar inte. Det skall vara psykologiska termer eller filosofiska. Ett akademiskt språk.