Kategori: Möten i rymden

Kristen per definition

Första gången jag såg detta uttryck var på http://www.bibelsajten.nu tänkt för unga mellan 12 och 20+ i debatt om kristen tro. Jag reagerade häftigt och ansåg, att ingen kan avgöra vem som är en kristen. Där någonstans sökte jag behörighet till Missionskyrkans och Baptistsamfundets Skutan för att få ställa alla mina frågor. Vi borde ju ändå ha en minsta gemensamma nämnare! Där någonstans började varningarna mot mig komma för mina ordval.

10 år har gått och debatten rasar fortfarande. Nu är det på Bloggar. Nu vet jag, att man inte får bli arg på nätet bara hemma i all stillhet utan vittnen. Utan åhörare. Debatten om rätt översättning av 1 Mos 3:15 syns inte längre. Det finns en acceptans att de två svenska bibelöversättningarna skiljer sig åt.

Mina väninnor tror inte som jag gör. Det finaste är att säga:
– Jag tolkar inte på samma sätt, som du gör.
Mer tydligt är att tolka som förre ärkebiskopen KG Hammar angående jungfrufödelsen. Den tredje varianten lyder:
– Jag är också kristen men inte på ditt sätt.

Om nu detta senare innebär, att hon inte uppför sig lika illla, som jag gjort i debatter på nätet, så beror detta på att hon aldrig deltar. Om det däremot innebär, att jag är emot Nyandligheten, så delar vi inte intresset för New Age.

Dessutom har jag väninnor, som är med i olika frikyrkor och som inser efter alla år, att det är meningslöst att tolka på annat sätt än mitt. Vi talar inte om det.

Det är två veckor kvar till Jungfru Marie Bebådelsedag. Det låter sig inte debatteras, att det sen är 9 månader kvar till jul. Den som vill kan låta sig drabbas av bibeltexterna i Matteus, Markus, Lukas och Johannes evangelium. De skriver på olika sätt men är helt överens om att Gud steg ned och blev människa i Jesus Kristus.
Jag har en relation till dessa bibeltexter helt frivilligt. Jag har dessutom en relation till aposteln Paulus raka påstående om förbannelse över den som förkunnar en annan Jesus.
(Bibelhänvisning till Galaterbrevet kapitel 1)

Men numera är det mer viktigt med ett gott samtalsklimat oss emellan – oss kristna.

Förlåt mig kära datorer!

Jag är en retsticka ända sen barndomen och yngst av alla syskonen. Skyller på att det var i hemmet som jag tränade upp detta oskick. Nu får jag igen för detta med råge. Både datorn och jag har blivit gamla och har ingen marginal för dumheter.
Det handlar bara om ett mellanslag, som om det vore något att bråka om? Det var ju inte jag som började. Det var faktiskt min mentor som ansåg, att jag borde blogga.
Trots mina protester fixade rm "Gunnels plats i rymden". Hon knuffade ut mig över kanten. Sen var det bara att börja ett osäkert flaxande. Luften bar men få kunde berömma mina flygturer.  "No comment" har jag fått finna mig i.  Andra bloggare lär få hundra vad dom än skriver om.
 
Nu skall Window Live inte vara med längre och erbjuda luftrum. Gunnels plats i rymden kommer inte att finnas längre. Där kommer mellanrummet in. Det måste vara mellanrum. Jag trodde, att jag var smart nog att ta bort detta viktiga för en plats till – ett utrymme till för mig men på "Blogger". Där ville jag heta samma det vill säga "gunnelsplats".
 
Det är ju såå viktigt med mellanslag! Nu skulle mellanslag eller inte mellanslag skilja mina två olika bloggar åt! Pyttsan! Window Live klarar inte av att förklara finessen för WordPress för dom i sin tur relaterar till Blogger. Ja, ja. Det var jag som började……men ett så litet fel att bråka om……det är ju inte ett jota ens……
 
Här kommer min poäng i min sista Blogg ute i rymden under detta namn. När det är något litet kan man säga "inte ett jota" och det lär komma från latinet eller från grekiskan eller hebreiskan och stå för att inte ett jota får vara fel. Det är en förvrängning till slut av minsta bokstaven i gruntexternas alfabet, som är litet som ett kommatecken. Detta i sin tur kommer från Jesus, som sade att allt skall fullbordas. Inte en enda prick i lagen skall förgå! Där börjar alla bråk. Där börjar alla tolkningar. Är det viktigt eller inte? Får jag lov att reta en dator med ett mellanrum eller utan ett mellanrum i mitt namn?
 
Jo, jag leker med min frustration nu. Vet inte hur övergången från space.live.com till WordPress.com kommer att fungera. Allt beror på mellanrummet. Det går att krångla till det. Det går att bråka. Det går att gräla om rätt eller fel tolkning av vad Jesus sagt. Det kan bli teologi av dessa gräl som till exempel
Liberalteologi eller liberal teologi.
 
Mellanrummet gör skillnaden. Jag lär vara fundamentalist enligt andras bedömning ute i rymden. Jag tror på fundamenten. Dom hör till grunden för min tro här nere på jorden. Fundamenten kommer att hålla vare sig jag får vara med i rymden i fortsättningen eller inte.
 
Brefvet är gammalt, som ligger i min byrålåda. Brev kommer jag nog att fortsätta att skriva till dig. Jag vill berätta om min bok, som jag har i huvudet. Det var så jag svarade på frågan efter min sjukpensionering:
 
"Och vad skall du göra nu då?"
 
Detta var år 1990 och jag var för sjuk i ryggen för att orka arbeta. Jag fick förslaget att skaffa en dator utan att ha pengar till det ens. Hur kan någon föreslå något så dumt, så dyra som de var på den tiden? Ett litet pekfinger upp i luften bara och kommentaren kom:
 
"Det är väl inga problem för dig, som har så goda kontakter!"
 
Inte nog med det. Jag fick veta hur suverän en dator är med sina sökfunktioner i en stor textmassa. Jag skulle bara kunna söka efter ett ord och datorn skulle ta reda på var det fanns och markera. En dator kunde också markera och flytta olika textstycken vart som helst i princip.
 
Jag är en retsticka och allt detta gick jag inte på. Första datorn utan internetuppkoppling år 1991 sattes på prov, så snart den fanns hos mig och jag hittat denna sökruta.
Där fyllde jag i:
"Jesus" på "Sök"
Sen rasslade det länge och väl. En annan ruta kom upp på skärmen där det stod:
"Hittar inte Jesus."
 
Så är det fortfarande i en människas själ. Om det inte finns några texter eller sånger inmatade, så finns det inget att hämta upp. Själen är mycket mer komplicerad än en dator någonsin kan bli. Själen behöver inprogrammeras med rätt upplysningar om Jesus för att kunna fungera. En dator kan bråka väldigt mycke med en. Det gör inte Jesus.

Majas ”tänk”

Majas "tänk" är omtumlande för mig. Och nyttigt. Att vara ute i rymden innebär många överraskningar utanför den frikyrkliga miljön på jorden med förankring i himlen. Inte alla rör sig som fisken i vattnet bland alla förkortningar, som byts till andra förkortningar som till exempel mitt SMF till SMK och BV till … ja, det har jag glömt redan.  Vem vet vad BV står för eller gjorde? Jo, Bibeltrogna Vänner. Dom vännerna har intresserat mig mycket, fast jag inte känner någon och fattar vad som är unikt med dom, som inte är unikt med mig.
 
Maja hittade jag i Stefan Swärds Blogg. Hans vänner tillhör ÖM före detta och numera EFK. Kolla! Jag skulle kunna skriva en hel Blogg med förkortningar på hur dom kommit till eller blivit andra. Örebromissionen skiljer sig i "tänket" från dom i Stockholm, där dom i Stockholm kallades "stockholmsbaptister" för att kunna skilja sig från örebroarna. Fast det är inte deras städer, som påverkar sättet att tolka bibeltexterna utan något annat. I Stefan Swärds Blogg träffas många profiler, stofiler och anonyma och har synpunkter på rätt bibeltolkning. Där hittade jag Maja och läste hennes avvikande meningar – avvikande från vanligt frikyrkotänk. Ja, det är ett storstadstänk måste jag skriva, för jag hinner inte med. I Stockholm är tempot så mycket högre än för en lantlolla, som jag är.
 
Maja har en idol i vart fall ett idolporträtt i sin Blogg på KG Hammar och gillar Jonas Gardell. Det enda Maja och jag har gemensamt är, att vi har gått ur SK. Nej, det var väl ändå inte rätt förkortning? Jag måste läsa på bättre.
 
 
 

Sorgfågeln

För tredje gången håller jag på att läsa "Sorgfågel" av Lena Katarina Swanberg. Det är Annika Östberg, som berättar sitt liv.
 
Andra gången jag läste boken berodde på att jag tyckte, att den var så bra men de som lånat den av mig och läst den  hade inte reagerat, som jag gjort. Så nu läser jag den för tredje gången för att Annika äntligen är i Sverige på Hinseberg och för att eventuellt kunna se vad andra sett i boken eller inte sett.  Året 1967 har Annika Östberg och jag gemensamt, då började det för henne i USA och för mig i Sverige. För henne var det inifrån och för mig var det utifrån. Det vi har gemensamt är, att ingen av oss kan backa i tiden och få något annorlunda gjort. Hon kunde ingenting om LSD och jag kunde ingenting heller. Slanguttrycken var de samma både där och här om en tripp, som lyckats eller en snetändning med helvetets alla upplevelser.
 
Det Annika Östberg kan om straff och straffpåföljder kan nog ingen av oss sätta oss in i. Det jag fattat är, att ett straff skall verkställas och avtjänas oavsett omständigheter och vad personen har för bakgrund och erfarenheter i sin ryggsäck. Nåd är en ansökan som kan göras hos regeringen där den prövas. Nådesansökan kan avslås.  Nåd kan sökas igen några år senare med kanske med nytt avslag.  Nåd är ett annat begrepp för mig som läser bibeln och som känner Gud och Jesus. Hos dem har det omedelbar verkan. Hos mig påverkar nåd så småningom i och med att jag uppfattar innebörden.
 
Annika Östberg har kommit hem till Sverige direkt till nästa fängelse. Innan dess visste jag hur Hinseberg ser ut lite grand inifrån och mest utifrån. Första gången hittade vi mina vänner och jag inte avtagsvägen utan for genom Frövi och sen över en potonbro. Det var i början av 70-talet. På den bron får det inte ens gå en bil i taget i var riktning längre. Den bron har berättat mycket för mig de gånger jag gått där. Bron ligger i vattnet mellan frihet och fångenskap.
 
Jag känner en som lade sitt liv, som en möjlighet att komma från fångenskap till frihet – en bro över mörka vatten med poetens ord.