Igår kom det en gratulation från WordPress till mig, att jag redan bloggat i fem år. Så fick jag en uppmuntran att fortsätta. (Det kanske ringer en liten klocka hos dem, att jag håller på att sluta med bloggandet? Fortsätt stod det…)
Den uppmuntran skickades vidare till min mentor, som puffade igång mig och skrev den första och hade valt det namnet till och med. Det var på Spray och är snart sex år sen. I rymden borde det kunna finnas en predikostol ledig för mig, som har ”predikosjukan”! ”Gunnels plats i rymden.”
Se bloggen om Roparna bland andra och denna…
https://gunnelsplats.wordpress.com/2011/12/31/gunhild-gunnel-den-stridiga/
Oasrörelsen och Svenska Bibelsällskapet har arbetat fram en möjlighet att läsa bibeln tillsammans via en sluten grupp på Facebook. Den är sluten på så sätt, att den som vill vara med anmäler sitt intresse och väljer bibelstudieplan. Jag har berättat öppet, att jag inte kan konsten att koncentrera mig. Det skulle bli ett nytt nederlag att tro, att jag kan läsa igenom bibel på ett år eller på två år med halvfart. Ja, det är min formulering och jag vill egentligen inget lova utan vimsar vidare med tusen tankar i huvudet samtidigt. Men där finns bibelorden inmatade frivilligt sen det stora traumat vid 20 års ålder. Summan av det traumat blev i princip: ”Du får inte vara med oss! Du är för klen!”
Där grep Herren Gud in själv och muntrade upp gång på gång. Det var han, som skapat mig och sammanvävt mig i min moders liv. Det var han, som kunde detta med njurar, hjärta och själ. Det var han som sa, att han inte ville gå tillrätta med mig ständigt och påpeka alla mina brister. Det var han som lovade, att göra något nytt och föreslog, att jag skulle glömma utbildningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset! Han vet var det ligger! Och vilken ångest jag hade när jag måste resa dit och hämta min elevuniform – visa upp mig och tro, att jag var som vanligt. Jag såg ju ut som vanligt enligt en annan elev! (Sic)
Inte nog med det. Herren lovade gång på gång, att han ville ta hand om utbildningen – lära mig och undervisa mig om den väg jag skulle vandra. Någon sa, att om man läste bibeln kunde man få vägledning. Det ifrågasatte jag. Ordet ”arbetsterapeut” finns ju inte i bibeln och all slags slöjdskicklighet var förunnat män. Så klart.
Jag tror, att män behöver all uppmuntran, som de kan få. De som läser bibeln på ett år har passerat denna slöjdskicklighet hos män i 2 Moseboken idag eller passerar den.
Men jag minns Stenebyskolan, Dals Långed och allt jag kan.
Gunnels plats i rymden 