gunnels blogg – Gunnels plats i rymden

Gästboken

Igår kväll bad jag till Gud om lust en gång till att få berätta i min blogg. Värken och problemen vill ta över och nätterna då det inte går att sova är långa. En av mina föräldrar fick en tom gästbok i födelsedagspresent på den tid då det var en fasa för gäster att behöva hitta på ett trevligt utformat tack för idag. I arvsskiftet bland oss sex syskon bad jag att få den. Jag visste hur mycket intressanta gäster och vänner där fanns plus alla som hämtat sitt beställda klockfodral. Det kanske var svårast för dem att formulera sitt tack, när de köpt och betalat för ett klockfodral.

Min far uppskattade ett uppriktigt tack mycket mer än pengarna. Så är det med min far i himlen också. Han väntar på mitt tack för allt han gjort för mig genom hela långa livet. Nu ligger det bakom. Ända sen ungdomen har jag vetat, att det finns bibelläsningsplaner att följa. Nu finns det tjocka utgåvor av bibelutläggningar samtidigt med bibeltexten och handledningar. ”Tro inte att bibeln är skriven för dig.” Den är inte skriven för mig och min tid i Sverige heller. Detta har jag fattat att först skall man fråga vem mottagaren av bibeltexten är till. Men inget har hjälpt mig utan koncentrationsförmåga! Så mitt berättade blir i vanlig ordning hit och dit men nu via Gästboken i Huset som blev ett hem.

Första bladet i Gästboken! Bättre kan den inte börja! Min hembygdsforskning började med järnvägen och Alma och Wilhelm Lindahl som första grannar och stationsföreståndare – utbölingar precis som pappa David i slutet av 10-talet. Deras söner var runt 20-års åldern och fotointresserade. Tack vare alla deras foton, som jag fick låna genom systern Barbro och reprofotografera, så är byn dokumenterad.

Stationshuset i Norra Björke och magasinet när järnvägen var nedlagt och andra gäster skrev i vår gästbok. (Foto Gunnel)

Bröderna Georg och Birger Lindahl fotograferade sågverket som låg till vänster om järnvägen efter en storm år 1917, då stora delar av skogen blåste ned. Detta foto har betytt så mycket för mig under tid då jag läste om tabernaklet i öknen. I min barndom var detta en förbjuden lekplats att springa på högarna av stockar som kunde komma i rullning. Mitt blivande föräldrahem syns i bakgrunden som stomme. Längst bak Hunneberg.

”Konsthantverkarna Besalel och Oholiab

31 Herren sade till Mose: ²Se, jag har kallat Besalel, son till Uri, son till Hur av Juda stam. ³Jag har fyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd, med kunskap och med skicklighet i allt slags hantverk, ⁴så att han kan tänka ut konstfulla arbeten och utföra dem i guld, silver och koppar, ⁵slipa stenar för infattning och snida i trä, ja, utföra alla slags arbeten.

⁶Och se, jag har gett honom Oholiab, Ahisamaks son av Dans stam, till medhjälpare. Åt alla era konstnärligt begåvade män har jag givit vishet i hjärtat att utföra allt som jag har givit dig befallning om: ⁷uppenbarelsetältet, vittnesbördets ark, nådastolen på den, alla tillbehör för uppenbarelsetältet, ⁸bordet med dess tillbehör, ljusstaken av rent guld med alla dess tillbehör, rökelsealtaret, ⁹brännoffersaltaret med alla dess tillbehör, karet med dess fotställning, ¹⁰de vävda kläderna och prästen Arons heliga kläder, hans söners prästkläder, ¹¹smörjelseoljan och den väldoftande rökelsen till helgedomen. I allt skall de utföra sitt arbete så som jag har befallt dig.” 2 Mose 31:1-10

Mönsterbilden

Nu gör jag en störtdykning ner i mitt arkiv med minnen. Det var år 1957 och hela min framtids drömmar var slagna i spillror. Jag hade hämtat min uniform till sjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och var i botten på grund av alla ”nej” till mig. Då föreslog min lite äldre syster, att jag kunde bli arbetsterapeut. Det var ett ord jag inte kunde eller visste fanns som yrke ens. Då frågade jag Gud om ledning genom att läsa bibeln från början och dessutom samtidigt i Nya Testamentet. Och kom till att en man blev begåvad med alla slags slöjdskicklighet. Först gällde det att söka till Steneby Yrkesskolors alla kurser i småslöjd. Ordet arbetsterapeut fanns ju inte i bibeln tänkte jag. Hur skulle jag kunna få svar? I Nya Testamentet kom jag till versen: ”Tänk på dem som äro fångna som om ni vore deras medfångar…” (Fritt ur minnet)

Första sidan i hemmets Gästbok har Gunde Raneskog och hans fru Maj längst ner. Raneskog var pastor i Trollhättans Missionförsamling och den lilla församlingen i Norra Björke var en utpost. Senare blev han distriktsföreståndare och tog emot mig som elev år 1954 till ”Bibel och Evangelistkurs” under en månad och även en ny kurs år 1959 efter mitt livs stora trauma år 1956. Det är en mycket viktig bibellärare i mitt liv samtidigt med distriktsföreståndare Nils Engmyr. En detaljerad undervisning om Tabernaklet i öknen fick jag först av missionär Wilhelm Bergling i slutet av 60-talet.

Som barn och ungdom tog jag in alla dessa berättelser från olika världsdelar eller beundrade teckenspråket av de dövas missionärer. Så klart jag ville bli en av dem, som delade med sig av Guds kärlek! Konstigare än så blev aldrig min upplevelse av en kallelse. Jag bara väntade på att Gud skulle vilja det samma som jag ville!

Under finska vinterkriget låg en bataljon i min hembygd och intog flera hus och påverkade byn. Vi liksom många andra hade ett finlandsbarn 1943 – 1944. Detta är min referensram. Hur Gud tänkt ut min utbildning fattade jag först om länge och berättade det för mor Anna en gång hon var på besök år 1956.

Foto och framkallning av Gunnel på Husargatan i Göteborg år 1987 och där omkring. Jag var bara 52 år, när jag var tvingad ta emot hel sjukpension. Den pensioneringen sammanföll med rivningen av Haga och min arbetsplats på Räddningsmissionen.

Gud fick väldigt många frågor av mig om var hans kallelse tog vägen. Än är jag lite stolt som 90-åring och undrar, om han inte fattar hur duktig jag är och skulle vilja hjälpa honom lite grand.

Ja, det är min självironi. Snart kanske jag också fattar, att han själv gjort allt som behöver göras för min framtid, nutid och dåtid.

(Han liksom lagar min dåtid.)

Min Gud lagar min dåtid. Här är fönsterkarmen kvar. Innanför på skrivbordet stod en fast bordstelefon till skillnad från dessa mobiler = rörlig på engelska språket. Jag hade eget telefonnummet till Ungdomsmissionen. När mitt namn togs bort från telefonkatalogen upplevde jag, att rivningen av mig börjat i hörnet av Pilgatan/Husargatan.

Min Gud klarar av att laga allt trasigt tänkande för nu står här en ny byggnad som är ett universitet. Men i min svåra pensioneringskris hade jag en dråplig dröm, att jag själv omkom i en spårvagn mitt framför stora universitetet på Vasagatan och i 2:ans spårvagn. 2:ans spårvagn som kom från Haga/Annedal svängde på den tiden ner mot Grönsakstorget. Nu gick den rakt fram och i drömmen undrade jag hur jag lättas skulle dö om jag höll andan. Sen for jag upp i en hiss i ett höghus mittemot och berättade för min syster att jag dött. En dröm kan vara hur konstig som helst. Sen var det cementgrisar på gatan som stopp och jag fick välja 7:an spårvagn mot Sahlgrenska. I den tvingade jag mig in genom dörrarna och skämdes sen över min envishet. Där vaknade jag.

Min egen analys: Två står för drömmen att bli ett med den jag trodde det skulle bli men inte blev. Universitetet står för alla komplex, att jag aldrig orkat sitta och läsa som behövs för studier. Min syster står för en god lyssnare. Sahlgrenska står för en enda stor besvikelse att vilja bli av med mig en så duktig sjuksköterskeelev.

”Hur kunde de göra så?”

Ja, då fortsätter jag mina studier i bibelns texter. Rektorn för sjuksköterskeskolan var i många år en syndabock att skylla på. Ända tills hon dog. Då behövdes det en ny och fick bli en mentalsköterska, som arbetet på Restad Sjukhus nästan hela sin arbetsperiod. Hon fick bära skulden för en misslyckad mentalsjukvård tills hon dog. Ingen av dem kunde bära min börda av skam.

Så det fick bli Jesus – endast Jesus.

Trettio år stod de i min bokhylla oanvända gåvan jag fick tre band av Peter Fjellstedts Bibel med förklaringar om min synd och skuld som måste utplånas å ena sidan och å andra sidan bäras bort…

Gåvan är Jesus Guds Son men jag är så trög att fatta! Jag fick ett helt liv att försöka fatta vad nåd innebär.

En ny natt är över. Den gick ganska fort. Lovsången började bubbla därinne och det blev åter morgon. Palmsöndagen 2026

En visselblåsare

”Vem är ”Pat.” frågade hon, när boken kommit ut år 2011 på hösten. Det kan ju vara ett personnamn? Det kan ju vara vem som helst i vilken sjukjournal som helst!

I min blogg finns redan ”ironi och självironi”. En god vän varnade mig med anledning av bokens titel, att det är svårt med ironi i texter, när man inte kan se kroppspråket eller ha ögonkontakt.

Så kom den märkliga dagen i mitt liv som 90-åring, att svaret på samtliga blodprov visar, att jag är frisk! Varför fortsätter jag då att strida mot sjukvården? På min 90-årsdag fick jag löfte om en present- boken ”BÄLTAD” av läkaren Maria Ingström – ”Från psykos till läkare – och vägen till en bättre psykiatri”.

En visselblåsare i sanning!

Gissa om jag uppskattar denna present! Ändå har jag bara läst första delen. Den är oersättlig för mig, envis som jag är och Ego-trippad. Författaren var nästan färdigutbildad till läkare men fick en psykos. ”23 år efter händelsen och med 22 yrkesverksamma år bestämmer Maria sig för att öppet berätta om erfarenheterna…”

Precis vad jag behöver få läsa om! Vad är en psykos? Hur fungerar den inifrån beskriven? Under årens lopp sen år 2010 har jag fått lyssna på olika berättelser inifrån. För mig räcker inte teoretisk beskrivning av vanföreställningar. Ingen berättelse har stämt för mig med den diagnos jag fick år 1956.

Backa – gör om och gör rätt! Visa lite kurage i Socialstyrelsen som på min tid hette Medicinalstyrelsen. Detta är ingen ”Pat.”! Det är människor av kött och blod, som borde reagera någon gång efter alla anmälningar om bältesläggningar och tvångssprutor! År 1956 skrev jag och frågade vem som har rätt att ordinera bälte och varför jag fick en blodtryckssänkande medicin som hade perfekt värde. Biverkan av Serpasil är depression och till och med fara för suicid stod det att läsa i Fass-boken på min tid som sjuksköterskeelev.

Det är ANDEN som fattas. Människan består av ande, psyke och kropp! Det är bibeln som fattas med sina grundläggande sanningar:”… kött och blod har inte uppenbarat detta för mig heller…” att Jesus är Guds son. Bibeln har visat mig att Herren Gud vet allt om mig! ”Oläklig är den skada du fått…Ingen tar sig an din sak…Se jag vill läka dina sår säger Herren…” ”I hans sår har vi fått läkedom.”

Där går en skiljelinje mellan boken som jag gav namnet: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt” och filmen med samma namn, som går på Youtube. Psykiatrin och samhället släpper inte in teologi, som betyder läran om Gud.

Det är synd!

Inget u.p.a. (utan personligt ansvar)

Jag är på nedan och kommer inte ihåg längre hur många gånger jag berättat detta förut. Men det var min far, som fick finna sig i nya adressen på Möbelfabriken med tillägget u.p.a. ”Ingen,” sa han, ”kan arbeta utan personligt ansvar.”

Efter att Möbelfabriken blivit nedlagd år 1962 hände det att Missionsförsamlingen minskade i antal medlemmar. Det var en avfolkningsbygd. En journalist ville göra en intervju med ordföranden och församlingsföreståndaren. Han frågade min far hur det var att vara föreståndare och fick svaret:

”De´ ä´ ente möcke å välja på när Johan är kassör.”

Idag hittade jag en blogg som är så gammal, att det inte ens finns datum från tidigare digitala ”hotellplatser”. Jag fick hjälp att flytta med några gamla poster:

”Släktforskning är inte frälsningsavgörande. Petrus och Paulus träffades och var båda apostlar med släkten i Israels tolv stammar. Båda var kunniga inom sin religion. Båda var utvalda inte av människor utan av Gud. Tolv är ett förbundstal. Jakob hade tolv söner som blev Israel. Vi skall hålla fast vid apostlarnas och profeternas grundval. Att hitta fel i bibeln håller inte, när evangelisten Matteus byggde Jesu fortsatta släkttavla på siffran 14 (2 x 7)och evangelisten Lukas började nerifrån och gick uppåt i Marias släkttavla byggt på siffran 10. Gud steg ner och blev människa i Jesus och genom uppståndelsen gick Jesus tillbaka till sin fader i himmelen. I kung David cirka tusen år före Jesus förenas Josefs och Marias släkttavlor.

”Hans nåd av ingen växling vet. Den är av evighet.” I NU-tid… (Ur Psalmer och Sången nr 555 ”Här växlar det av dagar år av somma vinter höst och vår…”)

Så jag stannar vid bibeltexten i Galaterbrevet 2:11-21 enligt översättning ur Svenska Kärnbibeln. Dagens avsnitt i ett kvartsspår, som jag följer via Facebook och ”Anta Utmaningen” är:

Gal 3:15-18

”Arvet kommer inte från lagen utan genom tron
¹⁵Syskon (bröder och systrar i tron), låt mig ta ett exempel från vardagslivet (låt mig tala om mänskliga relationer). När ett förbund (testamente, en sista vilja) trätt i kraft, även om det bara så är ett mänskligt, kan ingen ta bort eller lägga till något.

[Det grekiska ordet för förbund är ”diatheke”. Ordet i sin verbform betyder ”att placera mellan två”. Det beskriver ett förbund och avtal mellan två parter. Ordet kan också översättas med testamente. Det är därför Bibelns två delar kallas Gamla och Nya testamentet då de syftar på det gamla och nya förbundet.]

¹⁶Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma (säd, arvinge). Han [Gud, Skriften] säger inte, ”och åt dina avkomlingar”, som när man talar om många, i stället talas det om en, ”och åt din avkomling”. Det är den Smorde (Messias, Kristus). ¹⁷Detta är vad jag menar, lagen som kom 430 år senare [än löftet till Abraham] kan inte annullera ett tidigare förbund (testamente) från Gud, så att löftet blir ogiltigt. ¹⁸För om arvet berodde på [att bara lyda] lagen [som dessa falska lärare vill få er att tro], skulle det inte längre bero på löftet, men Gud gav arvet till Abraham genom ett löfte.” Slut citat

Det är lättare för mig att få tänka på en fysisk person att berätta för – en som just börjar frågorna om kristen tro. En gång för snart 50 år sen hade jag 17 syskonbarn och fick ett artonde. En av dessa är redan framme vid målet men de andra finns att berätta för. Om någon vill ha min berättelse…

Så jag vaknade och kunde gå till min bokhylla och ta ut en gammal kulturtidning om hus. Där visste jag artikeln finns:

”Hur jag blev frälst – Eller Historien om det lilla röda stugan” av Kerstin Fried. Artikeln är fascinerande från början till slut om hur författaren kom till en ödestuga med gapande hål efter fönster, utan tak, golv eller dörrar men på en perfekt grund på huggen sten. Fyra väggar kvar…

Där började drömmen, som blev en verklighet genom envist letande efter liknande små hus med samma mått. (Gissar att jag berättat om detta förr.)

Denna blogg tillägnas ett av mina ”aderton” syskonbarn utbildad inom byggnadskonsten och som just börjat frågorna om Jesus.

Denne Jesus som vann seger över döden… Min farfarsfar var både grov- och finsnickare. Min far fick det i arv och så vidare. Men tron gick inte i arv. Det var personliga beslut att följa Mästaren av Nasaret.” Slut citat

Missionsföreståndare P.P. Waldenström (Fotot väl bevarat i släkten.)

Anonym läsare

Idag tänkte jag skriva ett stort tack till dig anonyme läsare, som läser min blogg. Antingen det blir någon gång eller flera. Jag hade aldrig orkat fortsätta mitt bloggande med mindre än att statistiken finns. Inte för att det skall vara många som läser utan någon som läst någon blogg som blir namngiven.

Detta ger mig inspiration att läsa om den bloggen själv och undra varför någon läst och om den hade något av värde. Tack för hjälpen! Jag vill ju inget hellre än att få gräva i bibeltexter och undra hit och dit. Ibland har Alma-Lena kompletterat med utombiblisk kunskap, som är så intressant. Mitt humör har hjälpt mig mycket också för jag tänder fort, om någon vågar skriva mot Guds ord.

Så var det år 2000 när äntligen Bibel2000 kommit ut. Den bibelöversättningen hade jag följt så länge det gick bakåt i tiden med provöversättningar och artiklar i kristna tidningar. En måndags förmiddag fick jag möta en kvinna i Dals Långed på förmiddagskaffe. Min kusin hade fattat vem jag borde få träffa. Hon var kantor i Svenska Kyrkan och hade inte hört min predikan i Missionskyrkan.

Gudrun Selberg var bibelöversättare och gissa om jag blev alldeles till mig? Detta var runt år 1997 och Gudrun kunde ordna med kontakt för mig med Svenska Folkbibeln. Tänk, att få fråga på ord och begrepp!

Så kom Jonas Gadells bok: ”OM GUD”. Och hans teologi skulle de unga mellan 12 – 20+ ha i bibelsajten. Det var så jag blev tacksam. Äntligen fattade jag, att andra inte tänker som jag gör. Det gjorde inte Eva Moberg heller. Hennes kritik mot bibeln var sju gånger skarpare.

Men nu idag finns inga ursäkter mot bibelns undervisning, bibelns historia. Det finns alldeles mycket av forskning och bevis, olika översättningar med utläggningar. Det är svårare nu att komma med invändningar mot sanningen.

”Lovsång” heter bloggen som en enda läst bakåt i tiden och Mikael Tellbe har så bra undervisning om krigen i Gamla Testamentet. Undervisningen finns på Youtube.

Snart kommer lovsången att flöda fram inom mig!

”Vad är ditt drive i detta?”

Det finns människor som kommit i min väg i rätt tid. Så är det med fotografen till detta foto Annica Engström – projektledare, författare och konstnär. Då hade jag en bok i huvudet, som jag skissat på och ville visa. Frågan som kom en gång var av en psykolog/psykoterapeut, när jag rullade ut en släktforskning från Abraham till Jesus i Matteus evangelium kapitel 1 och från Jesus till Adam och sen Gud i Lukas evangelium kapitel 3. Hon heter Hanna Lundblad Edling:

”Vad är ditt drive till detta?”

Hemligheten

Innan jag berättar om släktrullen kollade jag statistiken på bloggen och fann ”Hemligheten” skriven för 10 år sen. Tydligare än så här kan jag inte vara: Jesus är Sanningen. Inte en sanning med modifikation. Inte en halvsanning utan summan av allt berättat, som står i bibeln. Inget är sopat under mattan av alla vidrigheter, grymheter, list och lögn. Profeterna har inte skönmålat sitt Israel, som ett utvalt folk.

Två blädderbloocksblad 80 cm höga efter varandra blir 160 cm med JUDA stam av de tolv sönerna som skarv. Bredden är 58 cm. Då fick varje man bara 2 cm var i höjd med lite mellanrum. Namnet Jesus i korset är mera. Det är bara att skriva av alla namn som står i släktregistren för att hjälpa sig själv lite bättre att förstå att tusen år är som en dag för Herren! Plötsligt såg jag att Maria och Josefs släkter går ihop först i kung Davids äktenskapsbrott med Batseba – Urias hustru. Ingen har något att berömma sig av i försoningen med Gud genom Jesus!

Jag har ett rött tvinnat snöre, som får ligga utanpå blädderblockspappren! ”Jesu Guds Sons blod renar från all synd.”

Jag kommer ensam på det stora Drottningtorget i Göteborg gående med min rollator. När jag kom hem från den träffen hade jag ett sms från Norrland, som gav en viktig pusselbit i mitt brokiga liv och alla märkliga möten jag gjort med så kallade ”utslagna människor”.

Detta var en mycket märklig dag, då en liten krokig gumma blev fotograferad med hela sitt liv i bagaget och omgivningen runt.

”Jag vill lära känna kraften i hans uppståndelse!”

Hälsotillståndet

Om någon undrar så sitter jag rak i ryggen som en eldgaffel med ryggen åt matvrån och tittar in i en garderob på en dataskärm. Därifrån kan jag hålla mig i väggen till garderoben och ta mig runt till hallen och titta in i nästa garderob åt matvrån till. Där står min skanner och skrivare. Med husvärdens muntliga tillstånd är det ett hål i dessa två garderobsväggar. Där ligger en skiva som bord för utrustningen. Jag snurrar runt försiktigt och lägger i ett löst foto emellanåt i skannern eller ett brev eller en sångbok. Rör mig lika försiktigt tillbaka. Det gäller att inte ramla utan rollatorn.

Min hemmagjorda blogg via HTML4 hette ”Brefvet kom” och var tänkt att bloggen skulle innehålla allt från den tid då de släktingar längst bak i tiden blev ”omvända till Gud”. Så hette förhållandet i mitten av 1800-talet, när det blev slut i en gård och familj på brännvinstillverkningen och missbruket. En radikal livsförvandling på detta sätt har intresserat mig hela livet.

Det är inget simsalabim från dag till dag. Med den erfarenheten kom alla tvivel och besvikelser in i mitt arbete. Jag höll på med utvärdering och resultattänk och blev bitter. ”Tro på Herren Jesus så blir du frälst!” Håll fast vid Guds ord!

Det finns alkoholister och narkomaner, som aldrig haft något mer återfall, sen de upplevde en radikal frälsning. Många andra får kämpa många år och börja om på nytt efter varje återfall. Jag personligen har haft mina återfall i bitterhet. Andras framgångsteologi fungerade inte på mig. Det är inte ett dugg bättre eller lättare att bli av med besvikelse.

Bygget med HTML4 skedde med hjälp av två kurser i samma ämne. Jag fattade knappast inget på den första, därför att jag inga grundkunskaper hade i data. Så jag gick om samma en gång till därför att den var så kostsam för mig. Ville inte att pengarna skulle vara bortkastade. Min idé var strålande med ”Huset som blev ett hem”. Då skulle centrum för alla länkar vara i mitten på första våningen. Varje nytt inlägg skulle ha länk till mitten. Noas ark hade tre våningar. Psyket har också tre våningar enligt psykologer (källare och överjag ungefär). Ande, själ och kropp. En del personer är strukturerade från början i sitt tankesystem. Andra måste öva och träna…

Dessa ord är från min morfars anteckningar på ett försättsblad i familjebibeln. Han gjorde ”Anteckningar” till en Bondepraktika dessutom. När min far var på sin ålders höst och fick läsa sin svärfars bondepraktika, så gjorde han en omvärdering. Han läste om hur mycket de fick gjort på ett år och blev förvånad. Den bondepraktikan blev min räddning, när jag måste ta emot hel sjukpension för min dåliga rygg. Jag ville inget hellre än att arbeta. Och morfar hade varit nedvärderad, att han inte orkade så mycket.

Detta lilla väggskåp blev räddat en gång från ett hönshus, blev tvättat och målat och fick tillbaka sitt värde. Varje bonde var ju nästan snickare också. De måste kunna lite av varje. Min morfar ville gärna läsa bibeln och var lekmannapredikant i egna byn.

(Detta skrivet på grund av mitt hälsotillstånd. Jag kan inte gå två steg själv längre och orkar så lite. Gamla blir äldre och lite sköra men vill ändå predika…)

”Jag vet på vem jag tror.”

”Den vackraste kärlekshistorien

Det är Anna och Davids för min del. Den vackraste platsen som Gud utsett för David var Norra Björke – en rikti´ bonnhôla enligt mor Annas kusin Sven Menzing. Så beskrev han detta Björke, där han skulle bli folkskollärare första platsen i livet efter Varola i slutet av 1910-talet.

År 1983 när mor Anna var döende tittade jag i hennes bibel och fick se en enda tunn understrykning med blyert – en så kallad färdkost till fästmannen år 1919. ”Se, jag sänder en ängel framför dig och han skall bevara dig på vägen och föra dig till den plats som jag har utsett.” 2 Mose 23:20.”

Så börjar ett av mina inlägg till mina arton syskonbarn, som är sjutton sen en av dem ”fick hembud”. Så uttryckte sig frikyrkofolket förr i tiden, när någon dött. Han ”gick inte bort”. Han gick hem. För att piffa upp namnet på privata gruppen inom Facebook/META kallar jag den för: ”Mina aderton”. Det fungerade inte att gruppen är ”Privat” utan nästan hundra blev inbjudna till en privat middag en given dag senare. Det var alla långväga kommande, som behövde lite mat först före själva festen, som de var bjudna till – en Sång och Musikfest. De var de, som spelade och sjöng ur de arton. Hur detta fel uppstått kommer jag aldrig att fatta att nästan hundra utomstående blev inbjudna! Vecka efter vecka blir personer i mängd inbjudna av mig, utan att jag bjudit in dem.

Här kommer cykelkartan för mina föräldrars olika träffar innan deras giftermål. Av någon anledning blev de sju år från första gången ”det sa klick” och de gifte sig.

Jag sopar ju upp efter mig eller spolar av som sagt. Jag är snart vid vägs ände mänskligt sett. Den 20 mars har jag varit ute på nätet i 26 år men inte så länge under namnet: ”Gunnels plats i rymden”. Det namnet har inte jag hittat på. Innan dess var det debatter bland unga från 12 – 20+. Där tog jag mig bara in, som ett uppdrag ovanifrån att dela med mig av min kunskap till de unga, som inte brukade gå i kyrkan. ”Jag vet på vem jag tror,” som Paulus skriver men var inte inbjuden av ledningen för bibelsajten. Jag blev ett stort irritationsmoment. Styrde och ställde som begåvningen fungerade…

Tills jag blev avstängd på grund av ålder.

Där är vi nu, att jag som yngst bland sex syskon fick arton syskonbarn. Vi kunde ha varit sju men en ”gosse” i motsats till beteckningen ”flicka” föddes men dog år 1925. På den tiden talades det inte om något ledsamt. Så tyvärr för mig fick jag veta detta ute på byn, att det skulle varit en till hos Bergstrands.

I Sverige har vi yttrandefrihet och åsiktsfrihet men den är begränsad i flera sammanhang, då en bör tycka lika. Så har Svenska Kyrkan ändrat i sin beskrivning att samboförhållande är likvärdigt med äktenskap. (Det tål att kolla upp när och var detta skrevs i förhållande till äktenskap och parterskap.) Mina föräldrars äktenskap varade i 62 år. Deras förhållande till varandra och oss har hållit som föredöme under alla år. Jag tror på deras Gud och deras respekt för bibelns undervisning. Farmor höll fast vid EFS (Evangeliska frikyrkan) farfar anslöts sig till SMF (Svenska Missionsförbundet som ung) min mormor och morfar tillhörde SMF från början men var bibelläsare långt innan. Tro är inget en ärver. Alla har ett val att göra…

Gal 3:15-29 Svenska Kärnbibeln första versen i dagens…

”Arvet kommer genom tro
¹⁵Syskon (bröder och systrar i tron), låt mig ta ett exempel från vardagslivet (låt mig tala om mänskliga relationer). När ett förbund (testamente, en sista vilja) trätt i kraft, även om det bara så är ett mänskligt, kan ingen ta bort eller lägga till något.”

I Hebr 9:16-17 står det. ”Där det finns ett testamente måste det först tillkännages att den som har upprättat det är död. 17 Först när han dör blir testamentet giltigt. Det träder inte i kraft så länge han lever.”

När Jesus dött på korset, blivit begraven, uppstått på tredje dagen och sen farit upp till himmelen och satt sig på Faders högra sida, så trädde hans testamente i kraft för alla som tror på hans namn. ”Tro på Herren Jesus, så blir du frälst!” Han är ORDET från Gud, som tältade bland oss. Jag behöver bara hålla fast vid hans ord för att få vara under hans beskydd.

Den trösten är det som jag vill dela med mig av.

”Jag sopar upp efter mig…”

Uttrycket lär vara mitt. Senare på Restad Gård, Vänersborg, blev detta citerat. Jag fortsatte att besöka det före detta mentalsjukhuset för att få berätta i Nu-tid hur det var att vara patient i Då-tid år 1956.

Den stora psykiatrireformen pågick på 80 och 90-talet. Medicinerna hade blivit så bra, att patienter med psykiska sjukdomar inte skulle behöva vara inlåsta längre utan kunde bo ute i samhället. I Trollhättan fanns kurser för den sjukvårdspersonal, som skulle komma närmast i omsorg – lite utbildning inom psykiatri. Detta är min formulering. Jag bad att få komma till en sådan kurs för att få berätta hur det var att vara patient. Det blev alla tre grupperna. I den första kursen började jag gråta på ett känsligt ställe. När jag fick frågan att komma till nästa kurs också bestämde jag mig för hur jag skulle komma över detta känsliga.

Och började gråta tidigare i berättelsen…

Läraren ville, att den tredje gruppen skulle få höra mig också. Min fasa hade varit hela tiden: ”Tänk, om det är en elev i kursen hemifrån! Hur skall jag hantera den skammen?” Så kom den dagen och mitt sista tillfället att berätta hur det var att vara patient på den mest oroliga avdelningen på mentalsjukhuset: David Bergstrands dotter från Norra Björke! Ja, så satt hon där på första raden framför pulpeten, där jag skulle sitta. Det var bara att erkänna bums, att nu är den skräcken ett faktum – en granne hemifrån skall lyssna!

Sjuttio år har gått snart men skammen finns kvar bland frikyrkofolk. Psykisk ohälsa talar man inte om! Om det händer är det mycket unikt som en lördag i Göteborg och Saronkyrkan. Mina vänner var där och lyssnade. Jag var mest förnärmad över att inte bli tillfrågad. Det är mycket känsligt att känna någon så frispråkig som jag är. Därför sopar jag upp efter mig på mig egen betalda bloggplats! Tack vare er, som läser min blogg, så kan jag läsa statistiken och se vilken blogg, som fått flest återkommande läsare. Detta är över 25 år i tiden. Så klart jag undrar varför när jag läser igen vad jag skrivet.

Har jag rätt att dra en slutsats, att om Jonas Gardell har en egen teologi ”Om Gud” och ”Om Jesus”, så kan väl jag också få ha en egen teologi om skökan, äktenskapsbryterskan och mannen?

P.S. Några timmar senare:

Universums Skapare är EN. Roten är EN. Källan är EN. Han är EN och jungfrun, skökan eller äktenskapsbryterskan är alla kallade. De som säger ”JA” till hans kärlek blir utvalda. ”…frälsningen kommer från judarna,” sa Jesus. De har burit ut hela sin historia och gjort den läsbar för de flesta. Kvar är mitt eget ansvar att förhålla mig till denna inbjudan. Mitt ”JA” skall vara ett ”JA” och mitt ”Nej” ett ”Nej”. Vad därav är är av ondo. Enligt Jesus. Det finns ingen Gud som är lagom passande. Påstår jag, att jag inte syndat så gör jag honom till en lögnare och sanningen är inte i mig. Omvändelsen behövs varje dag. D.S.

Analys

”Det fattas ord,” sa hon efter att ha läst mitt manus. Märkligt då jag pratar stup i ett och avbryter andra i deras försök att få säga något.

Så här är det, att jag aldrig gått någon skrivarkurs ens. Andra har visat på att jag ofta har syftningsfel. Det är försent med en kurs i svensk grammatik. Så skrev jag en rubrik: ”Guds gåva är det” men inget i texten syftar på denna. Kung Salomo fick önska vad han ville, eftersom han ville gå i sin far kung Davids fotspår. Hur såg det fotspåret ut? Då kan man undra om inte det var krig och åter krig. Kung David hade ju blod på händerna enligt Gud.

Så föreslog jag ett kapitel i bibeln som fortsätter i vers 16 med orden: ”Vid den tiden kom två skökor till kungen och trädde fram inför honom.”

För mig säger denna upplysning väldigt mycket men den är tagen ur sitt sammanhang i Israels historia! Bloggen är också tagen ur hela mitt sammanhang under 25 år. Det var när NT81 kom ut, som jag blev så intresserad av Jesu fortsatta släkttavla i Matteus kapitel ett. Varför var bara fem kvinnor nämnda vid namn och männen fick sönerna? Vad var det för märkligt med skökan Rahav? 1 Kungaboken kapitel 3 har med både en och två skökor. Ester var ingen sköka. Hon var judinna men så vacker, att hon en gång blev utvald i en skönhetstävling bland tusentals sköna kvinnor. Att komma inför en konung med sin begäran var inte för vem som helst! Då rakt inte för skökor!

Så jag angav till helt kapitel i Hesekiel kapitel 23 med två skökor i förhållande till urtidens Gud och Skapare och ende Gud för ett utvalt folk – ett folk som fått ett löftesland men blandade ihop sig med deras sätt att leva och tänka. Det stora kung Davids rike föll ihop och gick sönder under kung Salomos tid. Var det han som var vis?

Vilket syftningsfel! Han hade bett till Gud om vishet och förstånd att kunna leda som kung och fick en gåva som aldrig kunde bli större. Guds gåva är det med visheten. Guds tankar är det med trohet mellan en Gud och ett folk! Allt annat är äktenskapsbrott. Kroppen är ett tempel åt den helige Ande. Att sälja den åt andra gudar är likt skökans väsen.

Min förra blogg är en utmaning att tänka till. Vem är alla gåvors givare? Kan Gud ångra sina gåvor? Kan vem som helst få gå inför en kung i våra dagar?

Jag för min del har vädjat i åratal om upprättelse inför myndigheter och sjukvård. Det var bara Jesus, som tog sig an min sak och upprättade mig helt och fullt.

Jag är ingen fostermamma! Jag är en rätt mamma. (som ett litet exempel.)

31 december år 2025- Redigerat

Det är bara jag som har facit till mitt eget liv. Ingen kan ta ifrån mig mina känslor. Därför är jag så innerligt tacksam för bibelns budskap och Guds gåva genom evangeliet om Jesus vår Frälsare. Det är nåd alltsammans, att jag fick en sådan hunger efter bibelns sammanhängande budskap som ung och innan övergreppen hände i mitt känsliga psyke. Jag läste med ögonens hjälp och hjärnan lagrade. Texterna flyttades ner till hjärtat efterhand och under Andens undervisning. Nu är jag 90 år och lite mer intresserad av årtal. Jag vågar dra slutsatser och brottas med texter. Gud ångrar inte sin kallelse och sina nådegåvor. Men det går inte att blunda för att det går att missbruka ett förtroendekapital, som den vise kung Salomo gjorde…

Änglarna har anlänt…

Det kom ett SMS med texten: ”Änglarna har anlänt”

Det var julen 1956, när det kom en liten ask med många små änglar och ett brev i botten av asken. De var sex eller sju till antalet och hade olika kjolar. Avsändaren var missionären Greta Anvill i Svenska Missionsförbundet. Hon och hennes man Elis hade måst lämna Kina, när förföljerna mot kristna var för stor. Hon var änka och 55 år och jag 20, när vi möttes på ett pensionärshem för missionärer år 1955.

Det första som mötte mig i välkomshälsning var genom Kongomissionären Gustav Adolf Hult han förklarade:

”Tro nu inte, att vi är några änglar här!”

Vilken besvikelse! Jag trodde ju att missionärer var det närmaste himlen som man kunde komma. Och där skulle jag lära mig matlagning och annat innan provelevtiden på Sahlgrenska Sjukhuset. (Början på en utbildning till min dröm.)

Proven har inte slutat och de små änglarna började jag att ge bort i min tur per brev. Innan hade jag frågat mottagaren: ”Klarar du att att emot presenter?” Det var en pytteliten bränd lerklump, som jag ville ge henne – ett lamm ur en julkrubba. Det var som tack för en värdefull utställning om blodgivning på Medicinhistoriska museet i Göteborg. (Det finns en länk om utställningen.)

Efter tio år på Facebook kom erbjudandet att få köpa en bok som sammanfattning av mina inlägg och de bilder jag bjudit på. Där finns Gretas änglar med. När min far David inte kunde gå i skogen längre och se ut julgran, eller om han ledsnat totalt på att sopa upp barr, så gjorde han en långsmal låda och satte julgransbelysningen i. En likadan fick jag i present att ha i Hammarkullen. Då visste jag inte hur intressant det kunde bli med små änglar!

Vem äger våra minnen? Inte visste jag, att jag bjudit så generöst av mina under tio år på FACEBOOK. Nu är det som det är. Jag köpte deras erbjudande och kan njuta av en tjock bilderbok.

Det är inte bara änglarna som är med i den minnesboken. Korset är med också både en och flera gånger. Syskonbarnen som små har fått klättra upp på Hunneberg tillsammans med mig för att få se utsikten och ”hela Sverige” som en från Danmark sade.

”Om man fotograferar svart/vitt skall det hända något i bilden,” sa en till mig. Det var inte bara att fotografera stenras vid foten av Hunneberg eller en kurvig skogsväg. Så jag fotograferade ett barn en gång, som gick framför mig och nedför berget under ett lutande stort stenblock. Men det blev både för mörkt och för ljust i olika delar – över och underexponerat och lite oskärpa. Det fick ligga i pärmen med negativ under fem år. Ingen idé att jobba i mörkrum med så dålig kvalitet. Det jag inte visste var att sprickorna i bergväggen till höger bildat ett kors. Där fanns fler sprickor som bildade två mindre dessutom. (Det finns länk till det.) Äger Facebook mina minnen? Äger WordPress mina bloggar?

Som skrivet och berättat förut så tog jag fram negativet en dag och gjorde i ordning mitt mörkrum för att framkalla minnet. Det var bara barnet jag väntade att få se först genom att vagga fotovätskan. Det som kom fram först var korset genom sprickorna…

Det som kom sen var sången:

JAG ÄR med er alla dagar intill tiden ände.

”Glöm inte bort att änglarna finns att dom är här för se hur du har det. Och dom kan hjälpa dig fast dom inte syns. Glöm inte bort att änglarna finns.”

Glad advent år 2025

Säd och vin och olja

Dessa är ord som återkommer tillsammans i bibeln flera gånger. En gång för längesedan fanns en rabbin i Göteborg, som föreläste i Smyrnakyrkan om dessa ord. Det var intressant.

Ande själ och kropp är begrepp som återkommer i ett sammanhang eller var för sig många gånger. I datavärlden måste en kunna kontonamn, E-postadress och lösenord tillsammans på rätt sätt i rätt sammanhang. Annars blir en utestängd och kan inte logga in. Datorn gör inga fel och kommer ihåg allt. Så jag har varit både utestängd och innestängd under mitt långa liv. Ansvaret är mitt och röran blir min, då jag tänker sätta mig fri och vill vara obunden.

Nu är vi tillsammans igen och mänskligt sett har ett par veckor på oss till nästa uppehåll med mitt bloggande. Var gärna med i samtalet! Så svårt är det inte att logga in och skriva en kommentar? Jag har ingen som korrekturläser eller frågar om hur jag menar. Nyss hittade jag ett sakfel, som jag inte sett.

Juda var svärfar till Tamar och inte Jakob!

”Rannsaka eder själva huruvida I ären i tron.” Kan det vara rätt citerat ur 1917 års översättning? Kan det vara så, att jag i min höga ålder är mest präglad av den översättningen? Kan det vara så, att i mina tonår var det inne att lära bibelverser utantill? Sen efter år 2000 trodde jag, att det gick att påverka 12-20 åringar med dem på bibelsajten? Svenska Kyrkans Unga, Salt och Bibel 2000 var ansvariga. Skall jag skämmas över hur jag misslyckades med min insats i debatter? Det fanns ingen referensram till mitt kunnande. De unga kunde hur en umgås via datorer och jag var helt okunnig. Jag blev arg. De tyckte om det.

Hur undervisar en utan en bibel och utan förkunskaper på nätet? Så kom min blogg till – en egen plats där jag fick berätta på mitt sätt i text och foto. Kvar har jag en doktorsavhandling från de första åren ute på nätet som gåva av författaren:

”Bibeln på mina egna villkor…”

Där är vi alla nu, att den ena bibelöversättningen efter den andra kommit ut med förklaringar eller som studiebibel. Ja, det finns spel också för att lära in kunskaper och namn. Det finns hur stora möjligheter som helst att skaffa kunskap om historiens Gud och den han har sänt sin ende Son Jesus Kristus vår Frälsare.

(Meningen nedan klarar jag inte av att ta bort. Det är WordPress som bjuder på förslag att förbättra en blogg.)

Dagligt skrivförslag

Om du var tvungen att sluta med ett ord som du använder regelbundet, vilket skulle det vara?

Visa alla svar

Repetition av ”Huset som blev ett hem”

(Jag letar efter bloggar som är skrivna före WordPress, när jag lade ner arbete på mindre storlek på foton och trivdes med mallen. Sen låste jag mig ute och klarade inte att nå dem i USA på svenska språket. Till slut blev det ny mall, som jag inte trivs med. Snart skall jag ge upp efter 25 år ”ute på nätet”! Bibeln hör ihop! Ja, vi tycker olika men vi skall inte plocka isär den efter vår vilja med några favoritversar.

Jag rekommenderar boken ”Mästerverket” av Per Ewert)

Gott Nytt ÅR vill jag önska dig som läser min blogg. Den är ”självgående” hur nu den tekniken fungerar. Gott Nytt År önskar jag min mentor Rose-Marie Harrysson, som började den och valde system. I högerkanten kan jag följa vilka bloggar, som varit aktuella dagen efter. (Det övergår mitt förstånd att kunna läsa bloggar jag inte kommer ihåg att jag skrivit.)

Gott Nytt År mina vänner från Räddningsmissionen! Jag fick chans på nyårsafton att hålla en andakt. Under fem minuter talade jag om allt på en gång och rörde runt dåtid och nutid, som aldrig förr.

Här kommer vad jag ville ha sagt egentligen – ungefär. Nu tar jag hjälp av de gamla bilderna hemifrån Norra Björke. Sågverket startade ungefär år 1917. Då var det en stor storm och skogarna var överfulla av nedfallna träd. Järnvägen Nossebro – Trollhättan invigdes några år tidigare och ett samhälle växte upp. Den ena industrin efter den andra kom till.

Som barn på 40-talet har jag följt detta sågverk. Huset som blev mitt hem syns på fotot och är i byggnadsställning.

Sågbacken år 1919 foto George Lindahl

En gång på 70-talet var det en pastor från Näsåker Eric Nilsson, som hade bibelstudier för oss i KÄLLAN. Källan kallades vår arbetsgemenskap och vårt uppsökande arbete bland unga. Eric Nilsson hade sin försörjning som sågverksarbetare och predikade på fritiden. Därför fastnade hans beskrivning av uppbyggnaden av tabernaklet mycket tydligt. En bräda blir inget tabernakel. En sten blir inget tempel. Tillämpningen är att en församling kan inte byggas av en bräda. En kyrka kan inte byggas av en sten.
(På en karta lär det ha stått:”Kapell = mindre gudligt hus i trä”)

Missionskyrkan foto Henrik Falkenberg

Missionshus och kapell byggdes ungefär samtidigt som samhällen växte upp. Missionskyrkan i Norra Björke var nästan färdig år 1919 men invigdes inte förrän år 1921. Början på min andakt var nog bra, att varje enskild medlem är upprättad och har fått en grund att stå på. Vi kommer från olika kyrkor och samfund i KÄLLAN-gänget. I en storstad, där många flyttar in från olika platser i landet, finns många kyrkor att välja på. Huset vi bor i kan bli ett hem för många. Hälften av gruppen som samlades nyårsafton hade bott i storfamilj på 70-talet.

Västbjörke Nilsgård år 1920

Mitt föräldrahem var byggt på torpargrund och såg ut som på fotot, när min far köpte det år 1920. När familjen växte och växte behövdes mer än en liten vrå som potatiskällare under ett av hörnen. Det blev tvunget att gräva under nästa hörn. Då kom en hörnsten loss och hela hörnet av huset höll på att rasa. En gammal tant i andra våningen upplevde detta mycket obehagligt. Det var hennes ”hem” som kom i gungning.

Så går mina tankar. Min far var verkmästare på en möbelfabrik och jag har som barn och ungdom följt bräderna från stockar till torkade, sågade efter mått och hyvlade brädor. Det är inte vanligt längre med bibelstudier som tillämpning av ritningen till tabernaklet. Varje bräda skulle ha två tappar. Varje bräda skulle ställas upprätt på två fotstycken av silver. (2 Mos 26:18-19) Ändå håller ritningen fortfarande för bygge av en kyrka eller församling. Det räcker inte med en medlem! Det blir ingen församling utan upprättade medlemmar! Det finns ingen kollektivanslutning! En och en måste ta emot den givna grunden för en stabilitet. Det är ingen torpargrund med lösa stenar.
”Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd Jesus Kristus.”
1 Kor 3:11

Joh 1:14 ”Och Ordet blev kött och bodde bland oss,* och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.”
Fotnot vers 14. bodde bland oss: Ordagrant: ”tältade bland oss”. Tälthelgedomen, tabernaklet, var i det gamla förbundet platsen för Guds uppenbarelse (2 Mos 25)

Ja, jag har bloggat om detta tidigare. Nu är det mer aktuellt än någonsin med alla hopslagningar av kyrkor och samfund. Brädorna i tabernaklet skulle ha ett visst mått varken bredare eller högre. Det är försoningen, som är förebildad i fotstycken av silver enligt mer än en bibelforskare. Bibelns ord är lästa och prövade genom alla tider. Traditioner kan växla. Olika tolkningar kan betonas olika mycket.

”Summan av ditt ord är sanning och dina rättfärdiga domslut är eviga.”
Ps 119:160

”Herren tal är ett rent tal likt silver som rinner ner på jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.” Psaltaren 12:7

Det var inte alls tänkt att predika bland vännerna på nyårsafton. Jag bara berättade, att jag skäms över att min fina Svenska Folkbibeln ser lika oanvänd ut nu som för 15 år sen. Under dessa år har jag hellre läst och deltagit i olika debatter via datorn. (Märkligt att det är mycket lättare att förstå bibeltexterna som de står än olika tolkningar.)

Huset som mina föräldrar köpte var tomt och ödsligt från början. Detta förvandlade de till ett hem genom deras tro på Gud, Jesus, Anden och bibeln. Det kändes i luften ordlöst. Det var i söndagsskolan, som de satte ord på var de hämtade sin kunskap. Visst har alla brädor olika teckningar, karaktärer men hitta på någon ny grund går inte för bygget av en församling – eller en kyrka.