Sju år har gått nästan sen jag vaknade varje morgon vid 4-tiden och grät. Det är inte min stil. Det fanns ingen orsak, trodde jag. Det går att lagra sorgen nästan hur länge som helst. Sen går det inte längre. Sen blev det en bok – en lovsång. Det kanske inte gick att upptäcka? Lovsången bröt stilen och innehållet. Den kunde ha kvittat enligt uppriktiga läsare eller varit på ett enda ställe sist. Lagom mycket att få hoppa över. Eller i en annan bok för sig…
Och varför skulle jag dela på min berättelse? Varför skulle jag berätta om hur sinnesjukhusvården såg ut på 50-talet utan att berätta om honom, som sett allt lidande, innan jag såg det? Varför skulle jag dela på mig själv i psyke och kropp men inte ande?
Sju år har gått snart sen jag ”gick ut” och visade sår, som inte läkt. Jag visade sår, som var alldeles för gamla att visa. De var ju över 50 år! Varför skulle jag tiga med vem som hjälpt mig att leva trots att såren gått upp gång på gång och smärtat mig? Detta förvånar mig! Skall en kristen tiga om vad Jesus gjort och gör? Eller sjunga sångerna om honom på engelska?
En dag skärpte jag mig och dammsög böckerna i en av mina bokhyllor. De är för många och för olästa dessutom. Jo, så är det. Några är lästa tre gånger. Då hittade jag en gammal 10-kronors bok köpt på Sekund Hand. Den är tryckt samma år, som jag föddes år 1935. Kan det innehållet vara aktuellt? Är det inte bättre att ta in kunskap, som är färsk och utvecklad? Det sägs ju, att vi har så stora möjligheter nu för tiden till forskning.
Jojo. Jag för min del blir bara förvirrad av systematisk teologi på högsta nivå. Den gamla boken, som kom fram handlar bara om Tabernaklet i öknen och Jesu Guds sons blod som renar från all synd. Den kunskapen har räddat mig tills nu. Den gamla kunskapen dammade jag av häromdagen. Det var en lycklig dag i mitt liv. Det är en lycka att äga den boken!
Den 5 juli 2014
Nu fortsätter jag med mina fria associationer. Sju år är bara en tiondel av sjuttiosju år. Och sjuttio gånger sju skulle man förlåta andra enligt Jesus. Där fortsätter försoningen i mitt liv. Det blev ett abrupt avbrott för snart ett år sen i och med att jag fick kännedom om lekarna i kulverten på Restad Gård. Tävlingarna ”Fångarna på fortet” blev osmakligt nog: ”Fånarna på Restad”.
Där satte jag ner foten igen! För vilken gång i ordningen vet jag inte men en vecka senare spelades min berättelse in och filmen har fått samma namn som boken:
”Pat. är frisk och pigg för övrigt”
Muren runt rastgården på Restad Sjukhus var och är tre meter hög
De fria associationerna går till alla historiska berättelser i Gamla testamentet. Israels historia har blivit vår frälsningshistoria. ”Sju år för Rakel” är bevingade ord och Jakobs kärlek till Rakel är en förebild till Jesus, hur han tjänade som slav och underordnade sig i allt för att vinna en brud åt sig. För att leda ut i frihet…
Senare i historien är Jakobs stora brokiga familj ett folk Israel, som Herren befriar ur fångenskap och träldom med stark och mäktig hand.
”…och vattnet stod som en mur till höger och till vänster om dem. Så frälste Herren på den dagen…”
Ur 2 Mose kapitel 14 och 1917 års översättning
En mur kan stå för frälsning/räddning i bibelns texter till skydd mot fiender. Sammanhanget får avgöra.
Gunnels plats i rymden 
vissa böcker ger mer lycka än andra, och lycka det ska du ha skulle inte passa med annat än lycka i dig. Men just lycka tror jag är något jag kan bestämma själv. Det handlar ju om hur jag förhåller mig till saker. oftast när jag tänker efter på kvällarna så har det bott i alla fall om lite lycka idag ha en härligt fin dag du om någon är värd det alltid. kram på dig.
Du har så rätt! Och jag är lycklig mest varje tid men skall se allvarlig ut efter att filmen visats: ”Pat. är frisk och pigg för övrigt”. Du får komma till stan snart och se den! Vi bjuder Majsan också!