Författare: Gunnel Bergstrand

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

Det är bara guld som gäller

Det finns många bibeltexter, som jag inte begriper. Här är en av dem. Det är Paulus, som tydligen har en olympiad på näthinnan, när han skrev:
1 Kor 9:24-27
    "Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det.  Var och en som tävlar måste försaka allt – löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. Jag har målet i sikte när jag löper, och jag slår inte i luften när jag boxas.  Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad, för jag vill inte predika för andra och själv komma till korta."
 
Det behövs ju snö för alla dessa tävlingar! Så jag behöver inte försvara mitt barnsliga intresse för lite snö, som får ligga kvar och bli mer av. Snart är det ju Vasaloppet. Tänk, så många år den uteblivna snön vållat bekymmer!
 
Det jag inte fattar är, varför bara guldet gäller. Kan Anja Pärsson vad Paulus skrivit utantill? Är det fler än jag, som blev nervösa inför hennes beslut att starta nästa dag också?  Jag trodde inte mina ögon! Vi fick veta, att snart skulle hon lämna besked, om hon skulle starta och så vandrade hon i startområdet.
"Om jag startar är det bara guld som gäller!"
Och hon startade och enligt analytikern blev hon lite, lite hämmad, när hon kom till backen med hoppet, där fallet skett förra störtloppet. Bråkdelen av sekunder eller sekunder gör skillnad mellan guldbragden och …..
 
Nej, jag fattar inte vad Paulus menar, att det bara är en som vinner. Enligt alla analyser, så har tvåan det väldigt kämpigt, som tydligen inte gjort sitt yttersta utan har en motståndare, som skall besegras. Motståndaren är vinnaren och kan ha olika namn. Anja Pärssons motståndare var minnet av fallet och smärtan, som satt i kroppen. Paulus håller med till råga på allt. Detta fattar inte jag! Som skulle vilja ha ett wienerbröd till elvakaffet…..
Ulrika Knape påstår, att det är otänkbart inom hennes sport.
 
Det är mycket, som kan vara den där motståndaren, som hindrar segern. Det är bara en som vinner. Jag kanske skulle gå med i den stora gruppen av motståndare till vad Paulus påstår och till och med vara nöjd med en åskådarplats?
 
Fast det är inte min stil. När jag har ramlat, har jag rest mig upp igen. Ibland själv. Ibland med andras hjälp. I Ordspråksboken 24:16 står det::
"Ty den rättfärdige kan falla sju gånger och resa sig igen,

men de ogudaktiga stupar när olyckan kommer."

Paulus skriver, när han närmar sig målet, att han har kämpat trons goda kamp. Han skriver om en segerkrans, som väntar honom och alla som väntar på Jesu återkomst. 2 Tim 4:7-8. Den målsättningen är mer långsiktig än i en ung människas tävlingsperiod.
 

Insnöad

Det kom ett mail från Skåne från en jämnårig dam och villaägare. Hon klagade på snön och halkan, att nu räcker det. I en Blogg för ett tag sen från stockholmstrakten skrev en annan dam med stor förtjusning.
"Här toksnöar det".
Från Norrland har det kommit bildbevis på att nu räcker det. På den damens foto ser man den skottade, smala vägen med snöväggar, som är kanske 130 cm höga. Snygga väggar enligt min längtan efter barndomens vintrar.
 
Och hur besvarade jag E-posten från Skåne jag som lever bekymmerslöst angående snöröjning? Har inte en infödd storstadsbo lite andra minnen av snö än vi från landet har? Där på landet kunde stjärnhimlen ses dessutom? Var finns min barndoms stjärnhimmel i storstan?
En gång för länge, länge sen levde min mor och ringde och småpratade om väder och vind. I ett samtal sa hon:
 
– Här sitter vi insnöade!
 
Under samma period av livet arbetade jag bland narkomaner. Dom hade samma uttryck om varandra "insnöad".  Detta utan att det fanns någon snö runtomkring.
Så jag måste konstatera att damen i Skåne, som närmar sig de 75 åren, tänker mycket vuxet. Nu räcker det med snö och halka! Det är ju farligt att gå ut!
 
Jag däremot hade lekt barn hela den dagen det toksnöade, gick ut på kvällen med en skyffel i barnstorlek och pulsade i snön runt min gamla bil. (Den behövdes också som stöd ibland förutom skyffeln.)  Jag njöt i fulla drag.
Vi har tydligen olika referensram och jag vill inte sitta här insnöad.
 
Foto Ewy Munther med tillstånd
 
 
                                                                 
 

Släktforskning

Kapten Mårten Krum syndade mot Guds bud och Sveriges rikes lag i början av 1600-talet. Vad är synd, när det gäller krig och dödande och plundrande? Är ett anfallskrig mer rätt än ett försvarskrig? Är mannens otrohet i ett äktenskap litet på skuldkontot jämfört med kvinnans under samma krigstid? Är det skam först när andra fört tingsrättsprotokoll och det blir förkunnat? Är detta något att dra upp nu?
 
Det jag vill visa på är att ett oskyldigt barn kan bli "skammat" resten av livet genom att en gift man gör en ung flicka med barn och sen sviker sitt ansvar ekonomiskt och socialt. (Se Bloggen " Ryggsäcken" 15:e febr. nedan). Barn kan få bära vuxnas skuld ett helt liv. Ett nyfött barn kan inte ärva vuxnas synder utan är oskyldigt. U.ä. i kyrkböckerna har blivit en skam. När förkortningen u.ä. (född utanför äktenskapet) blev o.ä. i muntligt tal började plågorna för det oskyldiga barnet. Ett barn kan aldig vara oäkta. Människan är skapad till Guds avbild. "Till man och kvinna skapade han dem." 1 Mosebok. (Wikipedia har en bra beskrivning av begreppet arvsynd.) 
 
För mig är detta viktigt! Bitarna har fallit på plats om bibelns trovärdighet bland annat på grund av släktregistren. Bara ett folk i världshistorien har fått uppdraget att föra Lagen vidare generation efter generation. Lagen innefattar inte bara budorden, som Mose fick på Sinai berg av Herren utan all Herrens undervisning. Inget annat folk i världshistorien har fått så stränga bud att hålla. Både man och kvinna skulle vara oskulder före äktenskapet enligt Mose lag.
 
Om inte detta varit så noga med hade vi inte kunnat tro på Jesu härkomst. I hans släkttavla finns det angivet vem som var född utanför äktenskapet i ett äktenskapsbrott och värre än så. Det är ingen liten marginalanteckning u.ä. i kanten. Det är utförligt beskrivet som ett brott mot en fattig man att ta hans hustru och göra henne med barn och sen göra sig av med mannen. Bibeln sopar ingenting under mattan. Ändå kallas Jesus Davids son. Född Gud och född människa.
 
Ingenting i några dokument från de första århundradena efter Kristus motsäger enligt bibelforskare, att det är Marias släkttavla som återges i Lukas evangelium kap 3  Det är visst en apostrof, som kan göra det svårt att tolka. Och att svärson kunde heta son. Andra problem är att de hoppade över många släktled ibland och ändå skrev "son av". Jämför uttrycket "vi är ju Abrahams söner"….
Josef var juridiskt ansvarig för Jesu uppfostran. Innan dess tog Josef på sig modet, att bli utsatt för hån. Han fick en dröm en natt, som stärkte honom. Han fick en uppenbarelse, att barnet i Marias moderliv var fött av Gud. Josef fick mod att skydda Maria och det nyfödda barnet under svåra tider i flykt undan Herodes.
 
Marias trolovade man Josef har sin släkttavla i Matteus evangelium. Det finns bara en enda jungfrufödelse i världshistorien. Det behövs ingen mer.
Josefs släkttavla går ihop med Marias genom kung Davids två söner med Batseba: Salomo och Natan. Det står inget i bibeln om oäkta barn. Det står, att det lagen inte kunde åstadkomma på grund av sina svagheter (mänskliga svagheter kallade synd) det gjorde Gud. Gud gav oss sin ende son. Han stod och står alltid på de svagas och de utsattas sida och kan ge upprättelse fortfarande.
 
Jag tvivlar inte på att jag härstammar från Mårten Krum på min fars sida. Han var född i slutet av 1500-talet. Längre än så har ingen släktforskare kommit vad jag vet. Det finns ingen orsak att tvivla på andras forskning av alla dokument som finns. Äktenskapet var viktigt och ett skydd för kommande generationer.
 
Jag tvivlar heller inte på att jag är ett Guds barn. Bibelns skrifter är ändå mer trovärdiga dokument. De håller att forska i.  I dem ser jag, att den som tar emot Guds son Jesus Kristus är ett Guds barn. Hänvisning till detta påstående finns i Johannes evangelium kapitel 1 vers 12 och 13.

Vårdgivare och vårdtagare

Ett nyfött barn är inte född med skam och skuld. Ett nyfött barn kan inte ärva sina föräldrars skam och skuld, om fadern fanns i ett äktenskap och smet från sitt ansvar och lämnade den ensamma ogifta modern och barnet. Ett nyfött barn är rent och ofördärvat och borde inte belastas med alla andras tidigare felsteg. Omgivningen och situationen kan vara skamfylld.
 
Jag tror inte, att ett nyfött barn kan ärva synden – det felaktiga sveket mot ett beroende, hjälplöst barn. Pastor Bertil Olingdahl lär ha gett en utläggning om arvsynden, som jag hört i tredje person bara. Många, många av hans övriga bibelutläggningar har jag lyssnat på och uppskattar fortfarande.
 
Hans berättelse och illustration till arvsynden var:
"Jag är född hemma i kökssoffan i Härjedalen. Men jag fick inte kökssoffan i mig."
 
Det lilla nyfödda barnet kan vara född i en enkel kanske fattig tid och miljö. Det lilla barnet kan vara född i en omgivning av lyx och överflöd. Det lilla barnet kan vara född i en totalt destruktiv miljö bland missbrukare. Beroendet är alltid lika stort. Omgivningen påverkar och sätter sina spår men det nyfödda barnet kan inte ärva skam och skuld. Det blir påklistrat genom omgivningen eller påhäftat som kardborrar. Vem hjälper barnet? Vem hjälper den vuxne att komma rätt?
 
Idag kommer tidningarnas rubriker och texter bland annat handla om maktmissbruk mot psykiskt handikappade. Det handlar om vårdgivare och vårdtagare. Barnets hjälplöshet och beroende av vård och kärlek är värd att lyfta fram i ljuset.
Vi skall inte sopa under mattan ansvaret i att vara vårdgivare gentemot vårdtagare.

Ryggsäcken

Hon svängde av den stora vägen till vänster i T-korsvägen och in på den smala sockenvägen. Där började hennes ångest. Jag svängde av samma stora väg till höger i T-korsvägen in på den smala sockenvägen. Där började min lycka. Just där började hon minnas allt det svåra, som hon varit med om som barn. Just där började jag att njuta av färgerna på åkrarna till vänster och följa växlingen från grönt till gult. Det fick inte vara för långt mellan bilturerna, så att jag missade någon nyans. Då blev jag besviken.
 
Hur kan jag veta, att det hände just där? Hur kan jag veta detta, om jag inte är bekant med mina egna känslor och tankar och om jag inte sätter ord på dom och delar dem med någon?
Så blev det just henne, som jag delade upplevelserna med just därför att våra sinnesstämningar var rakt motsatta. Hur kan man växa upp som grannar i samma lilla socken och inget veta om varandra? Jo, jag visste ju vilken rar och försynt person hon var och att hon varit lågstadielärare och söndagsskollärare någonstans tidigare i livet. Åtta år gör mycket i åldersskillnad, när man är barn. Senare i livet jämnas skillnaden ut mer och mer. Fast inte innehållet i ryggsäcken, som vi burit med oss……
 
Så kom den dagen, då jag ringde henne och bjöd till en hemvändarträff med början i sockenkyrkan. Det var då hon blev så överrumplad av sina barndomsminnen och allt hon bar med sig i sin ryggsäck. Innehållet i hennes stämde inte alls med innehållet i min. Det blev tvärstopp och sen förklarade hon, att hon absolut inte ville komma.
 
Vi lämnade den stora vägen från var sitt håll sommartid mest. Hennes ångest började där. Hon måste bara vägen fram till gravarna! Det var hon som vårdade mormor och morfars grav, sin mors och sina mostrars. Mamman hade dött, när hon var tre år och hon blev över ytterligare en gång. Mormor och morfar hade mist tre döttrar, när de var runt 30 år.
 
Det var inte sorgen efter dessa kära, som gav henne ångest. Nej, hennes ångest kom vid minnet av mobbning i skolan av att ha blivit kallad "horonge". Till dom minnena ville hon inte återvända. Det var jag, som var glad bara, när jag äntligen var framme vid T-korsvägen och hemma överallt.
 
Vem är det som skall skämmas? Skall två vuxna skämmas över en tillfällig kärleksrelation? Skall två vuxna skämmas över sin fria sex? Det heter inte "horonge" nu för tiden. Det finns preventivmedel. Och äktenskapet som begrepp skall suddas ut.
 
Varför måste ett barn bära bördan av skam och skuld ett helt liv? Den frågan väckte hon i vårt telefonsamtal. Den frågan är viktig. Vem är det som skall skämmas?
Hon är inte den enda jag missat att lyssna på. När dödsbudet nådde mig, så var det mycket svårare att lyssna in det som hon behövt få sätta ord på. Det går kanske, kanske att få en pusselbit på en begravning och större insikt.

Skam och skuld

I Credoakademin debattavdelning deltog jag i ett ämne, som intresserade mig.  Och blev så småningom kallad "troll".  Till slut blev jag en tråddödare. Detta inlägg är från den 18 nov 2008 där någon skrev:
 

"Hej Gunnel!

Jag känner inte till vad som föregått ditt sista inlägg här men visst skall du vara med och samtala.

smile

Hej Talawa!
Det som föregått mitt sista inlägg är att jag är ensam kvinna och debatter tycks vara männens revir i alla kristna sajter, som jag besökt.
Här är ämnet: Skam och skuld
Om en debattör startar allmänt om vad som är vår tids skam jämfört med andra tiders, så försökte jag visa på andra områden än just “annan sexuell läggning”. Det ämnet är söndertrasat under dessa 10 år, som debatter varit synliga för mig. Så den debatten hoppade jag över.

Både det ena och det andra området, som jag velat visa på blir missuppfattat. När barn får lida av hur deras föräldrar fungerat för stunden och egoistiskt, så är inte det bibelns fel. (Mitt inlägg finns i denna tråd om mobbning förr av s.k. horungar)

När överhet maktmissbrukar på svaga individer, så är inte det bibelns fel. (Mitt inlägg om läkare och präster, som förstört livet för många genom verbala övergrepp i dokument)

Jag är här på Credo för att jag älskar bibelns budskap och är ett med det. Det gör inget, att jag eller andra begriper så lite av allt som står. Poängen är Jesus, att han kom för att förlåta synder och upprätta och presentera fadern. Så finns det ett fint ord på om jag och andra som kristna vill berätta om detta på ett begripligt sätt. Den läran heter apologi.

Alltså. Det är ingen skam att ha haft en sömnrubbning i 20 årsåldern. Det är en skam i svenska systemet med alla stora sinnessjukhus, som byggdes där patienter låste in för livet ofta. (Jag kom loss tack vare mina föräldrar efter tre månader bara men har fått skador för livet.)
Det är ingen skam, att sjukhusen avvecklades men det är en skam om lobotomi ersätts med medicinsk lobotomi. Det är maktmissbruk.

Det är ingen skam, att vara kvinna och intresserad av bibeltexternas sammanhang. Lika intresserade män av bibeltexter borde inte “frysa ut” kvinnor eller rent av mobba med bibelord tagna ur sin kontext.

En liten förklaring till min frustration i andra trådar också.

Allt gott
önskar
Gunnel "

Nu är jag vid vägs ände och undrar om någon vill samtala med mig om "Skam och skuld" och behov av stöd till psykiskt sjuka, som ingen försvarare har.

Min E-postadress är brefvet29@hotmail.com

 

Troll

Undrar just över poängen med att byta till en Blogg med möjlighetet att kommentera mina inägg. Både en och två och tre har påpekat, att det inte går att kommentera här utan en hotmailadress. Så jag har fått finna mig i no comments och ingen feedback.
Å andra sidan har jag blivit kallad "troll" i en debatt och "tråddödare" eller till och med "en grinig käring bara".  Underförstått att hennes kommentarer kan vi negligera.
 
Det var värre att bli kallad "troll", när jag inte fattade, vad det står för.  Det är bara att läsa på då. Enligt Wikipedia står det för:
 

"Ett internettroll, eller bara troll, är en användare som skriver artiklar eller debattinlägg på Internet (framför allt över Usenet och på internetforum) med huvudsyfte att reta upp övriga användare. De är mestadels ointresserade av fakta eller att föra en egentlig dialog, och ses ofta delta i ett otal diskussioner samtidigt, där de föder ilska, vanmakt och rent allmänt skadar sinnesstämningen hos övriga användare."

Så kanske det är bäst som det är, att jag får småprata här för mig själv och bara påminna lite försynt om att även jag har varit ung med en stor kunskap då och med mycket stora drömmar.

Som blev grusade av de, som kunde mycket, mycket mera…….

Varning för teologi

Min Bloggpost "Post sciptum" har jag tagit bort och försöker att formulera mig på ett annat sätt nu. Jag hittade ett "Ps" skrivet i tredje person till mig av Sven Davidsson, som jag gärna får svara på enligt honom:
 

"ps. Gunnel är nog ett blindspår, framförallt för att hon inte verkar inse att hon själv antingen måste välja bibelcitat bland tiotusentals och/eller tolka dem för att de ska bli användbara. Inser man inte det blir man lätt en lös kanon. Bättre då att tänka igenom själv vilka slags grupper man vill vara med i och hur de bör fungera (och hur långt man kan kompromissa), och därmed ta ansvar för sin egen moral.

 
Gunnel lägger sig i överallt och har åsikter om allt (nästan)!  Så är det och nu varnar jag för teologi, som kan se ut precis hur som helst, tycks det. Jag köpte boken "Systematisk teologi" i hopp om att kunna begripa något. Jag fick som gåva några år tidigare doktorsavhandlingen av författaren Anders Sjöborg till:
"Bibeln på mina egna villkor – En studie av medierade kontakter med särskilt avseende på ungdomar och Internet" (Snart fyller jag 75 år, om jag får leva).
 
Så om jag skall fortsätta skriva i tredje person, så är Gunnel väldigt noga med bibelcitat bland tiotusentals.
"Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga domslut är eviga." Psaltaren 119:160
 
Jag försöker lära mig ett främmande ord om året för att utveckla mig. Det senaste är "queer".
En del läser in i bibeln det som dom vill, att det skall stå där. I verklighetn står det ingenting om att David och Jonatan hade en homosexuell relation. Som ett exempel bara.
En del läser in att Noomi och Rut var lesbiska för att bibelns berättelser skall passa bättre i tiden.
En del läser in att Jesus och Johannes hade en kärlek, som var homosexuell. Så enkelt det är att titta i ordböcker och se på ordet kärlek hur många olika grekiska ord det finns för kärlek till olika personer eller saker! Och konstatera förvrängningen.
 
Så varning för teologi! Den kan se ut precis hur som helst nu för tiden. I Stockholm har det visst varit en teologisk kramfest nyligen.
 
Jag går inte på den lätte, som göteborgarna säger.

En herrnhutare

Nu tänker jag ge mig ut på svag is igen trots vargavintern. Mitt sätt att skaffa material till Bloggar blir att hoppa från den ena Bloggen till den andra och snappa upp några ord.
Sofia skriver så fint till mig i sin Blogg "Fjärde väggen":
 

"Jag tycker om att du kommer hit och skriver om Lammets blod, det behövs lite hederlig herrnhutism i cyperspace."

Mappen till min hemsida brefvet.com om mina andliga rötter heter: "Lammets lof" precis som namnet är på mormors sångbok. Religiösa böcker blir över på de flesta auktioner. Så blev det också efter auktionen på min mors föräldrahem. Vem var det, som gick i de tömda husen om inte jag Gunnel Viola och hittade mormors sångbok i ett vindsutrymme? Min mormor var född år 1860 och frågan är om de inte sjöng Lammets lof innan dess? (Där fanns ändå äldre böcker efter morfarsfar.)

Som sagt. Mina rötter finns genom farmor i Lutherska och genom farfar, morfar och mormor i Svenska Missionsförbundet från starten. Jag har varit med i en pingstförsamling många år utan att kunna något om Pingströrelsen förrän boken "Lewis resa" kom av författaren Per Olof Enquist.

I den boken om Levi Pethrus grundaren av Pingströrelsen i Sverige skriver författaren Enquist, att han känner igen förkunnelsen om blodet från sin barndom och ungdom i EFS. Har dom inte sjungit om blodet och undervisat om detta före herrnhutarna?

Är det inte så att kyrkfolket i Svenska Kyrkan fortfarande kan sjunga innan nattvardsgången:

"Guds rena Lamm oskyldig på korset för oss slaktad

alltid befunnen tålig ehur du var föraktad

Vår synd du haver tagit och dödens makt nerslagit

Giv oss din frid o Jesus."

Den psalmen skrevs redan på 1500-talet av en tysk författare. Och långt innan dess lovsjöng profeten Jesaja Guds rena Lamm. Det gäller nog bara att få igång sången igen om Lammet i våra kyrkor – få tag i och igång den sammanlagda kunskapen, som finns djupt ner i folksjälen.

 

 

Hebreiska eller grekiska

Min mor var född i slutet av 1800-talet och född på en bondgård men gifte sig med en snickare och blev inte ingift i någon annan släkt med gård. Min morfar levde tydligen sitt liv i konflikten att mer eller mindre vara tvungen att överta gården och bruka den i stället för att få läsa, som han helst velat. Det kom fram genom hans anteckningar över 50 år efter hans död.
Då fick jag lära känna min morfar, som jag aldrig sett.
 
Min mor kunde också snappa upp nya uttryck, precis som jag gör. En dag, när hon närmade sig de 90 åren sa hon, att det går på nolltime. Vad detta var, minns jag inte, för allt gick så sakta för henne med ålderns rätt.  En dag testade jag min ändå äldre far på ett främmande ord, om han kunde förstå innebörden av det. Självklart att det gick med hans omskrivningar till svenska.
 
Om Paul Petter Waldenström sägs det, att han kunde tala enkelt, när han var ute i landet och predikade i olika missionshus. Han talade med lärde  på latin och med bönder på bönders vis. Efter en av hans predikningar i Värmland, så lär en gammal gumma ha sagt:
– Tänk, att jag förstod varenda ord han sa!
Hon kunde sin bibel och kände igen sig. Det var en skön upplevelse tydligen. Hon var så glatt överraskad, att hennes ord gick till historien. Om jag fattat rätt var förste missionsföreståndaren i Svenska Missionsförbundet teolog och präst E.J. Ekman men P.P. Waldenström var lektor och van att undervisa pedagogiskt.
 
Efter denna långa inledning är jag framme vid poängen. Kristus är grekiska och betyder den smorde. Den smorde översatt till hebreiska är Messias. Dom som trodde på att Jesus uppstått från de döda enligt skrifterna kallades kristna i Antiokia först. Så småningom kom dom att kallas sig kristna själva och sen kom uppdelningen i judekristna och hednakristna beroende ur vilket sammanhang någon kom. Så jag blir inte mer troende, om jag behärskar grekiska eller hebreiska språket. Men det är bra att veta, att när evangelium skulle spridas över hela världen så var och är hebreiska och arameiska språket mycket litet jämfört med grekiska språket eller latin. Så nya testamentet skrevs på grekiska språket. Jesus hade gett sina närmaste uppdraget att sprida hans glada budskap.
 
En dag långt senare sammanfattade skriftlärda män poängen i den kristna tron i huvudsatser. Hur kan dessa huvudsatser hålla än idag? Den som vill formulera sin egna trosbekännelse får göra det. Jag kommer att pröva om den håller gentemot vad som står skrivet i bibeln.
 
Kristus är uppstånden! Kristus lever! Han är den som "skrifterna" talar om fortfarande. Inte vilka skrifter som helst. Jag tror, att bibeln är skriven av många olika författare under olika tider under den helige Andes ledning.
 
Och så trodde min mamma och min pappa.
Och så trodde min mormor och morfar, farmor och farfar.
Det går inte att ärva en tro men det går att låta sig påverkas.

No comments

Det är väl lika bra, att jag räknar upp de ord jag kan på engelska.
 
No comments
 
Och lika bra är det med denna nolla efter varje Blogg, som jag skriver. Det har sina sidor att säga emot mig och min mentor, som startat Bloggen åt mig muntrar upp per chatt och mail.
Så finns det en diskriktssköterska till som gett en kommentar en gång. Den tog jag bort, för jag blev blyg och är uppfostrad enligt gamla regler. I barndomen gällde det att göra sitt bästa utan beröm. I beröm fanns risken för högfärd. Det lär vara en av dödssynderna.
 
Det går att Blogga utan att få kommentarer. Det går att kontakta mig på den adress, som är angiven i  "Personligt"  www.brefvet.com
Det går å andra sidan väldigt lätt att skaffa en hotmail-adress, som denna typ av Blogg tycks kräva. Vad är då poängen att Blogga utan dialog med läsarna? Det är inte så svårt. Det är bara att läsa andras Bloggar, som har bättre kommunikationsmöjligheter. Där hämtar jag det, som provocerar mig, inspirerar mig och motiverar mig att skriva en ny Blogg.
 
No comments och ingen feedback
 
Jo då!  Mothugg har det varit gott om i alla debatter, som jag deltagit i. Nu är det så att jag är en bekännande kristen, som bara läst bibeln innantill. Och det räcker inte. Den skall ifrågasättas och orden vändas och vridas på och jämföras med vetenskapens forskningar. Det kan inte jag. Det är lätt att plocka isär bibelns alla texter men svårt att få ihop dem sen. Tydligen.
 
Så nu är det sagt. Det är ingen idé att debattera teologi med mig. Det är nog så besvärligt att veta om comments är rätt stavat eller inte.

Skvaller

Idag har jag lagt till en Blogg, som jag besöker varje morgon. Mikael Karlendal är pingstpastor och delar med sig av sin kunskap i teologi och kyrkohistoria. Detta har inget med skvaller att göra. Män har sin egen torra och sakliga debattstil. Detta lärde jag mig för många år sen på Skutan bland pastorer. Detta har inget med skvaller att göra. Män talar och kvinnor pratar. Så har det alltid varit. Se Lukas  kapitel 24.
 
Kvinnor var alltså först ut med informationen, att Jesus är uppstånden från de döda. Och de blev inte trodda!  Kvinnor pratar och män talar. Detta är självironi. Ironi är visst svårt att förmedla i skrift, sägs det. Men jag har mycket självironi. Med den försöker jag dölja mina djupa sår. Det skall vara slut på det nu. Jag har läst min egen sjukjournal från år 1956 och det var rena skvallerjournalen. Den journalen har gjort mig så grymt illa men nu är det slut med det. Efter över 50 år har jag fått professionell hjälp att gå igenom deras yttranden om mig och diagnoser.
 
Söndagens föreslagna predikotext var den bibeltext, som betytt så mycket för mig. Den står att läsa i Johannes evangelium kapitel 4 och handlar om Jesu samtal med den samariska kvinnan vid Sykars brunn. Många kyrkor följer de föreslagna bibeltexterna under kyrkoåret men inte Pingströrelsen. Detta är inte skvaller.
 
En kort period av mitt liv fick jag hjälpa till i en Missonsförsamling med predikan varannan söndag. Dom ville ha och följa de föreslagna texterna  och jag var utbildad inom sjukvården men inte i teologi.
Så kom söndagsmorgonen, då det var dags att gå till gudstjänsten. Så många gånger som jag hört texten utläggas om den samariska kvinnans möte med Jesus! Så var det min tur, att försöka lägga ut texten och jag fick panik. Prata går väl an. Tala är värre.
 
Den söndagsmorgonen kom jag till insikt om att jag ingenting kan om bibelns historia. Jag visste inte varför judar inte brukade ta vägen genom Samarien. Det jag kunnat var ju att Judeen, Samarien och Galileen hörde ihop och så måste Jesus gå den vägen genom Samarien. Han fick inte ta den vanliga vägen på andra sidan Jordan för att slippa gå genom Samarien. Bara där började frågorna "han måste" det andra inte var tvungna till.
 
Sen den dagen har det hänt mycket i mitt liv. Jag blev tvungen att läsa på och be om hjälp att förstå sammanhangen och texterna i gamla testamentet. Sen den dagen har jag fattat, att jag själv stått vid Sykars brunn och fått lyssna till guidens förslag, att vi i gruppen skulle vara tysta för att kunna lyssna. Vi som trängde oss nära kanten på "Jakobs brunn" vid Sykar fick lyssna efter ljudet på en liten sten, som guiden släppte ner i brunnen. Vi skulle få höra själva, att brunnen är djup. Precis som det står skrivet i texten. Det är klart, att jag fattat, att jag varit i Israel men inte var alla dessa platser ligger i förhållande till varandra eller i nuvande Västbanken. Jag hade inte studerat bibeltexterna på kartan vid jul och nyårsresan år 1974 och 1975.
 
Ja, jag minns ljudet, som om det varit igår, när stenen nådde vattenytan. I Illustrerat Bibellexikon står det att brunnen är c:a 30 meter djup. Det står  i bibeltexten, att Jakobs brunn låg nära det jordstycke, som Jakob gav åt sin son Josef. Bara i den lilla parentesen ryms nära 2000 tusen år. Bara där är det dags att stanna och läsa på historien om far och son, far och son och far och son ändå tidigare.
 
Det är inte lönt, att försöka säga till mig att gamla testamentets Gud är grym. En enda gång i världshistorien har en man blivit så hårt prövad, som Abraham blev, när han vandrade upp mot Moria berg. Abraham blev prövad till bristningsgränsen. Far och son samtalade om veden och Isak frågade var offret var. Far och son har samtalet i flera texter i gamla testamentet och far och son har många samtal i nya testamentet. Jesus drog sig undan folkmassorna för att få samtala med sin far i himlen, där han kom ifrån och den härlighet, som han skulle vända tillbaka till.
 
Jakob och Josef är far och son också. Jesus kom för sin egen stam, som var Juda men han kom även för de stammar, som blandade ihop sig med avgudafolkens gudar en gång. Den samariska kvinnan kunde sin historia. Sykars brunn ligger i en dalgång. Berget Gerissim finns på ena sidan och berget Ebal på den andra. Dom bergen står för välsignelsen av att lyssna till Herrens ord eller konsekvenserna av att förkasta ordet och undervisningen. Välsignelsens motsats är förbannelse.
 
Det står inte om skvaller i texten om kvinnan vid Sykars brunn. Det står, att hon visste, att Messias skulle komma. Det står, att hon fattade att juden som samtalade med henne var en profet.
 
Sen gick det undan!