Blodiglar

Det kanske behövs en ny pedagogik läser jag för att förklara bibelns budskap för nutidsmänniskor. Det finns ingen förförståelse. I mitten av 1800-talet skulle de unga pigorna tystas ner med blodiglar och lavemang i fängelse eller på sinnessjukhus. De gällde de, som fick en hög röst och talade till folket att göra sinnesändring. De var olärda och just därför ett sådant hot mot överheten med sina dryckesvanor. Blodiglarna skulle suga bort denna andekraft och talet om att vända om till Gud.

I bibeln står det om en blodshämnare. Hur förklaras det i nutidstermer? Det går inte att vistas någonstans på allmänna platser utan att höra förbannelser och tal om djävulskap. Barn upprepar de vuxnas ordförråd utan förförståelse. I Jobs bok står det om en åklagare inför Gud. Åklagarens namn är Satan. Det var han, som åklagade Job inför Gud. I Nya Testamentet står det att Djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker uppsluka oss. Satan och Djävulen är den samme.

Hela dagarna kan människor idag upprepa detta ”Satan också” utan att veta innebörden. Utan att känna honom som en person! Visst kan alla vad som irriterar och får oss ur balans! Visst vet alla vad stress och för höga krav och för högt tempo är! Men är det Satan som jagar oss? I så fall borde han avslöjas, tycker nog jag.

Det är så stessigt i vår tid att en halv A4-sida kan vara för mycket att läsa. Det går inte att koncentrera sig på en text för det är tusen andra saker, som fordrar uppmärksamhet.
”Det suger musten ur en!”
Det kanske skulle gå att använda ordet ”stress” som illustration för Gamla Testamentets blodshämnaren?

I vart fall fanns en konstruktion från Gud, att det skulle finnas fristäder. Den som hade dödat någon utan uppsåt behövde komma undan blodshämnaren. Vägen till denna fristad skulle hållas i ordning, så att det gick att komma fram i tid undan domen. Fast i vår sekulariserade tid finns ingen skuld. Talet om att bli frikänd existerar inte. Det skall vara psykologiska termer eller filosofiska. Ett akademiskt språk.