”…inte frälsningsavgörande.”

Släktforskning är inte frälsningsavgörande. Petrus och Paulus träffades och var båda apostlar med släkten i Israels tolv stammar. Båda var kunniga inom sin religion. Båda var utvalda inte av människor utan av Gud. Tolv är ett förbundstal. Jakob hade tolv söner som blev Israel. Vi skall hålla fast vid apostlarnas och profeternas grundval. Att hitta fel i bibeln håller inte, när evangelisten Matteus byggde Jesu fortsatta släkttavla på siffran 12 och evangelisten Lukas började nerifrån och gick uppåt i Marias släkttavla byggt på siffran 10. Gud steg ner och blev människa i Jesus och genom uppståndelsen gick Jesus tillbaka till sin fader i himmelen. I kung David cirka tusen år före Jesus förenas Josefs och Marias släkttavlor.

”Hans rike inga gränser vet. Det är av evighet.” I NU-tid…

Så jag stannar vid bibeltexten i Galaterbrevet 2:11-21 enligt översättning ur Svenska Kärnbibeln. Dagens avsnitt i ett kvartsspår, som jag följer via Facebook och ”Anta Utmaningen” är:

Gal 3:15-18

”Arvet kommer inte från lagen utan genom tron
¹⁵Syskon (bröder och systrar i tron), låt mig ta ett exempel från vardagslivet (låt mig tala om mänskliga relationer). När ett förbund (testamente, en sista vilja) trätt i kraft, även om det bara så är ett mänskligt, kan ingen ta bort eller lägga till något.

[Det grekiska ordet för förbund är ”diatheke”. Ordet i sin verbform betyder ”att placera mellan två”. Det beskriver ett förbund och avtal mellan två parter. Ordet kan också översättas med testamente. Det är därför Bibelns två delar kallas Gamla och Nya testamentet då de syftar på det gamla och nya förbundet.]

¹⁶Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma (säd, arvinge). Han [Gud, Skriften] säger inte, ”och åt dina avkomlingar”, som när man talar om många, i stället talas det om en, ”och åt din avkomling”. Det är den Smorde (Messias, Kristus). ¹⁷Detta är vad jag menar, lagen som kom 430 år senare [än löftet till Abraham] kan inte annullera ett tidigare förbund (testamente) från Gud, så att löftet blir ogiltigt. ¹⁸För om arvet berodde på [att bara lyda] lagen [som dessa falska lärare vill få er att tro], skulle det inte längre bero på löftet, men Gud gav arvet till Abraham genom ett löfte.” Slut citat

Det är lättare för mig att få tänka på en fysisk person att berätta för – en som just börjar frågorna om kristen tro. En gång för snart 50 år sen hade jag 17 syskonbarn och fick ett artonde. En av dessa är redan framme vid målet men de andra finns att berätta för. Om någon vill ha min berättelse…

Så jag vaknade och kunde gå till min bokhylla och ta ut en gammal kulturtidning om hus. Där visste jag artikeln finns:

”Hur jag blev frälst – Eller Historien om det lilla röda stugan” av Kerstin Fried. Artikeln är fascinerande från början till slut om hur författaren kom till en ödestuga med gapande hål efter fönster, utan tak, golv eller dörrar men på en perfekt grund på huggen sten. Fyra väggar kvar…

Där började drömmen, som blev en verklighet genom envist letande efter liknande små hus med samma mått. (Gissar att jag berättat om detta förr.)

Denna blogg tillägnas ett av mina ”aderton” syskonbarn utbildad inom byggnadskonsten och som just börjat frågorna om Jesus.

Denne Jesus som vann seger över döden… Min farfarsfar var både grov- och finsnickare. Min far fick det i arv och så vidare. Men tron gick inte i arv. Det var personliga beslut att följa Mästaren av Nasaret.