Analys

”Det fattas ord,” sa hon efter att ha läst mitt manus. Märkligt då jag pratar stup i ett och avbryter andra i deras försök att få säga något.

Så här är det, att jag aldrig gått någon skrivarkurs ens. Andra har visat på att jag ofta har syftningsfel. Det är försent med en kurs i svensk grammatik. Så skrev jag en rubrik: ”Guds gåva är det” men inget i texten syftar på denna. Kung Salomo fick önska vad han ville, eftersom han ville gå i sin far kung Davids fotspår. Hur såg det fotspåret ut? Då kan man undra om inte det var krig och åter krig. Kung David hade ju blod på händerna enligt Gud.

Så föreslog jag ett kapitel i bibeln som fortsätter i vers 16 med orden: ”Vid den tiden kom två skökor till kungen och trädde fram inför honom.”

För mig säger denna upplysning väldigt mycket men den är tagen ur sitt sammanhang i Israels historia! Bloggen är också tagen ur hela mitt sammanhang under 25 år. Det var när NT81 kom ut, som jag blev så intresserad av Jesu fortsatta släkttavla i Matteus kapitel ett. Varför var bara fem kvinnor nämnda vid namn och männen fick sönerna? Vad var det för märkligt med skökan Rahav? 1 Kungaboken kapitel 3 har med både en och två skökor. Ester var ingen sköka. Hon var judinna men så vacker, att hon en gång blev utvald i en skönhetstävling bland tusentals sköna kvinnor. Att komma inför en konung med sin begäran var inte för vem som helst! Då rakt inte för skökor!

Så jag angav till helt kapitel i Hesekiel kapitel 23 med två skökor i förhållande till urtidens Gud och Skapare och ende Gud för ett utvalt folk – ett folk som fått ett löftesland men blandade ihop sig med deras sätt att leva och tänka. Det stora kung Davids rike föll ihop och gick sönder under kung Salomos tid. Var det han som var vis?

Vilket syftningsfel! Han hade bett till Gud om vishet och förstånd att kunna leda som kung och fick en gåva som aldrig kunde bli större. Guds gåva är det med visheten. Guds tankar är det med trohet mellan en Gud och ett folk! Allt annat är äktenskapsbrott. Kroppen är ett tempel åt den helige Ande. Att sälja den åt andra gudar är likt skökans väsen.

Min förra blogg är en utmaning att tänka till. Vem är alla gåvors givare? Kan Gud ångra sina gåvor? Kan vem som helst få gå inför en kung i våra dagar?

Jag för min del har vädjat i åratal om upprättelse inför myndigheter och sjukvård. Det var bara Jesus, som tog sig an min sak och upprättade mig helt och fullt.

Jag är ingen fostermamma! Jag är en rätt mamma. (som ett litet exempel.)

Guds gåva är det…

Nu gäller det! Alla bibelverser och bibelsammanhang, som flyter runt skall få sin plats i hjärtat oavsett vad biologin säger, att de finns i hjärnan. Tanken som finns i hjärnan kan bli havande och föda synd – vad gör jag med den?

Häng med en stund och en stund sen för nu får tankarna virvla runt obehindrat över hela bibeln. Och det finns en sökruta för enskilda ord en sköka och två skökor till och med. Står det så? Ja, det står så!

1 Kungaboken kapitel 3 har jag läst hela kapitlet och skulle helst vilja kopiera men det fungerade inte för mig. Svenska Folkbibeln tillåter så lång kopiering bara deras namn är med och Svenska Kärnbibeln också.

Det är en världskänd berättelse om den vise kung Salomo, som fick besök av två skökor. De hade bott i den enas hus där först den ena födde en son och sen den andra. En natt dog den förstas son. Hon hade legat på honom och tog det döda barnet och la det hos den andra skökan. Där tog hon hennes son och det blev morgon. Morgonen avslöjade vad som hänt under natten. De blev osams och måste gå till den vise kung Salomo. Han var känd för att kunna skipa rättvisa. Båda yrkade på att sonen som levde var deras.

Undra på att någon ansåg att Gamla Testamentets texter, när B2000 kom ut år 1999 i advent, borde förbjudas! För barn i vart fall…

Nu är det som det är. Inget får läggas till och inget får ta bort från Guds ord. Kund Salomo föreslog att dela på det levande barnet med ett svärd hälften var för skökorna.

Då blev den kvinnan, som var mor till barnet och älskade det så förtvivlad att hon sa till kung Salomo: ” Min herre, ge henne barnet som lever. Döda det inte!”

Den andra sa: ”Det skall varken vara ditt eller mitt. Hugg itu det.”

”Då tog kungen till orda och sa: ”Döda det inte! Ge henne det levande barnet. Hon är barnets mor.”

Kung Salomo var född i ett äktenskapsbrott. Hans far kung David hade sett till att den vackra Batsebas man Uria skulle ställas först, där striderna var som hetas, så att han dog. Batseba var inte kung Davids hustru utan soldaten Urias. Ändå visar bibelns berättelse, att Gud lovat en kung av evig tid ur kung Davids hus. Var det så Gud tänkt genom både äktenskapsbrott och skökors sätt att leva?

Hesekiel kapitel 23 har rubriken:

Äktenskapsbryterskorna Ohola och Oholiba

Följ med framåt i tiden i de tolv stammarnas strider om löfteslandet, som var noga uppdelat i elva delar plus det stora tempelområdet för leviterna. Det var inte tänkt med svärd! Det var inte Guds mening ändå längre fram i tiden:

”Hugg det levande barnet mitt itu och ge den ena hälften åt den ena kvinnan och den andra hälften åt den andra.” 1 Kung 3:25 (SFB98)

Alla har syndat och saknar härligheten från Gud – både judar och samarier, både judar och hedningar, som vi räknas som. Den stora visdomen i kung Salomo var inte hans utan en gåva av Gud. Av nåd är vi frälsta och det inte av oss själva. Guds gåva är det. Bibelberättelserna kan få flytta ner från hjärnan till hjärtat.

Den levande sonen…

Vem är han? En gång var Maria den rätta modern. Också genom hennes själ gick det ett svärd.

Hagar

På slutet av 60-talet fick jag berättat för mig om en så gripande film om Hagar. Hon var utdriven i öknen med sin lille son, som hon måste kasta ifrån sig på grund av svälten i öknen. Det var så grymt och synd om dem. Då kunde jag inte hur sammanhanget var och hur bibeltexten var. Men jag minns inlevelsen hos den som berättat.

Bibeln berättar sanningen om Abram, Sara, tjänstekvinnan Hagar. 1 Mos kap 16

”Abrams hustru Saraj hade inte fött några barn åt honom. Men hon hade en egyptisk slavinna som hette Hagar✱. 2 Och Saraj sade till Abram: ”Se, Herren
har gjort mig ofruktsam. Gå in till min slavinna. Kanske kan jag få barn genom henne✱.” Och Abram lyssnade till Sarajs ord. 3 När Abram hade bott tio år i Kanaans land✱, tog hans hustru Saraj sin egyptiska slavinna Hagar och gav henne till hustru åt sin man Abram. 4 Han gick in till Hagar och hon blev havande. Men när hon märkte att hon var havande, började hon förakta sin husmor.”

Läs gärna hela berättelsen! ”Det står också skrivet”, hänvisar Jesus till. Vi blir överösta av bilder och berättelser om hur synd det är om folket på Gazaremsan. Våga se sanningen i vitögat vad det gäller!

Galaterbrevet 4:21 ”Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet✱ att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg✱, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar står för Sinai berg i Arabien✱ och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står ju skrivet:✱Jubla, du ofruktsammasom inte föder barn,brist ut i jubel och ropa av fröjd,du som inte känner födslovärkar,för den ensamma har många barn,fler än den som har en man.

28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son.”

Jag har fått löfte av pastor Stojan Gajicki att citera ett av hans inlägg på Facebook/META nyligen:

”Att ta ett Guds löfte och försöka förverkliga det med mänskliga medel och kraft, föder fram en ”Ismael”. Guds löften förverkligas på Guds sätt, med Guds medel och i Guds tid. Även att Han använder människor så använder Han inte mänskliga metoder och medel. I dagens kristna värld ber vi väldigt mycket om Guds välsignelse över initiativ som är mänskliga, vi ber om att ”Ismael ska få leva”, och bli arvinge i Guds verk, såsom Abraham försökte övertyga Gud om. Gud behöver inte ”andliga innovatörer”, och inte ”Hagar hjälp medel”, utan de som i sin egen kraftlöshet har tid att lyssna till vad Han har på hjärtat och på sin agenda. Urskiljning mellan den mänskliga och den gudomliga initiativet är ett oerhört stort behov i den andliga sfären idag: ”Assur kan inte rädda oss. Vi ska inte sitta upp på stridshästar. Vi ska aldrig mer säga: ‘Vår Gud’ till våra händers verk”, Hosea 14:4. Herre, hjälp oss!” Slut på citat

Det gick en amerikansk film på 60-talet, som var så gripande om Hagar och lille Ismael, som hon måste kasta ifrån sig. Men bibeln visar på att Ismael var tonåring och kunde också reta sonen, som var född genom ett orimligt löfte! Bibelns texter har ett oändligt djup, en bredd och en höjd. Så lätt det är att ta på sig en ”offerkofta” och tycka synd om sig själv som den som måste gå åt sidan och inte får ha framträdande plats! Så lätt det kan bli rundgång i öknen, som står för träldomsland tillsammans med Egypten!

Det var i början av 70-talet som jag mötte bibellärare, som vågade undervisa om metaforer och tillämpningar. Det är som om det är andra diket om illustrationerna blev yviga någon gång då till vetenskapliga bevis nu för var orter ligger och till vem bibeltexten är ämnad. Jag har gått kurser i att använda mina drömmar ledda av präst eller pastor/psykoterapeut. De hjälpte mig mycket på lång sikt, att våga bearbeta mitt stora trauma från 20 års åldern. Redan i den första drömmen, som jag anförtrodde en grupp, så fattade jag bilderna av mörker, hot och sabotage. Jag såg det ingen annan visste om vad jag varit utsatt för inom mentalsjukvården. (Detta att lyssna på sina drömmar är inte New Age. Det står i bibeln att Gud talar på olika sätt genom drömmar och syner.)

Jag har aldrig läst teologi på akademisk nivå. Men Gud lovade mig genom sitt eget ord, att han var villig att undervisa mig och lära mig. En lång tid var Missionsskolan på Lidingö en hägring. Fotot i Svensk Veckotidning förföljde mig. Att bli bitter av motgångar är som att leva i öknen. Jag är ett Guds barn genom tro, född inte av köttslig vilja eller en mans vilja utan av Gud.

Hagar står för träldom precis som Egypten gör. Att studera förebilder är viktigt!

Det är inte synd om varken Hagar eller Hagars barn.

”Den sonen gör fri blir verkligen fri.”

”…och på den vägen är det…”

Det finns en läsare i Finland som har åldern inne att kunna finska kriget men också det teologiska kriget mot oss kvinnor. Jag har den åldern och erfarenheten i Sverige. Därför fick jag en läsare i Norrland, som såg min irritation, när alla män hoppade över mina inlägg. De svarade bara på varandras.

Så nu skall jag berätta, att jag vuxit upp inom Svenska Missionsförbundet i den konservativa bibelsynen som undervisning. Efter det var jag medlem under 50 år i Pingströrelsen och är tacksam över deras bibelundervisning också. En dag måste jag söka en församling på närmare avstånd och hade stor vånda mellan olika frikyrkosamfund och Svenska Kyrkan. Svenska Kyrkans präst kom från Medodistkyrkan och Missionskyrkan och kunde redogöra för den klassiska försoningsläran, så att jag begrep vid ett tillfälle. Jag blir mycket frustrerad när jag inte begriper!

”…och på den vägen är det,” som vissa slutar sin förklaring med. Här kommer poängen bums! Jag är orubblig i min bibelsyn! Det går inte att prata mig till rätta för summan av Guds ord är sant och hans domar är rätta. Vi skall inte plocka isär bibeltexter, som vi tycker om eller som vi inte accepterar. Skrift skall med skrift förklaras och det tydliga har företräde framför det dunkla.

Det går att gräla om i tusentals år vem som har rätt att kalla sig Abrahams barn! Både araber och judar kan påstå att de är Abrahams barn. Ändå ställde Jesus själv som jude andra judar mot väggen, att de ingen rätt hade att kalla sig Abrahams barn! De hade anklagat Jesus för att driva ut onda andar i Belsebuls namn. Satan har många namn. Då svarade han i skarpa ordalag. Jesus hade kommit till sina egna och de egna tog inte emot honom.

”Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bli Guds barn åt dem som tro på hans namn.” (1917 års öv.s fritt ur minnet så när som på ett o och ett r)

och de hava blivit födda, icke av blod, eller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud. Joh 1:12-13

Som någon uttryckte det: ”Min hjärna är som en rangerbangård.” Jag kan inte hålla ihop åt vilket håll tankarna tar vägen! Meningen är att Abraham fick ett totalt orimligt löfte om en son. Hans 90 årig hustru log och tyckte det var ändå mer orimligt. Så hon skickade sin unga slavinna till hans famn för att hjälpa Gud att infria hans eget löfte.

Det gick som det gick och bibeln fortsätter förkunna om ende sonen född av Gud och inte skapad. Bibeln fortsätter förkunna om enda VÄGEN till Gud genom Sonen.

Även för araber. Även för mig.

Räddad eller frälst

Idag är det föreslaget en text från Sakarja i den app jag valde inom ”Anta Utmaningen” på Facebook och Svenska Kärnbibeln. Min egen tanke var att skriva om mitt pedanteri och alla anmärkningar jag gjort utan att kunna grundspråken. Det var ett intensivt år 2000, när vi fått två stora bibelöversättningar nästan samtidigt: Svenska Folkbibeln och B2000.

För mig med stora rörelsehinder passade det perfekt att jämföra de tre, för 1917 års översättning var jag van vid. (Jag kan ju inte arbeta som andra – vara verksam praktiskt.)

Jag började märka ord och trodde, att andra troende också var intresserade. Men ingen tycker om anmärkningar. Jag fick veta, att då skall jag kunna grundspråken först. Svenska språket har två ord: räddad och frälst där engelskan har ett. Svenska språket har två ord: församling och kyrka där engelskan har ett. Följden blev att jag fick sitta där med mitt pedanteri. Det går inte att tvinga någon att bli intresserad av Sara eller Hagar! Alla har ju lika värde!

Eller? Kan vi få hjälp att läsa Galaterbrevet kap 4:21 – 31

Lagens förbund och löftets

21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte till lagen? 22 Där står skrivet✱ att Abraham hade två söner, en med slavinnan och en med den fria hustrun. 23 Slavinnans son var född på mänsklig väg✱, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte.

✱ 31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.” Slut citat

I Johannes evangelium kap 1: 11-13 står det tydligt, att den som tar emot Jesus blir ett Guds barn. Det är full rättvisa för alla folk och stammar.

Sak 2

Syn 3 – Mannen med mätsnöret
”¹Och jag lyfte upp mina ögon och såg. Och se, där var en man med ett mätsnöre i sin hand. [Sak 1:8; Hes 40:3] ²Då frågade jag: ”Vart går du?”
Och han svarade mig: ”Till att mäta Jerusalem för att se dess bredd och vad dess längd är.” [Upp 11:1]
³Och se, ängeln (budbäraren) som talade med mig gick framåt och en annan ängel (budbärare) gick ut för att möta honom, ⁴och sa till honom: ”Spring [det är ett brådskande ärende] och tala till denna unga man och säg: Jerusalem ska bli bebott utan murar för skarorna av män och boskap därinne (är så stora att de inte ryms inom murarna), ⁵för jag”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”ska bli för henne som en mur av eld runtomkring och jag ska vara härligheten i hennes mitt.” [Jes 60:19; Upp 21:23]

⁶Ve! Ve! Fly från landet i norr [Babylon, men även symboliskt för allt vad det står för], säger Herren (Jahveh), för jag har strött ut dig över gränserna som himlens fyra vindar, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). ⁷Ve! Fly, Sion [Jerusalem], du som bor med Babels döttrar. ⁸För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) som har sänt mig, efter sin härlighet (tyngd), till länderna som plundrat dig: ”Den som rör vid dig, rör vid min ögonsten (bokstavligt ”petar i min pupill”, sticker sitt finger mitt i mitt öga).” ⁹För se, jag ska skaka min hand över dem och de ska bli ett byte för dem som (tidigare) tjänade dem, och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig.
¹⁰Sjung och fröjda dig, dotter Sion [tempelberget i Jerusalem], för jag kommer och jag ska bo i din mitt, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). ¹¹Och många länder ska ansluta sig till Herren (Jahveh), och ska bli mitt folk, och jag ska bo i din mitt, och du ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig till dig. ¹²Och Herren (Jahveh) ska ärva Juda som sin del i det heliga landet och utvälja Jerusalem ännu en gång. ¹³Var tyst (stilla) allt kött [Hab 2:20] inför Herrens (Jahvehs) ansikte, för Han har rest sig från sin heliga boning [himlarna, se 5 Mos 26:15; 2 Krön 30:27; Jes 63:15].” Slut citat

Några ville vara med och läsa Nehemja tillsammans i grupp i ”Anta Utmaningen” men det blev för svårt för oss utan sakkunnig ledning. Då läste jag själv och satt här och ritade. Sen jag hörde ett bibelstudium på 70-talet av en bibellärare har jag aldrig tvekat på att det går att tillämpa bibeltexter i dagens situation.

”Himmelriket är här nu,” sa Jesus. Mitt ibland oss! Snart kan vi få sjunga: ”Gå Sion din konung att möta. Jerusalem gläds åt din brud…”

”Min vän är stålande vit och röd ypperst bland tiotusen.”

Höga Visan 5:10

Opalkyrkan i Tynnered var nybyggd och invigd. Då kom pandemin och församlingen fick inte ha några samlingar. Det var påfrestande och en stor besvikelse. Vi över 70 år var alldeles särskilt utsatta och i riskzonen för att inte överleva, om vi drabbades av viruset. För min del hade jag följt tomten där den första kyrkan legat. Det var en ung församling inom Alliansmissionen, som hade bildats runt år 1965. Så skulle hela torget rivas och byggas om. Hur fungerar en församling utan fastighet undrade jag, som behövde hitta en församling nära mina bostad. Den teologiska frågan hade jag burit på sen B2000 kom ut och hade bytt ut ”församling” till ”kyrka”. Kyrka tycker jag är själva fastigheten. År 1966 kom jag till Göteborg för tredje gången.

Skulle jag dö av denna pandemi utan att vara färdig med mitt bibelstudium? Två kyrkor i min hemtrakt kunde slå ihop utan att bli en kyrka. Jag tänkte bara så praktiskt. Manus blev klart och jag fick löfte att spela in mina tankar i en tom kyrkolokal utan åhörare. Bara en tekniker. Efteråt frågade hon mig varför jag ville ha en vit och en röd ros på altaret.

En vecka har gått sen mina syskonbarn och syskonbarnbarn med familjer bjöd på en ”Sång och musikfest”. Jag hade överlevt pandemin och närmar mig de nittio. Väglaget är mycket opålitligt vid den tiden. Tre systrar och en ingift började med en sång av tradition i deras släkt. Deras farmor med fyra systrar brukade sjunga i stämmor: ”Får jag lämna några blommor några rosor i din vård…” av Nils Ferlin. Nu har jag hört den så många gånger med många års uppehåll att texten hunnit landa. Ingen tvekan utan allt är från bibeln!

”Hebr 9:16-22

Där det finns ett testamente✱ måste man visa att den som har upprättat det är död. 17 Först vid hans död blir testamentet giltigt, för det träder inte i kraft så länge han lever.

18 Därför instiftades inte heller det första förbundet utan blod. 19 När Mose hade förkunnat lagens alla bud för hela folket, tog han blodet av kalvar och bockar tillsammans med vatten, scharlakansröd ull och isop och stänkte det både på själva bokrullen och på allt folket. 20 Han sade: Detta är blodet för det förbund som Gud har befallt er att hålla

.✱ 21 På samma sätt stänkte han blod på tabernaklet och alla gudstjänstföremålen. 22 Så renas enligt lagen nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.” Slut citat

Så här tänker jag om innehållet i Nils Ferlins dikt, att den vita rosen står för Guds rättfärdighet, den röda rosen står för Jesu offerdöd genom blod och den tredje som fungerar först när givaren är död – den Helige Ande som förklarar kärleken från ovan för den som vill ta emot den.

Några tankar en vecka efter den stora Sång och Musikfesten 7/9. Jag har som sagt ”spolat av” eller ”sopat upp efter mig,” det som samlas under alla år av erfarenheter, misslyckande eller frälsningsglädje!

Telefonnummer eller personnummer

Här är jag uppvuxen. Bakom denna telefonväxel var det plats för en skolbänk av modernt snitt med lös stol. Min far var möbelsnickare i motsats till farfar, som var grovsnickare och for runt och lagade andras ladugårdstak. Det är en mycket smal garderob till vänster och överskåp ända tills väggen till köket. En skolbänk som syskonen hade i skolan var sammanhängande i hurts och stol med eget golv. När jag blev sju år hade jag en så gammalmodig också i skolan. Men för att vara nära mamma ibland hade jag egen plats vid sidan om från andra hållet.

Abonnenterna var så få att min mor inte kunde ha sittande tjänst utan mer springande. Alla barnen fick lära sig ”svara i telefon”. Det blev ett kommando till slut i syskonskaran, när vi satt och åt och det ringde. Ingen ville lämna bordet för att tjäna vid växeln, förrän min far lättade på kroppen från sin plats och tyst hotade gå själv.

Är detta privat eller personligt eller preskiberat rent av? Det gick att tjuvlyssna. Där är poängen på fotot, att det inte är kopplat rätt i sladdar. Grannes pojke hade en kamera och tog bra foton på 20-talet. Det var inget samtal som pågick heller…

Kineserna lär vara så långt framme när det gäller identitet och fusk, att det inte skall gå att fuska. Du har ett ansikte. Du har en tumme att göra fingeravtryck med som är unikt. Det räcker inte. Om jag fattat rätt gäller det ansiktet fotograferat och där blir pixlar. Till slut skall det inte gå att förfalska ett ansikte utan att rätt identitet stämmer. Sladdarna i gammal växel måste kopplas rätt för att kunna höra en person och koppla till en annan. Ett personligt foto har pixlar i mängd. De går inte att flytta hur som helst till en liknande persons foto och sen förfalska. Jag tänker på alla uppbyggda AI-foton. Så otroligt intelligent!

Pixlarna är många. En gång gick jag kurs i webbdesign. Sen gick jag samma en gång till därför att den var så dyr och jag kunde inga datagrunder men ville bygga en hemsida med HTML 4. Det är envishet, när grunden redan fanns färdig! Men jag minns lager på lager av bilder till en. Bilden på mig är inte den samma under åren som gått. Likheter med släktingar kan märkas men mitt DNA är mitt. Personnummer kan bli samma med hundra år emellan men inte personerna.

Det är en farlig tid vi lever i med förfalskningar. ”Samla er inte skatter på jorden där mott och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl utan samla er skatter i himlen…”. Det går att samla foton på Facebook och sen förfalska personens tidslinje. Det går att lägga in skadliga filer och förstöra för en person. Det finns skadliga budskap och det finns sanna budskap. Det gäller att var uppkopplad åt rätt håll, när det är ett enda brus av olika röster.

Vi har en Gud som inte kan ljuga! Lyssna på honom! Han sände sin ende son för att presentera vem han är som ende Gud. Abraham sände inte sin ende son att dö! Abraham hade Ismael innan. Studera skillnaden mellan att vara född efter normala möjligheter som Ismael med Hagar eller på grund av ett löfte av Gud genom Sara och Isak.

Den som tar emot Jesus som Guds son blir ett Guds barn genom att tro på vad bibeln säger. Sanningen gör oss fria. Jag har ett eget DNA men blev född på nytt när jag sa ”ja” till Jesus i tysthet hemma på vårt köksgolv intill rummet med telefonväxeln.

Min syster och jag var runt 13 och 15 år och eniga för en gångs skull och frågade föräldrarna:

”Är vi tvungna att gå med till kyrkan?”

Utan släkttavla

Den 5 september är över. Det är natt. Då var det den 5 september år 1959. Jag hade tjatat mig till en vacker barnring från Amerika i förgyllt guld, som mor Anna fått som barn men aldrig fått använda. På hennes tid var allt synd såsom högmod på en ”bonntös”. Den passade nästan på ett lillfinger – lite för liten. Beslutet var fattat. Gud kunde få det som var kvar av alla mina drömmar – av hela mig. Jag lovade att aldrig gifta mig.

Med ryggen åt det hemskaste förflutna fotograferade jag hela sträckan av tegelbyggnader fram till administrationen på före detta sinnessjukhuset Resta´. Längst framåt kom tre personer gående i plan med avdelning 6A och 6B. När fotot var framkallat syns knappas de tre mer än som några prickar. Men jag vet, att de tre, som kommer mot mig kunde ha en kung utan släkttavla. Det gäller att ha bibeln som referensram. Nästa år är det 70 år sen traumat. Numera har psykiater hittat på nya formuleringar har jag läst i sluten grupp på Facebook/META.

”…vilande bipolär utan skov.”

De skulle bara veta hur det är att leva i skräck för en vilande sinnessjukdom! Och framför allt av deras behandling! Är det vi som skall skämmas?

Den 5 september har gått över. En dag då jag tvivlade på min ungdoms kallelse, vart den tagit vägen, så fick jag syn på en svag anteckning skriven med min reservoarpenna med bläck i bakre pärmen av min bibel:

”Löftet som jag gav i ljusa dagar vill jag troget hålla år från år. Den 5 sept 1959.” Jag hajade till och började rannsaka kallelsen. Den var verkligen inte märkvärdig men jag hade väntat på den, eftersom jag visste vilken stor påfrestning det skulle innebära och att föräldrarna måste ge sin välsignelse först till beslutet att bli missionär. Så blev alla planer grusade. Bara diagnosen fanns kvar och skräcken.

Från tonåring växte jag upp till kvinna och bibeln fortsatte vara rättesnöret. Jag fick inte fortsätta min utbildning till sjuksköterska och barnmorska. Andra hade sagt, att det gick att få vägledning genom bibeln. Kunde där stå något om omskolning till arbetsterapeut? Det var ganska nytt som yrke. Sagt och gjort. Det gällde att sträckläsa och leta både i GT och NT. Bara det att det står mest om män. Och det var anden som utrustade män med alla slags slöjdskicklighet i GT. I NT står det: ”…tänk på dem som är fångna som om ni vore deras medfångar.” Minns inte att män är omskrivna där. Det blev i vart fall ”Steneby Yrkesskola” förberedande för att bli arbetsterapeut.

Kungen av Salem var utan släkttavla. Eller minns jag alldeles fel? Kunde det vara så att en av de tre längst bort, där jag stod med ryggen åt det hemska förflutna i 10 B påminner mig om kungars kung?

Skriv – skrivare min dikt gäller en konung…

I september går min prenumeration ut på Word – inte world. Också detta år…

Psykiatrireformen 1988/89

Det var alldeles för långa skoldagar för min del att resa tidigt med tåg till Trollhättan och komma hem sent även på lördagar. Under de fyra åren till realexamen fick jag en vän för livet men bara under lördagar. Då väntade Karin på bussen till Gärdhem och jag på tåget mot Nossebro, som gick ändå senare. Under skoltidens raster hade Karin en annan att byta tankar med. År 1990 tog vi upp vår relation. Karin var ledig varannan måndag samtidigt som jag fanns i hennes hemsocken som predikant.

Den måndagen på förmiddagen blev det ofta utflykt till Hunneberg och vandring där. Tyvärr fick Karin bli mitt bollplank och stå för alla fel, som gjordes mot mig år 1956 på Restad Sjukhus. Hon var fortfarande i tjänst och en mycket omtyckt mentalsköterska. Karin är alltså den andra syndabocken efter den första, som var rektorn för Göteborgs Sjuksköterskeskola.

År 2006 dog Karin plötsligt bara 70 år gammal. Jag tvingades våga läsa min egen sjukjournal från år 1956 och sen ta ansvar för inte bara deras alla fel mot mig utan också alla mina egna mot mig själv!

Det var då jag blev i behov av både en och två syndabockar, som verkligen kunde ta över och bära skulden och skammen dit där den hör hemma. ASASEL. Före detta överläkaren på Restad Sjukhuset hade uppmanat mig i ett brev att skriva en bok om mina erfarenheter. Karin hade lovat, att jag fick berätta precis allt jag ville tidigare. Överläkaren skrev i ett av sina brev, att kan man inte sparka sig blodig mot en mur kanske det är bättre att gå runt den.

Precis vad jag gjorde den 5:e september år 2013. Ensam med en kaffekorg i bagaget på den hyrda bilen. En ensam målare var vittne och tog foto på mig med min kamera inne på den öppnade rastgården. Huset renoverades att passa för flyktingar undan krig.

Muren är tre meter hög fortfarande. Den har en glipa bara. Jag har slutat resa dit för fotografering. Egotrippad som jag är.

Patienten är frisk och pigg för övrigt och finns på Youtube.

Dörren har slagit igen!

Detta är makt, som jag råkar ut för den andra gången i mitt liv. META/Facebook ger ett nytt val med nya regler. Om jag vill slippa, att det material jag bjudit på frivilligt används måste jag betala varje månad. Jag får ett val!

”Vilddjuret är här redan” har teologen Sven Almkvist bjudit på som ett bibelstudium via Youtube. Gratis eller att han själv får köpa och bjuda på platsen i rymden. Bara att skaffa ett konto.

Jojo! Det hette ”Sociala medier” i början och fungerade blixtsnabbt med kontakter över hela världen. Jag blev mer och mer imponerad och bjöd och bjöd på mitt livs rikedom i text och bild. Varje år fick vi erbjudande att köpa fotoalbum på det vi bjudit på under året. Öppna flotta erbjudande…

Men igår slog dörren igen abrupt: ”Du har ett val.”

Så generöst att det är jag som avgör!

Sista bilden jag bjöd mina vänner i min hembygd på med exakt angiven plats, så att de kan hitta dit själva och bada i Kvarnsjön uppe på Hunneberg. Jag hann få kontakt med femton av dem…

Den bilden fogar META över numera men minnena är mina. De kan ingen blockera med nya val. En gång i tiden var det ett barn, som behövde min närvaro och den trygghet som jag kunde ge honom.

Kleopas hustru Del 2

Natten är över. Det blir en ny dag av nåd. Den nåd som inte gick att fatta som ung. Då ville jag så mycket och trodde, att jag kunde förverkliga mina drömmar. Jag ville hjälpa Gud och dela med mig av den trygghet jag fått som barn och ung. Den kvällen glömmer jag aldrig, när jag äntligen fick den kallelse, som var så nödvändig för att orka! Jag var 17 år.

Så kom tider av motgångar. Inget nytt återfall i mitt berättande nu. Det finns över nog och övernog om min knäckta stolthet. När dagen äntligen grydde läste jag på min mobil i en sluten grupp om en som bad om vägledning i akut situation och som undrade var hon skulle kunna söka hjälp.

Fattar du? Jag fick tre intensiva månaders utbildning som omyndig på en stort mentalsjukhus, när jag själv kunde som mest efter ett år på sjuksköterskeskola! All den lärdomen togs ifrån mig på det mest bryska sätt och jag kläddes av naken och blev placerad i bälte. Trots att jag kunde knäppa upp min vackra blus själv! Nu var det deras kunskaper som gällde om vad jag inte kunde och inte fick!

Nu är det mina kunskaper som gäller. Psykiatrin har vägrat under alla år sen 1956, att släppa in Skaparen, som kan varje liten människa. Jo, på min tid hette det ändå ”sinne” och inte psyket! Märk väl hur hemskt det låter att ”åka in på psyket” eller ”åka in på dårhus”!

Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Den versen gav min konfirmationspräst mig i bibeln vi fick i konfirmationen. Det blev han som körde bilen frivilligt med min mor och mig och grannen som jag ville skulle följa med den gången. Då visste jag inte, att denne granne också varit patient på detta ökända sjukhus. Min konfirmationspräst fick jag lära mig var också sjukhuspräst där. Jag tror inte på något öde! Mitt långa liv ligger bakom och bästa sköterskan dog för några månader sen – hundra år gammal och dement men lika kärleksfull in i det sista enligt barnbarn. Det kan bli omvända roller.

Än har jag inte lärt mig att vara ”patient”! Jag vill hellre vara personal!

Där är poängen! Guds eget folk fick veta, att de skulle vara huvud och inte svans!

Fortfarande är det så att frälsningen kommer från judarna! Jesus var jude och när han kommer tillbaka skiljer han mellan ljus och mörker, kärlek och hat.

Titta på min hemmagjorda karta! Mellan berget Gerissim och berget Ebal finns en dalgång. Där finns en djup källa där Jesus finns och är KÄLLAN med levande vatten. Det är skillnad på konsekvenser av att lyssna på HERRENS ord eller att inte lyssna.

För den som vill dricka finns en källa…

Den stora skräcken

Det är natt igen. Och jag vill inte använda sömntabletter. Så jag tänker berätta igen om året 1956. Då blev skräcken för den behandling, som jag fick sju gånger värre än själva diagnosen på en mentalsjukdom! Skräcken för en sömnrubbning satt i hur många år som helst, att somnar jag inte strax efter det att jag lagt mig, så kommer sjukdomen! Skräcken för vård på ett mentalsjukhus triggade igång sömnlöshet. I min hjärna satte hela filmen igång och jag var tvungen att se varje minne tills filmen var slut. Skräcken blev så svår, att jag till och med sökte vård frivilligt. Jag hann ju bli 21 år och myndig. Den som sökte frivilligt på egen begäran kunde bli utskriven på egen begäran! Grubblandet fortsatte i hur sjukdomen ser ut och hur den verkar, eftersom jag tagit körkort och kunde köra bil men blev nekad körkort. Detta är viktig information, som jag upprepar! Tror sjukvårdspersonal, att det inte går att samtala med en patient är det något sjukt hos någon!

”Hon har fortfarande ingen sjukdomsinsikt.” Det är möjligt, att jag minns lite fel angående ”fortfarande”. Men situationen minns jag väl. Jag drog sängkläderna över huvudet och grät stilla. Äntligen hade jag fattat, att jag inte kom därifrån utan var inlåst! Jag kände inte mig själv! Och då rakt inte att min mamma gjorde det! Det var bara personalen, som kunde allt om sjukdomar!

Det var så jag lovade att rita en karta på ondskan – förbannelsen i motsats till välsignelsen. Det finns en ”andlig geografi” enligt en kännare av landet Israel. Där finns fortfarande Jakobs brunn på Västbanken. Den är fortfarande mycket djup. Där har Jesus varit och samtalat med en samaritisk kvinna, fast judar inte skulle göra detta. Där har jag varit, fastän det var mycket farligt att vara turist där och då. Då kunde jag inget om dalgången och den kulle som kallades berg på den ena sidan. (I TV-sändningen meddelades, att Gunnar Edmans grupp i Jerusalem var i stor fara. (Mina föräldrar hade ingen TV då 1974 och missade nyheten. Andra såg och bad för oss.)

*************************

”Ingen av dessa sjukdomar skall drabba er…” Min far hade varit frisk hela sitt liv och kunnat arbeta obegränsat. Så fyllde han 90 år och var så tacksam för livet som låg bakom. Han kunde många bibelverser utantill. Den här kanske inte var så rolig för mig att höra den gången. Men en annan gång påminde han mig om Emil Gustavssons korta liv.

Det gick en naturfilm på TV, som hjälpte mig mycket. Den handlade om en stor huggorm, som väntade in sin mat av en liten rädd, ynklig skogsmus. Det var ormens ögon, som var så vackra och spännande. Den lilla musen sprang runt från stor cirkel till mindre och mindre tills den stod framför ormen helt paralyserad och blev ett byte. Jag kom till insikt om mitt eget skräckmönster!

Det är inte farligt att bli gammal och inte kunna sova på grund av kramp i vader! Jag har skräck för rullstol numera. Inte ett dugg lättare. Och för kläder vilka jag skall ha på mig på ”hemmet”, trots att garderoberna är fulla av sådana jag inte använder. Före detta panikköp på fem minuter. Det är inte min grej, att gå i klädaffärer! Och inte min grej att slänga…

Berget Gerissim ligger kvar i Löfteslandet lika väl som Ebal. När David måste fly undan för kung Saul, som blivit avsatt på grund av ohörsamhet, så var det 3.000 fiender runt grottan där David gömde sig längst in med kung Saul i öppningen.

”Men Gud gav honom inte i hans hand!”

(Jag tror nu, att jag själv förstår detta jag berättat denna natt. Morgonen är min tid. Den är nu.)