En grovt kriminell och narkotikaberoende person berättade i slutet på 60-talet om ett enda stort vakuum inom honom. Det var innan han mötte någon som kunde berätta om Jesus och hans möjlighet att rädda och befria. ”Jag hade öppnat för vilken lära som helst i den situationen,” berättade han.
Det är svårt att glömma hans livs berättelse från förr till något nytt. Ordet ”vakuum” passar perfekt med tanke på all förvillelse inte bara genom drogmissbruk. Utbudet är stort, vitt och brett. Lär dig att slappna av! Lär dig att sitta i rätt ställning och tömma ditt inre på alla negativa, svåra tankar! Öppna ditt sinne!
Visst! Det låter ju bra och i västerlandet betyder inte yoga vad yoga betyder i Indien. Vi tänker själva! Några indiska gudar är svensken inte rädd för. Och inte för en främmande andevärld. Medicinsk kundalini är bara djupandningsövningar. Det har inget med någon hopslingrad, liknande kobraorm att göra med urkraft…
Bara inte bön för sjuka! Bara inte den helige andes kraft! Eller?
Hur är det nu när de fyrtio dagarna har gått sen påsk? Är det bara sol och värme som betyder något? Men inte har väl svenskarna en solgud (”Echnatons hymner till solen”)? Finns det ingen som vill lära känna urtiden Gud som han uppenbarar sig i bibelns texter?
En gång klagade jag över vad min statistik visade – knappast ingen som läste det jag skrev. Då kom ett förslag, att jag kunde skriva en lovsång till Herren! Vilket förslag! Rakt ut i luften skulle jag skriva bara till Herren och ingen annan! Jag blev stum då. Det var länge sen. Så nu kommer sången till honom, som vandrar vid min sida eller bara ÄR.
Käre Jesus!
Du vet allt! Du vet, att jag har dig kär och vill fortsätta vår gemenskap – vår relation. För det är det och kanske obegripligt för andra. Du vet hur mycket jag uppskattat trösten jag fått genom bibelns texter. Du vet hur jag fantiserar, att jag vandrar tillsammans med de andra personerna i olika tider via en gammal skolatlas. Mest har jag vandrat med Josef via Sikem till Dotan och sen till Egypten. Det har jag redan berättat om.
Så efter påsk är vandringen så klart från Jerusalem mot Emmaus. (Lukas 24: 13- 33.) Det har jag också berättat om hur mycket den sträckan på 11 kilometer betyder för mig. Jag vet, att den ene lärjungen hette Kleopas. Så finns det en namnlös lärjunge. Med min fantasi och livserfarenhet, så är det jag. Så klart! Jag vill ju vara med överallt i din närhet. Vad sade han Kleopas?
”Till allt detta kommer att han har låtit den tredje dagen gå sedan detta skedde.”
Som om dina lärjungar inte hört dig berätta om vad du skulle göra på den tredje dagen! Och tredje dagen hade redan gått och inget hände av vad du lovat! Du hade ju lovat att uppstå från de döda på tredje dagen…
Nu skall jag säga som det är. Jag har tyckt, att det gått 50 år av mitt liv och inget har hänt! Jag har varit totalt förblindad av mina egna tankar och min egen misslyckade målsättning. Så snopet. Tycker du, att jag är lite egotrippad eller mycket? Kunde det vara så att jag trodde på allt, som jag skulle utföra. I ditt sällskap visserligen. Var det därför det blev som det blev, att jag också lämnade Jerusalem och allt som skett och gick mot Emmaus desillusionerad?
Så bra då att jag fick berätta till punkt vad det var jag trott på. Så bra då att jag inte fattade, att det var du som lyssnade på dessa jeremiader!
Jo, det var när vi satt där vid mitt köksbord en dag, som jag kände igen dig. Det hade ju varit du under alla svåra år fastän i andra människors gestalt och som lyssnat färdigt. Nu känner jag igen dig bättre och vill fortsätta hitta dig i olika situationer hos olika människor. Och i bibelns texter förstås också.
Tack för att du alltid varit den du är och för att jag fick lära känna dig redan som barn!
Din Gunnel
Så vacker lovsång och bön!