Ett huvud och en kropp

Små strödda tankar med anledning av många olika synpunkter från olika bloggar.
Det finns ingen läkare, som skulle ifrågasätta denna text, som jag citerar från. Jag tror inte att läkarkandidater kan börja sina studier med att allt skall ifrågasättas. Det är väl där problemen börjar med bibelkunskapen och vem som skall bli lärare. Kan den bli lärare, som ifrågasätter allt som står i bibeln? Skall utgångspunkten vara att pröva sanningen? Skall en blivande präst ifrågasätta, att Jesus dog för våra synder och tog dem med upp på ett kors/påle? Skall en blivande präst ifrågasätta, att Jesus kom från Gud i himlen och gick tillbaka dit efter det att han presenterat Guds vilja?

Finns det någon läkarkandidat som ifrågasätter, att det finns två hjärnhalvor i huvudet som samarbetar? Eller att ett koordinationcentra ligger i den s.k. lillhjärnan? Varför då ifrågasätta treenigheten?
Är det inte den helige Andes uppgift att samordna rörelserna i kroppen, som är församlingen och till det bästa?

1 Kor 12:1-31
I fråga om de andliga gåvorna, bröder, vill jag också att ni skall ha kunskap. Ni vet att när ni var hedningar drogs ni viljelöst med, bort till de stumma avgudarna. Därför vill jag att ni skall förstå att ingen som är fylld av Guds ande säger: ”Förbannelse över Jesus”, och att ingen kan säga: ”Jesus är herre”, om han inte är fylld av den heliga anden.
Och vidare…
”Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus.”
Och vidare längre ner i kapitlet
”Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: ”Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen”, så hör den likafullt till kroppen. Och om örat säger: ”Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen”, så hör det likafullt till kroppen. Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del just den plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu är det emellertid många delar, men en enda kropp.
Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte”, och inte heller huvudet till fötterna: ”Jag behöver er inte.” Tvärtom, också de delar av kroppen som verkar svagast är nödvändiga, och de delar av kroppen som vi inte tycker är fina, dem gör vi så mycket finare, och de delar vi skäms för omger vi med så mycket större anständighet, något som de anständiga delarna inte behöver. Men när Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt ärade, för att det inte skulle uppstå splittring inom kroppen och för att alla delarna skulle visa varandra samma omsorg. Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra.
Ni utgör Kristi kropp och är var för sig delar av den. I sin församling har Gud gjort några till apostlar, andra till profeter, andra till lärare; åt några har han gett gåvan att göra under, att bota sjuka, att hjälpa, att styra, att tala olika slags tungotal. Kan alla vara apostlar? Eller profeter? Eller lärare? Kan alla göra under? Eller bota sjuka? Kan alla tala med tungor eller tolka sådant tal? Nej, men sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra.”

Kol 2:18-19
”Låt er inte berövas segern av dem som hänger sig åt självförnekelse och ängladyrkan och som fördjupar sig i sina syner. De blåser upp sig med sina fåfänga människotankar och håller sig inte till honom som är huvudet och som försörjer hela kroppen och binder ihop den med leder och senor, så att den växer som Gud vill.”

Om Kristus får vara huvudet för kroppen som är församlingen, så skulle vi inte strida eller försöka göra oss kvitt med varandra. I Kristus finns all kunskap och vishet. I honom är det som vi rör oss och är till.

Synpunkter från universitetet

Författare: Gunnel

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

%d bloggare gillar detta: