De orubbliga som gått före…

Vägen till närmaste fristad i Kanaans land skulle hållas i ordning (Se 5 Mos kap 19). Av den berättelsen i bibeln finns det kvar ett uttryck i vart fall om någon som fann sin  fristad.

Nu på morgonen har jag läst it-pastorn Lars Gunthers tankar inför helgen. Det är en förkunnelse som bygger på bibeltexterna som är föreslagna Alla helgons dag. De tankarna sammanfaller med mina från min period i Göteborg i ett ekumeniskt arbete på Fyrbåken/Räddningsmissionen.

Bland de första jag lärde känna var en äldre frälsningssoldat som hette Hildur Hedlund. Hon brukade gå ensam nattetid på Nordstan för att berätta om Jesus för de vilsna, ensamma nattvandrarna. Om hon då blev rädd och hamnade i någon obehaglig situation, så gällde det att säga namnet Jesus inom sig. Det präntade hon i oss unga.

Och under årens lopp har jag prövat detta!

Det kom en dag, då jag bytte samfund från att ha varit medlem i en Missionskyrka till en Pingstkyrka. Jag följde mina nya vänner och de nyfrälsta narkomanerna men bytte aldrig någon teologi. Efter ett tag märkte jag skillnaden i de fria bönerna på gudstjänsterna. Jag var van vid bön till Gud som fader. Nu var det bön till Jesus mycket mer markant. Detta var på 60-talet och början av 70-talet. En stor förändring i mitt liv.

Nu läser jag i it-pastorn Lars Gunthers predikan om kända förkunnare som Runar Eldebo och Magnus Malm, att det frågar, när sättet att tilltala Jesus har gått tillbaka till  att tilltala Gud. Läs gärna själv och tänk till:

Tron fullbordad av Jesus

Under helgen som gått har vi i Sverige haft besök både i Lund och Stockholm där ytterligheterna i teologi berör varandra. Eller?

Tillbaka till summan av Guds ord, som är sanning (Psaltaren 119:160). Då blir i vart fall jag glad över att profeterna och apostlarnas undervisning i bibeln håller om en rättfärdig Gud. Denne Gud sände sin ende son, som fick ta på sig den dom, som egentligen borde drabba mig och oss alla!

”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig…” Psalmer och Sånger och Segertoner nr 13

Nils Frykman har bara med ”Gud” och inte ”Jesus” i den sången men summan av hans kunskap och tacksamhet går till Gud som fader och Guds Lamm.

”Se Guds Lamm som tar bort världens synd!” Joh 1:29  Han har gått före oss till sin fader. Han gick tillbaka till den härlighet han hade hos sin fader innan sitt jordeliv! Nu ber han för oss och har gjort i ordning rum för oss alla.

Det är bara att läsa på i bibeln – tacka och ta emot och ge det slaktade Lammet äran!

”Och jag såg mitt för tronen och mitt ibland de fyra väsendena och de äldste ett Lamm stå där, som så ut att ha blivit slaktat.” Upp 5:6

Nils Frykman igen vers 2:

”Du döden för mig smakat du mina synder bar och över mig du vakat i alla mina dar Vad hade av mig blivit om du ej handlat så  Om du ej nåd mig givit Jag måst i döden gå.”

Håller inte detta som lovsång år 2016?

Lovsången höll för alla som gått före oss genom många prövningar…