Vem är hon som sitter fängslad?
Hennes namn minns jag inte bara hennes korta beskrivning av situationen:
"Titta, Gunnel, på dörren här hur vi är inlåsta!"
Det var kolvar i dörren, som på ett stort kassaskåp.
Detta var på 70-talet och efter besöket på Hinsebergs kvinnofängelse bad jag en konstnär Dagmar Holmkvist att teckna min minnesbild.
Celldörr
Nu får den illustrera all fångenskap enligt många av bibelns beskrivningar. Motsatsen är frihet. Rubriken är "Vem är hon?" "Hon" står för en viss kvinna. "Hon" kan också stå för människan och innefatta även män.
Nu vet jag äntligen lite om olika bibeltolkningar. Äntligen! Fast det tog tid och gjorde ont.
I ett TV program satt en kvinnlig präst och berättade för programledaren Ragnar Dahlberg för många år sen, att berättelsn från Edens lustgård i bibeln inte var något syndafall. Det var en felaktig tolkning, påstod hon och förklarade sen med psykologiska termer hur människan måste pröva sig fram och sina gränser för att växa och mogna. Andra har andra tolkningar eller avfärdar bara allt som sagor.
Jag för min del har en klassisk, konservativ bibelsyn och tolkningsmodell. Det innebär, att den ena bibeltexten förklaras av andra. Jesus kom för att förlåta synder och upprätta oss. Han kom för att ge de fångna frihet. En inspärrad människa kan få uppleva denna frihet trots att hon avtjänar det straff, som är utdömt.
Första namnet i bibeln och första kvinnan är Eva. Den berättelsen är välkänd. Så ser jag en skala mellan den första ofördärvade människan till den sista beskrivningen av den rena bruden i himlen, när allt är över enligt vår tideräkning. Mitt på den skalan finns Gomer skökan som profeten Hosea skulle gifta sig med enligt Herrens förslag. Han lydde men hustrun Gomer återgick till sitt tidigare liv i prostitution och blev slav dessutom. Hosea fick i uppdrag att köpa henne fri och ge henne sin kärlek en gång till.
Tydligare profetiskt budskap om Jesus kan vi inte läsa. I bibeltexterna finns metaforerna brudgum och brud. Jesus kom för att ge sitt liv för "henne" = människan, som Gud älskar och har skapat från början. Detta är en obehaglig, stark beskrivning, som inte passar oss ordentliga. Vi gör ju så gott vi kan. Sen kan ingen begära mer. Visst! Men bibeln har en annan beskrivning av oss, att vi gick vilse allihop bort från Gud.
Det är heller ingen trevlig beskrivning i bibeln, att vi liknar får, som sprungit bort. Det som är poängen är just herden, som inte ger upp utan letar efter det bortsprungna till dess han finner.
Celldörr
Gunnels plats i rymden 
En tanke på “Vem är hon?”
Kommentarer är stängda.