”Förbannad är var och en som är upphängd på trä.”

Alla har nog en syndabock. Kanske tillsammans med andra på företaget eller i skolan eller i föreningssammanhang. Men ingen klarar av den rollen. Ingen vill ha den.

Bibeln berättar som sagt, att Israels folk behövde två syndabockar att lägga över sin synd på. De var medvetna om att de behövde befrias. De var medvetna om att de överträtt Herrens bud. Han ville lära dem tillit. Han ville lära dem tro på vad han lovat. Så ville han ge dem att äta för varje dag. De skulle samla in det manna han gav för familjens dagsbehov. Nästa dag fick de för den dagen. De hade han lovat. På fredag skulle de samla för den dagen och för sabbatsdagen som var lördag. Men inte mer.

Den läxan blev för svår för många och de samlade på sig extra. Då sände Herren giftiga ormar, som bet dem och de blev sjuka. (Det var inte bara en gång de klagat mot Herren.) Till slut fattade de orsak och verkan. Mose fick ta emot deras klagan och bekännelse, att de varit olydiga och syndat. Mose får i uppgift av Herren att göra en orm av koppar och hängde upp den på en påle. Sen fick de en ny chans att tro eller inte tro.

”Den som har blivit ormbiten och ser på den får leva.” 4 Mos 21: 4-9

Hur skall en nutidsmänniska kunna fatta Guds makt att kunna befria ett helt folk ur slaveri i Egypten och sen bara pröva dem till bristningsgränsen? Det verkar ju som att de måste lyda blint annars blev de dödade? Hur skall en nutidsmänniska kunna fatta detta med profetiska budskap? Eller fattar vi mer än vi erkänner, att det finns en som vill oss väl och en annan som är ute efter oss – önskar oss döden?

Ökenvandringen är DÅ-tid med alla prövningar. Kopparormen upphängd på en påle var en profetia om framtiden dessutom. Det hjälpte inte med någon kopparorm att se upp till och bli befriad. Det hjälpte inte med varken en eller två syndabockar att lägga sin synd på.

Så kom Guds son, som hade och har bärkraft och berättade:

”Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh 3:14-16

Det är mycket, som vi inte kan förstå i Gamla Testamentet. Helheten hjälper oss att fatta, att striden fanns redan i himlen, där en ängel gjorde uppror mot Gud och blev nedkastad tillsammans med andra upproriska. Det upproret mot Guds goda vilja kan vi läsa om från början av bibeln i skepnad av en orm: ”Skulle då Gud ha sagt?”

Så lovade Gud, att en av kvinnans säd skulle komma att trampa på ormens huvud. Och hur gick det med förbannelsen då? Fortsätter inte bibeln att berätta om att ”näpsten var lagd på honom för att vi skulle få frid”? Fortsätter inte bibeln att berätta om Guds son, som tog på sig alla våra synder och sjukdomar? Han blev gjord till synd för vår skull på förbannelsen trä!

Detta tål att tänka på! Tempot går på högvarv i dagens samhälle. Drag i handbromsen innan det är för sent!

”Där är Guds Lamm som tar bort världens synd!” Lär känna Guds son, som kom till oss från himlen! Han återvände till den härlighet han haft hos sin far. Först presenterade han i allt för oss vem Gud är som fader och gjorde hans vilja – gick i döden i vårt ställe till och med…