Nu är det Svenska Folkbibelns översättning av 1 Mosebok kapitel 3:15: (Ur HERRENs samtal med ormen – Satan från urtiden)
”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han skall krossa ditt huvud och du skall hugga honom i hälen.”
Jerusalem är som en liten prick på min gamla skolatlas. För att bättre förstå hur Jesus död för hela världen skull (Joh. kap 3.15) har jag blandat namn och tider och slagit en cirkel, som jag tänker den då kända världen Sätter in min skiss engång till över det obegripliga med fiender runt omkring.
Jag blygs inte för att erkänna hur svår jag tycker Daniels bok är och Uppenbarelseboken. Det är fint att få läsa Nehemja tillsammans med andra i gruppen ”Anta Utmaningen” på Facebook. Jag är tacksam över den undervisning jag fått genom Söndagsskolan med planschen över Galileen, Samarien och Judeen. Det var lätt att följa Jesu vandring i texterna och på kartan. Min tro är lika barnslig nu att det är verklighet.
”Verkligheten är hos Kristus.”
Detta blev min arbetskarta på 70-talet därför att jag ingen historia kan med årtal. Jag lyssnade på bibelförkunnelse via kassetter och DVD-skivor av trovärdiga pastorer och präster. Nu lägger jag till ibland efter mina egna inlägg ett ”som jag ser det”, som ursäkt för brist på kunskap.
Där är jag nu i kapitel 9 i Nehemja med en skiss från ”Steg för steg – Studiebibel – Svenska Folkbibeln” och ur ”Anta Utmaningen”. Bibelsällskapet är värd en eloge för sitt arbete med bibelläsningsplaner. Föreslagna bibeltexter för kyrkoåret finns ju i tre årgångar. År 1954 fick jag inpräntat i mig, att bibeln är hel och det små citaten: ”som det står skrivet” eller ”enligt skrifterna”. ”Biblisk Ordbok” av Oskar Beskow är lika bra idag som då för mig.
Nehemja grät, fastade och bad när han fick hälsning ”hemifrån” Jerusalem hur där såg ut med nedrivna murar och uppbrända portar. Runt år 1970 fick jag för första gången undervisning i Nehemjas bok att texten går att tillämpa på situationen i vår stad. Narkotikan hade börjat flöda in i Göteborg men narkomanerna själva satte stopp för morfin. Stockholm var ett skräckexempel.
Det som tog tag i mig var, att jag själv har ett personlig ansvar över vad jag synligt eller osynligt släpper igenom min personlighet. Det är väldigt viktigt nu att veta vem som skrivit bibeltexten och vem mottagaren är.
Det är ett sätt att hålla sanningen på avstånd. Men mig drabbade den, som var besviken och hade släppt in bitterhet och otacksamhet över frälsningen.
Templet är en plats där Gud vill möta sitt folk. Muren är nedriven och portarna uppbrända så länge sanningen inte får göra mig fri.
Ingen kan arbeta utan personligt ansvar (u.p.a.)
Gunnels plats i rymden 
Precis, vi lever alla på egen risk och med eget ansvar.
Jag älskar ju Bibeln lika varmt som du och tycker det är så intressant både med historien om tillkomst och mottagare, sådant som tex Kärnbibeln berättar. Samtidigt kan en text som började muntligt traderas för tusentals år sedan ändå tala rakt in i mitt liv just här och nu. Det är sannerligen ett levande ord!
Nehemja och Esra, hängde till exempel ihop som en bok i Tanakh, berättar Kärnbibeln, men delades upp i två i vår Bibel. Det känns bra för mig, de är ganska olika till karaktären och Esra slutar på ett mycket obehagligt sätt. Jag har sagt det förut, Jesus är ju den slutgiltiga Mose och i judendomen räknas Esra som den andre Mose men den där obehagliga skildringen av masskilsmässan i slutet tror jag är en viktig anledning till att Jesus är så kategoriskt emot skilsmässor. Han säger rakt emot Esra där och visar vad Mose lag egentligen handlar om: att män kan släppa ansvaret för fru och barn med ett lättvindigt skilsmässobrev hör inte till Guds plan eller lag.
Men både Esra och Nehemja ger också den historiska bakgrunden till den slutgiltiga skilsmässan mellan Samarierna och Judarna. Nehemja och Esra som representerar den elit som togs till Babylon föraktar verkligen de socialt mindre högtstående som blev kvar i Eretz Israel efter Jerusalems förstörelse. De anklagas för allehanda saker tex rasblandning, vilket ju skorrar illa i alla Kristtrognas öron.
Men vad gör Jesus? Jo han tar upp samarierna i evangelierna på olika sätt och ALLTID positivt, samaritiskan vid Sykars brunn, den barmhärtiga samariten, de tio spetälska där endast en tackade Jesus för sitt helande, ”han var samarier” som det står.
Esra och Nehemja ger ett speciellt ljus över Jesu gärning som jag absolut inte vill vara utan. Tack för dessa ”svåra” böcker, säger jag till Anden. De ger mig en större kärlek till Jesus och en djupare förståelse av Jesu frälsningsgärning.