Nu är det tänkt, att jag skall våga en gång till på egen risk. Min bok trycktes i 200 ex. Nu skall det bli några justeringar. Några av mina vänner har gett konstruktiv kritik. Här är ett kapitel i repris, som är obegripligt visst men mycket lätt för mig att förstå. Detta jämfört med den debatt om försoningen, som förs på Stefan Swärds blogg.
Försoningen blir teologiskt obegriplig för mig HÄR
Min berättelse om försoning som ett kapitel ur boken är:
Pat. är frisk och pigg för övrigt
Religionsgrubbel
(Ur Anamnesen den 5.9.1956 Är stundtals religiöst grubblande, stundta,s svärande.)
Den första diagnos, som jag visste om att jag fått och förhörde mig om var just religionsgrubbel. Vad innebär det? Att lära in blodets funktion och betydelse är ett ämne inom fysiologin och biologin och sedan medicinsk vetenskap, om jag fattat rätt. Att läsa in om blodets betydelse i bibeln är teologi. Jesus Guds sons blod renar från all synd. (Ur Johannes första brev.)
Mitt intresse är både ock.
Det hände för 30 år sen att en nyfrälst narkoman kom och klagade för mig:
– Dom säger i kyrkan, att jag skall tacka för blodet. Och jag tycker, att det är så äckligt. Vad skulle jag svara? Jag hade ju inte förstått blodets betydelse i biblisk beskrivning och funktion. Så jag bad till Gud:
– Visa mig blodets betydelse!
Och sen glömde jag den bönen.
En kväll fick jag en fruktansvärd tandvärk. Jag fick tandvärk där det inte fanns någon tand längre. Jag stod på alla fyra i sängen med huvudet i kudden. Jag tog två albyl. Jag fick ta två till lite senare. Inget hjälpte. Klockan var mycket. Jag fick åka över hela stan för att komma till jourhavande tandläkare. Visdomstanden var ju utdragen. Hur kunde jag då få en sån fruktansvärd värk?
– Blödde det mycket, när dom drog ut tanden?
– Nej, det blödde inte alls, svarade jag. Och trodde, att det var ett bra svar.
Den jourhavande tandläkaren började då att berätta om blodets betydelse.
– Om det sker en kraftig genomblödning så koagulerar blodet och proppen ger ett skydd. Nu har det kommit ner något i såret, som gett denna infektion. Ungefär så berättade han. Efter behandlingen for jag hem.
Det gick en vecka. Min vanlige tandläkare tog över. Det gick några dagar till. Det kom en ny sen kväll med olidlig smärta. Jourhavande denna kväll fanns i ett annat ytterområde. Bilen fanns på verkstad. På så sätt blev resan inpräntad tydligare i minnet. Samma fråga upprepades här:
– Blödde det mycket, när dom drog tanden?
Samma fråga. Samma svar. Och samma undervisning. Det är viktigt med en genomblödning. Det är viktigt med blodet som koagulerar och skyddar såret.
Vad var det jag hade bett Gud om? Ja, inte var det tandvärk.
– Gud visa mig blodets betydelse!
Strax före stängningsdags mellan två dygn fick jag undervisning om blodets betydelse. Det räckte inte med en gång. Jag fick det upprepat en gång till. Sen kom den ena associationen efter den andra….
Det finns en plats i föräldrahemmets trädgård, som jag kan peka ut. Det var en fin höstdag. Pappa grävde. Jag hängde med som en flik (ficka). För ett ögonblick ställde pappa ifrån sig trädgårdsgrepen. Den hade platta slipade tinnar. Jag ville också gräva, men körde den rakt igenom den bara foten. Sen minns jag inget mer. Jag var 4 år på väg mot det 5:e.
Jord och gödsel från ett trädgårdsland är livsfarligt, att få in ett sår. Det behövdes hjälp utifrån. Det räckte inte med pappas snabba ingripande. Det räckte inte, att tvätta rent såret. Det kunde bli blodförgiftning. Det skulle kunna leda till döden.
Minns Du planscherna i skolan på blodomloppet – detta grenverk av blodkärl. Hjärtat var förstås med och så dessa parallella grenverk – ett i rött och ett i blått. Och denna mångfald av uppgifter som blodet har. Vi tvivlar inte på en enda. Det röda grenverket visar på att hela kroppen får näring och syresatt blod. Det blå grenverket skall visa på att blodet har ett lika fin renhållningsverk – transportsystem för att få bort gifter och slagg via olika organ. Det handlar om röda blodkropparnas suveräna arbete.
Om vi får ett sår på kroppen rusar dom vita blodkropparna dit och tar itu med bakterier. Dom är som kravallpoliser:
– Hit men inte längre! Dom bygger sitt staket.
Jag hade en kusin, som var Rh-. Mannen var Rh+. När första barnet föddes gick det bra. När det andra föddes blev det ilfart till annan avdelning för blodbyte. Det är så länge sen. Dom har andra behandlingar nu. Idag sitter inte den dottern och funderar över: skall blodet som jag fick fungera? Hon behöver aldrig tänka på det.
Och nu till bibeln och 1:a Moseboken. Vad som hände i Evas själ i Edens lustgård, när hon släppte in lögnen förstår inte jag. Jag fattar bara att lögnen är oförenlig med Guds väsen. Lögnen var och är som ett gift som så småningom leder till döden. Det hade Gud inte tänkt. Så presenterade han sin räddningsplan för Adam och Eva.
Det är som om bibelns texter säger: ”Försök att gömma er! Försök att ursäkta er! Ni är lika nakna ändå trots de fikonlöv, ni svänger ihop!”
Nej, det behövdes ett blodbyte! Någon i Skapelsen måste offra sitt liv! Ett oskyldigt blod måste rinna för att Gud skulle kunna göra kläder av skinn åt dem.
– Jag kan inte, kommer aldrig att kunna, uppfatta Jesus som ett ”offerlamm” gjutande sitt blod för världens (och mina) synder och sålunda försonande…
Så skrev en man i ett av sina brev till mig. Och hur skall man kunna förstå om ingen berättar.
Jag kan se Golgata framför mig. Jag kan se Jesus hänga där med en rövare på var sida. Jag kan höra hånet:
Luk 23:39-43 (Bibel 2000)
Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: ”Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss.” Men då tillrättavisade honom den andre: ”Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont.” Och han sade: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike.” [43] Jesus svarade: ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.”
Rövaren hade sjabblat bort sitt liv. Nu fick han sitt straff – dödsstraff. Kan du se hur dom vita blodkropparna rusar fram och tillintetgör alla bakterier?
Kan du höra Johannes Döparens profetia om Jesus några år tidigare:
– Se Guds Lamm, som borttager världens synd!
Nu hängde Jesus där mitt emellan två rövare. Hans blod renade från all synd i dens liv, som bara önskade en tanke.
Kan du se Maria, Jesu moder, stå nedanför korset? Jag kan föreställa mig, att hon var förlamad av sorg. Vart hade alla profetior tagit vägen – alla löften som hon hört? Hon skulle ju bära på Guds Son – han skulle ju bli FRÄLSAREN! åren med honom hade gått så fort. Nu hängde han här som en missgärningsmän tillsammans med rövare! Kan du se framför dig hur dom röda blodkropparna rusar runt i Marias liv och förser hela hennes varelse med näring och syre. Blodet fungerade i hennes liv också
– Det är evigt liv att lära känna Gud och den han har sänt Jesus Kristus. Livet kom tillbaka till Maria! Blodet fungerade! Hur skulle jag kunna låta bli att tro på blodet!
Slut citat
Boken kom ut för två år sen och började med en rubrik:
Den stora rädslan men inget kom fram av vad som är den stora rädslan för mig. Rädslan för mig var den diagnos jag drabbades av och som jag protesterade mot under hela deras behandlingstid. Sen blev den en stigmatisering. De lärde hade sagt sitt och jag var maktlös. Idag skall jag ändra rubriken till:
Den stora frustrationen
Den finns kvar. Tala gärna svenska med mig och behåll komplicerade ord i rätt sammanhang. Å andra sidan tvingades jag köpa ett teologiskt lexikon redan år 2002. Vem vet vad annihilation är för något?
Idag skriver vi den 19 dec. 2013. Jag tillhör inte någon Equmeniakyrka. Ändå gick jag till Betlehemskyrkan oanmäld för att få lyssna på Stefan Swärd och Sofia Camnerin tala om försoningen. Att Gud inte behöver försonas kan jag men kan jag försonas med mitt förflutna i vad jag upplevt av trauman? Kan jag få ha kvar alla minnen och ändå påstå, att jag förlåtit den s.k. mentalsjukvården?
”Såsom vi ock förlåta…” ”Om inte ni förlåter skall inte er fader förlåta…” Hur var det nu? Första talaren redde ut begreppen om att förlåta den, som inte ber om förlåtelse. Och jag har snart 500 bloggar om Guds kärlek till mig och alla andra från bibelns texter. Första talaren var/är kvinna och f.d. metodistpastor. Det enkla uttrycken är mer intelligenta än uttrycken på akademisk nivå, tycker nog jag.
Jag visste genom Skutan, att Sofia Camnerin kan tala till båda grupperna. Skönt att det är bevisat igen.