”Det är inte fråga om vad man säger utan hur man säger det!”
Det har jag fått höra mer än en gång. Det kan vara sant det jag sagt men sägs på ett fel sätt. Hur skall jag då tala om att jag är ledsen? Tidningen Dagen hade en krönika om pastorn, som borde få ägna sig åt det han skall och inte allt annat. Det är många år sedan Lilly Sofia Jönsson tog upp detta angående präster och biskopar i synnerhet. Det var i hennes blogg ”Fjärde väggen”, om jag inte minns fel. Nu skrivs det av en man och kanske blir viktigare. Och sägs på rätt sätt.
En av mina bloggar heter: ”Grattis prosten!” Johnny Hagberg var präst i Åsaka en gång och Norra Björke min hembygds kyrka/församling. Det var så jag hänvisade till Bibel 2000, som konsekvent bytte ut ordet ”församling” mot ”kyrka” för det är samma ord i grekiska språket. (Jag har en BIBELKONKORDANS till NT 81, som jag kan slå i). Så jag skrev ungefär att två församlingar kan bli en (hopslagen) men två kyrkor av sten kan inte bli en. Jag sörjer över situationen med tomma kyrkbänkar. Får jag lov att skriva att jag är ledsen? Det var i ”BloggarDag” uppgiften fanns om Johnny Hagbergs kunskap om katolska kyrkan. Igår gratulerade jag pensionären Dag på hans födelsedag via Facebook.
Den vänligheten varade inte länge. För idag blev jag arg igen och skrev med anledning av hans egna skrivande om stora dagar i livet. De som inte gratulerade igår kan gratulera idag.
”Annandagen är bäst i kyrkoårets föreslagna bibeltexter då Jesus själv som uppstånden gick igenom allt varför Messias måste dö för våra synder. Jesus delar inte sin ära med någon präst.”
Gunnels plats i rymden 