Skrivet av: Gunnel | 11 juni, 2013

Prayer Counseling

Vad är Prayer Counseling?
Via Google får jag detta svar:
”Prayer Counseling assumes that the problems and issues presently in a person’s life are usually symptoms of trauma and pain experienced at a young age and internalized negatively.

In Prayer Counseling we ask Jesus, who has been with us from the day we were conceived, to take us to the place our issues and problems began, to show us how we internalized our early hurt and pain and how they are causing the problems and issues in our lives today.

The Prayer Counselor listens to the presenting issues of the client and guides the client to ask Jesus to take them to the place where the emotions and problems first began…”

Fortsättningen finns att läsa via Google. För min del prövade jag alla andliga metoder och förslag på 70 och 80-talet för att bli frisk. Emil Gustafsons liv och sånger var en stor tröst. Detta hjälpte inte när Livets Ords lära blev utbredd. Vad var det för synd i mitt liv, som gjorde, att inte jag blev frisk efter förbön? Ständig värk kan ge ständigt ältande. Så blev det Svenska Kyrkans ”Hela hela människan” som blev ett komplement. En präst och en psykolog och en diakonissa var villiga att lyssna timma efter timma på min berättelse. Som dolde det verkliga traumat tills frågan kom varför jag inte blev missionär som jag ville… Då kom gråten. Hade det redan gått tre timmar? Det var inte tänkt så. Att gråta är ett svaghetstecken. Ja, rent av dåliga nerver. Det var min referensram.

Att sjukvårdpersonal håller varandra om ryggen är lika fel som att idrottsrörelsens ledare håller varandra om ryggen angående övergrepp. Att frikyrkorörelsen håller varandra om ryggen inför andlig våldtäckt är också förkastligt. Som jag ser det. Efter snart 60 år vet jag fortfarande inte vad som är tillåtet att berätta om övergrepp inom psykiatrin. Det skadar relationerna och samarbetet visst. Men om jag nu är både sjukvårdspersonal och f.d. patient på ett sinnessjukhus får jag inte då berätta om psykisk våldtäkt?

Jag får hjälp av okända på min blogg och någon hade tagit fram länken till Svenska Kyrkans tidning och Ulla Karlssons debattinlägg:

”Kyrkan har ett ärende utan försoningsoffer”

Detta är väl lika befängt att påstå som:

”Sjukvården har en uppgift utan helande”


Responses

  1. Jag knner igen allt det dr du skrev om nu i detta inlgg.

    Skulle du vilja prenumerera p min blogg ,kan du lgga in min bloggadress,om du vill se om jag lagt in det senaste , jag har gjort detta med din blogg. Min adress: http://elnadottirs.blogspot.com jag har lagt in en del predikningar som du kan lyssna p om du vill VNLIGEN ELVY R.

    • Elvy, jag följer din blogg och svarar på E-postadressen.

  2. Många konstigheter här, sjukdom beror inte på synd, klart att du ska berätta om övergrepp inom psykiatrin om du vill.
    En god ordning kan ju vara att berätta för en pålitlig, klok lyssnare, som kan ta emot din berättelse.
    Sjukdom beror inte på synd!
    En hel (helad) människa kan ha diverse sjukdomar, det hänger liksom inte på kroppen!
    Prayer counseling låter (som du beskriver det) livsfarligt.
    Senaste exemplet på ”dårskap” inom psykiatrin är det nya diagnosregistret, där definieras sorg, som varar mer än två veckor, som symptom på sjukdom!!!
    Enligt min mening kan sorg vara resten av livet, man lär sig leva med den likaväl som andra omstörtande händelser som drabbat en.
    Bra att du skriver om dessa frågor, allt gott!

    • Marie F, beskrivning av ”Prayer counseling” hämtade jag från Google och är lyssnande förbön av utbildade själavårdare inom Svenska Kyrkan. Det blev första hjälpen i helandet för min del, när prästen konstaterade, att jag varit med om en ”psykisk våldtäckt”. Det var hans ord och bekräftande på den skada, som jag fått inom psykvården.

      Sen har jag bloggat om mitt möte med Patrik Sjöberg, när hans bok kommit ut. Det finns olika övergrepp. ”Andlig våldtäckt” tycker nog jag att missbrukat tungotal varit och utdrivande av onda andar. Därmed inte sagt, att det inte finns onda andar men själavård skall inte vara offentligt.

      Jag har det bra och fick utbildning till attitydambassadör inom (H)järnkoll för 2 år sen drygt. Saknar fortbildningskursen.

  3. Att få sätta ord på de trauman vi upplever i livet är mycket viktigt. Det är min erfarenhet. I Johannes 1:4 står det att i Ordet var liv. De rätta orden kan vara förlösande. Att inte få tala om det som är svårt kan vara förödande. Att, som i sjukvården, sätta gränser mellan själen och kroppen är vilseledande. Mycket lidande skulle kunna besparas om man mera insåg det.
    ”Om detta måste vi berätta” och inte sopa under mattan, där det annars ligger och gror.
    Att gråta är också helande är min erfarenhet.

    • Tack Birgitta! Det är precis där jag vill sätta ner foten, att själen är det viktigaste enligt Jesus. ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Vad kan en människa ge till lösen för sin själ?” Matt 16:26 (1917 års översättning)

      Psykiatrin borde få bättre status och kanske använda ordet ”själ” lite mer. Så mycket som det ändå står om oro och ångest i bibeln! och glädje…
      Kroppen är ju bara ”höljet” på sätt och vis.
      Kanske fler kan våga skriva en liten kommentar?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: