En blogg skall vara skriven spontant sägs det. Det kommer att bli spontant för jag har snappat upp Davids kamp mot Goljat i Stefan Swärds Blogg, som jag följer. Mindre spontant är bilden av en utblommad maskros, där frön sprids för vinden. Där kommer min begåvning fram, att kunna prata om tre saker på en gång och förvilla allt för läsaren/ lyssnaren. Det är ett släktdrag från gamla faster. Hon överskattade sina lyssnare och trodde, att vi fattade, vad hon tänkte på.
Nu tänker jag på ett vackert fotografi av en utblommad maskros i storstadsmiljö. Då är det kanske inte ogräs längre utan har varit en vacker gul blomma. Teologen Rudolf Bultmann från Tyskland kom med liberalteologin för storstadsbor, som inget kan om får på landet.
Herdepojken David kunde sina får och han kunde sina fårs fiender. I sitt smått föraktade arbete lärde han sig tro på Gud. Han tränade tillit och förtröstan. En dag fick han i uppgift av sin far att gå och se hur bröderna hade det. Under 40 dygn hade hans folk och inte bara bröderna varit utsatta för mobbning. Ingen räknade med en oansenlig herdepojk, yngst av alla. David vågade ställa frågan vem det var som smädade Israels Gud. Det var det som frågan gällde!
Det är det som frågan gäller idag. David var bara en förbild till Jesus men en viktig sådan. Det oskyldiga offerlammet i Gamla Testamentet blir herden, som sätter sitt liv på spel mot den väldige fienden Goljat. David fällde honom i Herrens namn. Vem är det, som smädar Israels Gud? Vem tar bort skammen?
(Denna Bloggpost tillägnas Carina Ikonen Nilsson, som klarat av att skriva en bok om ADHD och dyslexi trots sitt dolda handikapp.)