Söndagsskolan – den tidlösa

Det var en mörk och regnig dag med några ljuspunkter igår. Ljuspunkten var en oväntad kontakt på Facebook, som tror att jag kan lämna mina hjulspår. Det skall bli riktigt intressant, om det kommer att fungera. Det gäller att lära sig nytt. Det gäller överkurs på universitetsnivå. Å andra sidan är det tillåtet att söka själv hos de gamle lärda födda på 1800-talet med gammal skrivstil. Jo, det går att träna på. Hellre det än universitetsspråk för min del. Mitt i allt rann det till en gammal kör:

”O ljuva hemvist för Jesu vänner. Där finns ej mera en sorgens tår.
Ty syndagiftet ej mera bränner. De äro läkta de djupa sår.”

Precis så beskiver Peter Fjellstedt om ormens gift som brännande, dödligt i sin förklaring till 4 Mosebok 21.
Exegeten och teologen Gunnel André har skrivit boken:
”DET STÅR SKRIVET
Med inblick mellan raderna”

Det gäller kyrkoårets texter från Gamla Testamentet och jag ringde min goda vän pensionerade prästen Ulla Welén för att fråga vilken årgång, som vi befinner oss i. Det är för och nackdelar att vara pingstvän och bara f.d. ”missionare”. I Svenska Missionskyrkan på min tid följde vi de föreslagna predikotexterna. Egotrippad som jag är fick jag en stor, tjock bok i julklapp av mig själv. Det hela gedigna arbetet bjuder en annan Gunnel på – en ny Facebookvän.

Ormen finns inte förrän i tredje årets föreslagna texter från 4 Mosebok 21:4-9 på det sätt som jag ville läsa om honom. Det är Johannes tydliga koppling mellan kopparormen i öknen och Jesu död på ett kors för världens frälsning. Joh 3: 14 –
Här kommer en upplysning till om mig. Jag har missat att köpa den almanacka, som har alla föreslagna bibeltexter för varje söndag under året. Den är slutsåld nu. Nu är det sagt och idag är det den 6 april. Vi närmar oss påsk! På torsdagskvällens bönemöte fick vi sjunga:

”Nu är försoningsdagen kommen för världen vid
Kristus med sig förenat människa med Gud igen
Brusten är templets förlåt Vägen är öppen fri
Öppen till nådastolen för dig och mig.”

Så till rubriken. Äntligen har jag fattat, att jag har rätt att berätta det jag vet som en gammal söndagskolfröken (underförstått då inte som en kvinnlig präst). Jag skall inte ge någon mer länk till Dag Sandahls blogg. Om jag sätter in länkar här till mina egna äldre bloggar om patriarkerna, så kan det bli kronologisk ordning så småningom. Att jag inte tänker bli någon feministteolog det har jag skrivit förut minsann.

Nu gäller det bara att komma ihåg söndagens rubrik: Söndagsskola

Barnavännen år 1935

P.S. Texten på framsidan i söndagsskoltidningen från år 1935 lyder under rubriken: Ett underbart möte
”Och han uttydde för dem, vad som i alla skrifterna var sagt om honom —
han gick in och stannade kvar hos dem. —
Och när han låg till bords med dem, tog han brödet, välsignade det och gav dem —
då öppnades deras ögon och de kände igen honom,—
men då försvann han ur deras åsyn.” D.S.
Ur Lukas kap 24:13-32

Här kommer den första länken ur mitt eget förråd skriven för snart fyra år sen:
Försoningsdagen

Försoningsdagen