Det var över 64.ooo anmälda till att springa Göteborgsvarvet, som var igår. En enda dag på hela året är trafiken avstängd eller omdirigerad i hela innerstan. Då borde man ställa upp som engagerad bland de 200.000, som gjorde allt för att hjälpa till! Eller som anhörig och ta foton vid rätt plats vid rätt tidpunkt! Eller tänka lite före hellre än samma dag, då det inte gick så bra att ångra valet av dag.
Det fanns uppgifter på Facebook om pastorer, som skulle springa loppet. Jag hade bara en enda fråga, hur jag själv skulle kunna ta mig igenom denna stora klunga till den andra sidan. Det gick inte med buss och inte med spårvagn. Skulle det kunna gå med en rollator? En ung förkunnare skrev, att han tejpat sina bröstvårtor för att sen kunna slå den bäste löparen från Kenya. En annan ung lovsångsmusiker skrev en gång tidigare på Facebook och gav reklam för att raka benen. Det minskar luftmotståndet vid cykeltävlingar och flera sekunder vinns i tid. Var det ett skämt? Jag undrar för första gången och för andra, frågar och får sakliga svar, väntar och ser att tejpade bröstvårtor inte var något skämt. Och det jag hade i huvudet var en nödvändig klippning på andra sida denna ström av springande människor i tusentals. Skulle det gå att ta sig över till andra sidan i tid? Dålig planering och ingen chans att styra en taxichaufför från färdtjänsten. Å andra sidan hade han inget tillstånd att köra snabbaste vägen över Mölndal. Mölndal är en annan stad i närheten av Göteborg. Så han fick ge upp, när jag gav upp och sa att jag går! Det gick alldeles utmärkt att gå med käpp rakt igenom hela klungan av springande. De fick springa vid sidan om oss…
Gissa två gånger! Visst skall poängen komma, att jag är kvinna och skall tiga och inte förkunna men älskar Paulus mer än alla andra!
Jo då. Hör här! Det gäller inte bara att ställa upp och springa fort! Det gäller inte bara att tävla om silver eller brons eller bästa tid! Det enda som gäller är att kämpa som den, som vinner loppet. Varken mer eller mindre. Inte svimma vid målgång heller. Den bibeltexten tål att kämpa med!
1 Kor 9:24 Det är bara en som vinner. Löp som denne.
Gunnel, du är obetalbar i din (göteborgs)humor! Den berättelsen hade platsat i G-P så fler fått läsa den! Det finns bara en Gunnel som kan författa som du! Och det slutar alltid i bibelordet. Så träffande! Jag har läst det och det tål att tänkas på – utan tvekan en predikan! /Kram Ann R
En modig kvinna vågar skriva en kommentar! Tack Ann! Jag gissar, att jag inte kan få någon hjälp med att förstå denna bibeltext heller.
Jag tycker du är bra ,tar saker och ting för vad det är ,jag kanske inte är ute så mycket nu men jag läser dina inlägg som är väldigt bra och humoristiska och du är inte rädd för att ta hand om orättvisor och lägga ut dina tankar om dem ,fortsätt i den andan ,ber för mina vänner och Guds Frid ! från mig Elvy Rinberg
Tack, Elvy, för att du hörde av dig. Det är väl bra med någon, som pratar för sig själv men mer givande med dialog.
Hej igen!
Jag tycker om att du brottas med bibelordet i ditt eget liv och erfarenheter. Tack för att du gör det öppet! Det hjälper många! Mig tilltalar det. Och ständigt kommer du fram till att det är Jesu blod som försonar, förklarar och läker. Det är ju en trosbekännelse som gäller för varje livssituation! Men kampen och tankearbetet hör också till! Läs Mark 9:50 om saltet! Dina inlägg är som detta salt, som inte skall förlora sin sälta. /din vän och syster Ann
Bra med din feedback, Ann. Det är ju det jag vill helst av allt berätta begripligt för den som inte är van vid bibeltexter och språket. Du är van bibelläsare och vet att det är mat för själen. En dag kanske någon vågar fråga vad jag syftar på och hur jag kunde komma fram till min insikt, att det håller.