Vem var Asasel?

I början på 2000-talet gick en ung tjej på bibelskola i Stockholm. Hon frågade i en föreläsning: ”Vem är Asasel?”

Hon var ny i den kristna världen och blev inte hjälpt av de lärdes svar. De hade med subjektiv eller objektiv försoningslära att göra. Hur skulle jag kunna glömma hennes berättelse? Det var bara att läsa på. Då blev det ännu mer komplicerat med två nya bibelöversättningar och 1917 års dessutom. Svenska Folkbibeln har valt innebörden av Asasel. Varför? Det blev mer och mer spännande.

Inom en gemensam bibelläsning på Facebook som heter ”Anta Utmaningen” har frågan blivit aktuell igen.

Här är kapitel 16 i 3:e Mosebok enligt översättningen i Bibel 2000:

”Den stora försoningsdagen
16:1 Herren talade till Mose sedan Arons två söner hade dött, de båda som miste livet när de trädde fram inför Herren. 2 Herren sade: Säg till din bror Aron att han inte när som helst får gå in bakom förhänget i helgedomen och fram till locket som täcker arken, ty då kommer han att dö när jag visar mig i molnet ovanför arkens lock. 3 Detta skall Aron föra med sig när han går in i helgedomen: en ungtjur till syndoffer och en bagge till brännoffer. 4 Han skall klä sig i en helig tunika av linne och bära linnebyxor för att skyla sig, binda ett linneskärp om livet och vira en linneturban om huvudet. Detta är de heliga kläderna, och han skall bada innan han tar dem på sig. 5 Av israeliternas menighet skall han få två getabockar till syndoffer och en bagge till brännoffer. 6 Aron skall offra sin syndoffertjur för att bringa försoning åt sig och åt sin familj. 7 Sedan skall han ta de båda bockarna och ställa dem inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet 8 och kasta lott om dem: en lott för Herren och en lott för Asasel. 9 Den bock som tillfaller Herren skall Aron föra fram och offra som syndoffer. 10 Den som tillfaller Asasel skall levande ställas inför Herren till försoning och sedan föras ut i öknen till Asasel. 11 Aron skall alltså offra sin syndoffertjur för att bringa försoning åt sig och åt sin familj. När han slaktat tjuren 12 skall han ta ett fyrfat fullt med glöd från altaret inför Herren och två fulla händer med finstött, välluktande rökelse och bära in detta bakom förhänget. 13 Där skall han lägga rökelsen på elden inför Herren, så att ett moln av rökelse döljer locket på arken med förbundstecknet, annars kommer han att dö. 14 Han skall ta av tjurblodet och stänka med fingret framtill på arkens lock, och framför arkens lock skall han sju gånger stänka blod med fingret. 15 Sedan skall han slakta folkets syndofferbock och bära in blodet bakom förhänget och göra med det på samma sätt som med tjurblodet: han skall stänka det ovanpå arkens lock och framför locket. 16 Så bringar han försoning och renar helgedomen från israeliternas orenhet och brott, från alla deras synder. Likadant skall han göra med uppenbarelsetältet som står mitt ibland dem i all deras orenhet. 17 Ingen får befinna sig inne i uppenbarelsetältet från det han går in i helgedomen för att bringa försoning till dess han kommer ut igen. När han har bringat försoning åt sig och sin familj och åt hela Israels församling, 18 skall han gå ut till altaret som står inför Herren och bringa försoning åt det: han skall ta av tjurblodet och av bockblodet och stryka det på vart och ett av altarets horn 19 och sju gånger stänka blod på altaret med fingret. Så skall han rena det från israeliternas orenhet och helga det.

20 När Aron har fullbordat försoningen för helgedomen, uppenbarelsetältet och altaret, skall han föra fram den levande bocken. 21 Han skall lägga båda händerna på den levande bockens huvud och över den bekänna israeliternas alla skulder och brott, alla deras synder, och därmed lägga dem på bockens huvud. Sedan skall bocken föras ut i öknen av en man som står beredd. 22 Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen. 23 Aron skall därefter gå tillbaka in i uppenbarelsetältet och ta av sig linnekläderna som han satte på sig när han gick in i helgedomen; där skall han lämna dem. 24 Han skall bada på helig plats och sätta på sig sina vanliga kläder. Därpå skall han gå ut och offra sitt eget brännoffer och folkets brännoffer och bringa försoning åt sig själv och åt folket. 25 Fettet från syndoffret skall han bränna på altaret. 26 Mannen som förde bocken ut till Asasel skall tvätta sina kläder och bada innan han går tillbaka in i lägret. 27 Syndoffertjuren och syndofferbocken, vilkas blod bars in i helgedomen för att bringa försoning, skall föras utanför lägret, och deras hudar, kött och inälvor skall brännas upp. 28 Den som bränner upp detta skall tvätta sina kläder och bada innan han går tillbaka in i lägret. 29 Detta skall vara en oföränderlig stadga för er: den tionde dagen i den sjunde månaden skall ni, både infödda och invandrare, späka er och inte utföra något arbete. 30 Den dagen bringas försoning åt er, så att ni blir rena; ni skall renas inför Herren från alla era synder. 31 Den skall vara en vilodag för er, en sabbat då ni skall späka er. Så lyder denna oföränderliga stadga. 32 Försoningen skall utföras av en präst, en som blivit smord och vigd till präst efter sin far. Han skall klä sig i linnekläderna, de heliga kläderna, 33 och bringa försoning åt det allra heligaste, uppenbarelsetältet och altaret, åt prästerna och allt folket i församlingen. 34 Detta skall vara en oföränderlig stadga för er: en gång om året skall israeliterna få försoning för alla sina synder. Aron gjorde som Herren hade befallt Mose.” Slut citat

Tidigare har jag bloggat om att vi behöver en syndabock – någon att lägga skulden på. Sen dess har jag stavat på Peter Fjellstedts förklaringar. Bibeln är gammal och håller tidlöst. Den sjunde upplagan kom ut år 1882.

”Den ena lotten åt Asasel. Asasel betyder den utstötta, den förkastade, och dermed menas sannolikt mörkrets furste, menniskornas åklagare. Han är förkastad och wandrar omkring för att uppsöka de frommas synder, för att anklaga dem. Job 1:7. 1 Pet 5:8, Matt 12:43. De rum som torra äro, Matt 12:43 eller öknen, äro en bild av mörkrets rike, mörkrets område. Båda bockarne höra tillsammans såsom ett enda offer, emedan i detta offer försoningen skulle framställas i twå afseenden. Således måste den bocken som blef förd till öknen, anses såsom om det vore den offrade bocken, hwilken åter blivit levande och fått sin frihet derigenom, att försoningen genom dess offring var sedd och synden borttagen.”

”BIBLIA – Det är all den heliga skrift” står det på ett försättsblad. De gamla tyska bokstavstyperna är svåra att läsa för mig fortfarande. Det var inte försent att börja. De tre delarna av BIBLIA har stått i min bokhylla sen år 1993. Jag fattade inte vilken gåva jag fått då!

Vem var Asasel? Eller är det någon som fortfarande är? Är bibelns ord förlegade? Är det inte dags med fler parafraser så kallade översättningar till vardagsspråk? Pröva själv och läs om och om igen om Jesu försoningsgärning förebildad i Gamla Testamentets offerriter.

För min del behöver i vart fall jag försoningen ”i twå afseenden.” Jesus som min och allas överstepräst gick in till det allra heligaste och gav sitt eget blod på korset. Han öppnade den brutna förbindelsen med min och allas Fader. Jesus gick tillbaka till den härlighet han hade hos Faders innan när allt var fullbordat.

Det andra ”afseendet” då? Jo, det var efter 40 dagars fasta som Djävulen förde Jesus ut i öknen för att frestas. Så Jesus känner till den platsen mer än väl. Han var frestad i allt. Därför kan han hjälpa mig och alla, som blir frestade. Bibelns löften håller. Djävulen vår Åklagare inför Gud tjatar ständigt om våra fel och att vi inte har en chans att nå Gud.

Om nu Asasel är en plats i öknen, där Djävulen försöker gräva upp gamla förlåtna synder eller är ytterligare ett namn på denne Fiende – det kvittar mig. Det är bra att det är i ”två afseenden”. Men det första är förlåten, försonad genom Jesu blod på korset! Det andra är, att Djävulen försöker gräva upp gamla förlåtna synder.