Jag följde en länk igår på Facebook till Dag Sandahls blogg. Trots att han finns redan i min favoritlista bland länkar! Den pensionerade prästen fortsätter att analysera Svenska Kyrkans fall. Som jag uppfattar bloggarnas innehåll. Och jag lär visst slå på samma spik vad nu det innebär.
Det är natt och en vecka kvar till Långfredagen. Det var visst årets längsta dag förr. Alla skulle låta bli allt och nöjen till och med. Enda biofilmen som fick visas var ORDET av Kaj Munk. Det var då det i min barndom med mitt filter.
”Bibeln på mina egna villkor – En studie medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet”
Detta är en doktorsavhandling vid Uppsala Universitet skriven av Anders Sjöborg om en förändrad bibelsyn och bibelläsning. I försättsbladet till den står det: ”Gåva av författaren 13 mars 2006”. Det har jag skrivit. Striden var över för min del och hade varit det i två år. Förannonseringen hade skett i bibelsajten. Boken har inte ramlat ut ur min bokhylla. Jag vaknade och hämtade den och en till: ”Människa du är någon!” En försvarsskrift av Ulla Karlsson tryckt på Recito Förlag år 2012. Detta är inte nytt, att jag slår på samma spik. Vad nu det innebär?
Jo, på Kyrkans Tidnings webbplats fanns en artikel den 24 mars år 2011 om de blodiga psalmerna under fastetid, som borde bort och var motbjudande. Som ett exempel citerades ”Guds rena lamm oskyldig på korset för oss slaktad…” Fanns det inte fler, som ansåg, att dessa psalmer borde bort? ”Vi behöver inget offer! Vi är bra som vi är!”
”Vi tycker olika,” har jag fått till svar i den Pingstförsamling, som jag tillhör. Därför kan vi inte ha bibelsamtal på vårt interna Intranät. Och jag är så egen och har en alldeles egen uppfattning att detta hör ihop. Vi är bra som vi är och behöver inte något blodigt offer. Vi behöver inte lugna ner oss och läsa Tredje Moseboken tillsammans. Den går ändå inte att fatta! Kan det vara så att bibeln skall tolkas i tiden? Ingen förstår talet om blodet, som renar från all synd.
Synd får vi inte tala om. Så då är allt logiska konsekvenser.
Det är en vecka kvar till Långfredagen.
Gunnels plats i rymden 
Hur ska vi annars förstå Bibeön om vi inte får prata om den? Petrus är ju tydlig med att ingen kan förstå Bibeln på egen hand, vi måste stöta och blöta den tillsammans. Var skulle vi vara nu i förståelse av den om vi inte haft varandra genom historien?
Tänk om vi stått kvar vid patriarkernas monolatri och tro på att det inte finns ett liv efter döden och ingen nåd att få? Jag är glad att profeterna och apostlarna och den första kyrkan lydde Paulus och Petrus och inte din Pingstförsamling.
Svåra ord måste jag slå upp först och ser att ”monolatri” betyder ”dyrkan av en enda gud utan förnekande att det finns andra gudar.”
Du får nog förklara dig, Alma-Lena lite mer. Vart for Elia i så fall om de inte trodde på liv efter döden? Eller vart tog Mose vägen?
Jag är en 3.000-del av en församling och vi är uppdelade i böneringar, där vi läser bibeln och ber. Kyrkan i samma betydelse som församling borde följa ritningarna i bibeln – Svenska Kyrkan och alla frikyrkor. Det är för lite kunskap om vad det kostat Gud att ge oss sin ende son till frälsning.
Det är det som prästen Ulla Karlsson har visat alla på för fem år sen!
”Se Guds Lamm som tar bort världens synd.” Finns det ingen synd, så behövs ingen undervisning.
De första mosaiskt troende trodde inte på ett liv efter döden, den tron kom in i judendomen efter den babyloniska fångenskapen men striden om livet efter döden pågick ännu under Jesu tid saddukéerna var mer gammaldags än fariséerna på den punkten och trodde inte på ett liv efter döden.
Att människor tror på flera gudar behöver inte innebära att det finns mer än en Gud, dessutom behöver inte en avsaknad av tro på liv efter döden göra att dessa inte får uppleva de dödas uppståndelse. Att Abraham trodde att det fanns flera gudar behöver inte betyda att det gör det, det tror inte jag iaf. Jag är monoteist. Att Mose trodde att döden var slutet liksom psalmisterna, även kung David, Job och Predikaren innebär inte att de inte lever inför Gud just nu. Jesus sa ju att Gud är en Gud för levande i samtal med saddukéerna.
Jag menar att judarnas ständiga diskussioner och samtal om de stora frågorna som ledde fram till GT och den tro Jesus mötte är en skatt för oss idag och Petrus uppmanar oss att fortsätta på samma sätt för att tillsammans förstå Guds vilja med oss, därför gjorde din Pingstförsamling fel som lade locket på i Bibeldiskussionerna.
Skriv gärna bibelhänvisningar till att Mose, Job och David med flera trodde att döden var slutet. (Det är svårt för mig med svåra ord på akademisk nivå som din insändare i tidningen Dagen.)
4 Mos 16:33, Job 7:9, Ps 6:6, Pred 9:10, Jesaja 38:18, Lukas 20:27 ff
Några axplock. Bibeln verkar lära att människans själ inte är odödlig i sig utan att Gud kan uppväcka oss från det döda, men de första texterna tror att döen är slutet. Jag tycker det är beundransvärt, vilka troshjältar! De följde Gud utan hopp om belöning efter döden. Abraham är sannerligen ett föredöme. De följer Gud för att de ser honom som den som har sanningen, inte av lönsamhetsskäl. Men mest beundrar jag Job. Han såg ingen belöning efter döden, men inte heller i livet när han led.
Jag har mycket att lära.
Du ska inte känna dig dum av akademiskt språk. Man måste ibland uttrycka sig precist och kortfattat, men sedan går det lätt att förklara. Jag lärde mig mycket av en bok om GTs texter, innan dess visste jag inget om de första judarnas monolatri.
Den heter ”Det står skrivet, en kommentar till evangeliebokens GT-texter” av docent Gunnel André (Uppsala) . Jag fick den eftersom jag hjälper min vän Åsa med Bibelhänvisningar i hennes böcker. Jag fick komma till Bibelsällskapet med henne och prata om detta och fick som gåva denna skatt till bok. Finns säkert på biblioteket.
Mycket intressant! Jag köpte Gunnel Andrés bok för ett par år sen. Gunnel A fanns i en tråd hos Sofia Camnerin på Facebook. Sofia har hjälpt mig med det subjektiva eller objektiva i försoningsläran. Och många fler med henne utan att jag fattar 🙂
Glad Påsk, Alma-Lena. Jag skall läsa på!
Glad påsk till dig också, kära Gunnel! Ja Sofia Camnerin är en sann Waldenströmare, jag är ju mer av den klassiska föroningsläresorten men liksom Camnerin är jag mycket kritisk till den objektiva försoningsläran, jag ser ju tydligt att Bibeln säger att Gud är AKTIV i försoningen, dess subjekt alltså, inte passivt mottagande, dess objekt.