På nyårsafton kan vi se tillbaka på året som varit och till och med längre tillbaka. Tolvslaget är en skarv mellan det som varit och det nya. Så fortsätter jag att vara personlig och tänker inte älta längre.
”En kvinna föds man inte till. Det blir man,” har någon kvinna sagt.
Det är färdigältat nu, att jag är kvinna och att Paulus säger, att en kvinna inte skall undervisa. Jag har löst det alldeles själv och tänker fortsätta att berätta om Jesus. Vi kvinnor får berätta, att Jesus lever.
”En kvinna skall underordna sig sin man,” säger Paulus och hon skall fråga honom hemma inte störa i ett församlingsmöte. Nu är det som det är och jag har ingen man att fråga hemma. Och som en kvinna sa i ett sammanhang bland andra kvinnor:
”Och det är inte mitt fel, att jag är ogift!”
Räddningsmissionen i Göteborg har fyllt 60 år. 20 av de åren var jag ”gift” med Räddningsmissionen och 40 av de 60 åren har vi hållit ihop en stor del av det gäng som kallades ”Källan” runt år 1970 och framåt. Igår kväll var vi samlande och åt tillsammans och samtalade. Alla har haft sitt att gå igenom som jämnåriga med Räddningsmissionen. Alla har varit unga och drömt om en framtid. Framtiden kom men var inte förutsägbar. Många av oss som möttes i början av 70-talet hade en frikyrkobakgrund. Vi hade sjungit samma sånger och haft nästan samma sångbok. Igår kväll föreslog jag fria associationer under de tre minuter som Charlie Norman spelar melodin till en andlig sång. Alla var tysta de tre minuterna. Ingen fick tala om sångens namn och innehåll under tiden han spelade ”Hur ljuvligt det är att mötas…” Se förra bloggen
Hur skall de gå när församlingens ungdomar idag inte sjunger in de långa innehållsrika sångerna? Jag har aldrig läst teologi men tydligen fått en stor portion genom sångerna. Det är skillnad mellan syndabekännelsens innehåll ”Jag fattig syndig människa…” och den glada sången:
”Min Gud när jag betänker vad du har gjort för mig
vad nåd du städs mig skänker jag får ju allt av dig
Då blir jag hjärtligt glader då lockas lover fram
Hav tack min hulde herde hav tack Guds dyra lamm.
Du döden för mig smakat du mina synder bar
och över mig du vakat i alla mina dar
Vad hade av mig blivit om du ej handlat så
Om du ej nåd mig givit jag måst i döden gå.”
Innan jag träffade mina vänner igår kväll läste jag igenom ”Fjärde väggens” mest lästa Blogginlägg med över 1300 besök. Nog fanns jag med där med min kommentar! För att inte tala om Sofia Lilly Jönssons svar till mig!
Ja, vem som helst får dra slutsatser om mig! Om det är så att jag behärskar P.P. Waldenströms bibellära, då är det ett mycket bra arv. För den nya ”Tidskriften Evangelium”s andra numret har temat ”Arvet”.
Jojo. Som om Svenska Kyrkan har en egen bibel en egen försoningslära!
Det är en skarv mellan det året som gått och det nya. I början av året trodde jag, att jag var en attitydambassadör inom (H)järnkoll. Den villfarelsen blev jag tagen ur och fick veta, att det var mitt fel, som inte anmält mig till en vidareutbildningsdag. Så lätt går det att bli struken och inte vara det man tror att man är.
Nu är det ett nytt år. Jag ältar inte längre men tänker fortsätta att forska. I Kina lär man ha ett tecken i två delar som betyder både kris och möjlighet i det samma. Svenska Akademiens almanacka börjar nya året ”I Jesu namn” igen oaktat humanisternas stora framgångar senaste tiden. Det är tryggt. Dagens löfte i min gamla bibel är:
4 Mos 23:19
Gud är ingen människa, han ljuger inte,
han är ingen dödlig, som ändrar sig.
Vad han sagt, det gör han,
vad han lovat, håller han.
Gunnels plats i rymden 
Underbart slutord från Gud själv om vem oh.hur han är. tack!