Skrivet av: Gunnel | 7 juli, 2012

En skattkista

Där går min smärtgräns – 0 kommentarer och 0 besök. Vad hjälper det att klaga? Jo, en FB-vän föreslog en länk till kistan. Det tog lite tid att fatta för FB-vänner smäller inte så högt minsann. Det händer, att någon gett sig till känna med vänskap från slutet av 60-talet. Det är mer än vad Mr Facebook kan förmedla. Så här kommer länken som hör ihop med dikterna av Karin Breman. Min morfar tillhörde en av de första medlemmarna och Karin en av de sista. Just i den Kyrkan.

Ur diktboken: Sponsrad av himmel och jord

Dolda skatter


Responses

  1. då vart det i alla fall ett besök:)

    • En viktig läsare dessutom -:)

  2. Jag får alla dina inlägg som e-post och läser dem med stort intresse. Det registreras inte i bloggens statistik. Det har jag inte tänkt på, men ska göra det i framtiden.

    • LeoH, du är också en viktig läsare i ordets vidaste betydelse. Jag har väl haft lite för tunga bloggar och svåra att förstå kanske.

  3. Strunta nu högaktningsfullt i statistiken, Gunnel! (Du vet väl vad Gud tyckte om Davids folkräkning ;o). Skriv till din egen uppbyggelse och för att ära Gud, ungefär som medeltidens katedralbyggare – men vet att det är tillgängligt för alla svenskspråkiga som så önskar och att vi är en hel del som faktiskt läser åtminstone vissa inlägg och uppskattar din frimodighet. Fast exakt hur många vi är vet nog bara Gud…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: