Förra veckan blev jag inbjuden via Facebook till ett HBT-seminarium och tackade ”ja” till inbjudan men gick aldrig. Jag har inte lärt mig ännu att åka spårvagn med rollator. Det var för långt att gå men Mr Facebook har noterat, att jag är med i HBT-gruppen nu. Det går inte att ändra på i tidslinjen och dessutom är senaste förslaget, att vi skall stjärnmärka våra vänner. Fast det kommer de inte att se vilken som får en stjärna eller vilken som inte får det.
Stjärnmärkta restauranger kan vi läsa om i Göteborgs-Posten under en viss tid tror jag det gäller. I början av 2000-talet, om jag inte minns alldeles fel, så skulle frikyrkoförsamlingarna i Göteborg stjärnmärkas i HBT-vänlighet eller inte. Det var inte fråga om vilken mat som serverades det vill säga mjölkmat eller märgstarka rätter. Ändå är maten avgörande för vår överlevnad. Den församling som jag tillhör fick då rakt inga stjärnor i kronan. Jag följde nyfrälsta narkomaner dit i slutet av 60-talet. En dag fick jag ödmjuka mig och bli pingstvän, fast jag inte tänkt det. Jag hade varit alldeles för upprörd över hur splittringen gått till tidigare i historien. Tyvärr hade jag hållit fast vid dessa fördomar att pingstvänner spelade i ett A-lag och ”missionare” i ett B-lag eller i ändå lägre division.
Vänta bara för snart kommer min poäng! Jag har en relation till regnbågen och den kan ingen Mr Facebook ta ifrån mig. Den är bara lika gammal som jag är nästan och skräcken för åskväder och blixtnedslag och brand (och min pappa som brandchef i byn). Var fanns han mitt i den hemska natten då ett hus i vår närhet brann ner? När åskan gick på dagen vid Kobergssjön, så var hans hand så nära och kändes så trygg.
Plötslig död har också följt mig som ett kusligt barndomsminne. Där kommer tryggheten i Guds hand in att han har bjudit på synen av en regnbåge end to end, när jag varit som allra mest rädd för att döden skall ta någon älskad i min närhet. Som inte kommit till tro ännu.
I min bibel från 1958 finns det viktigaste budskap för min del på ett försättsblad.
”Tänken icke på vad förr har varit
akta icke på vad fordom har skett
Se, jag vill göra något nytt…”
För min personliga del var ”det gamla” bara två år tillbaka i tiden och så svårt att glömma. Det nya som skulle ske mig också visste jag inget om. Jag visste bara att Guds löften gäller i alla tider. Inte bara på profeten Jesajas tid, när detta förkunnades. (Se Jes. 43:18-19)
I min bibel från år 1958 finns datum inskrivet varje gång Gud förtydligat sig i mitt liv med regnbågen end to end. Det är inte det lättaste för honom bland alla höghus i en storstad.
I Noas dagar lär det ha funnits juridiskt bindande avtal mellan två av samma kön, som liknande ett vid äktenskap. Inget märkvärdigt med det. Det märkvärdiga är att de förbund som Herren ingått och förnyat de håller han tiderna igenom oavsett hur människor sviker. Därför tål det att studera Herrens upprepade och förnyade förbund. Det tål att studera skillnaden mellan ett förbund mellan brudgum och brud eller ett samboskap.