Det var noga med färgerna. Det var noga med kvaliten. Det skulle stå sig. Det var en man, som hade fått alla slags slöjdskickligheter. Den hade han fått genom den helige Anden.
Där började mina frågor om män i bibeln och mest män.
2 Mos 31:1-6
”Och Herren talade till Mose och sade: Se, jag har kallat och nämnt Besalel, son till Uri, son till Hur, av Judas stam. Och jag har uppfyllt honom med Guds Ande, med vishet och förstånd och kunskap och med allt slags slöjdskicklighet, till att tänka ut konstarbeten, till att arbeta i guld, silver och koppar, till att snida stenar för infattning och till att snida i trä, kort sagt, till att utföra alla slags arbeten. Och se, jag har gett honom till medhjälpare Oholiab, Ahisamaks son, av Dans stam, och åt alla era konstförfarna män har jag gett vishet i hjärtat. Dessa skall kunna göra allt vad jag har befallt dig:…”
B82
Det var våren år 1958 och för min egen del var det fråga om en omskolning till arbetsterapeut med början på Stenebyskolans alla slöjdkurser i silver, trä, konstsömnad, vävning m.m. För min del var det fråga om att söka vägledning genom bibelläsning och bön. Då kom jag till verserna om konstförfarna män. Och ”Tänk, på dem som är fångna precis, som ni vore deras medfångar.” Ja, jag är gammal och detta är minnenas television från år 1958.
I slutet av 60-talet mötte jag en bibellärare och missionär Wilhelm Bergling. Han hade studerat detaljerna i tabernaklet i öknen så grundligt, att jag fortfarande är glad över den undervisningen. Israels folk lydde den mönsterbild som Mose fått av Gud på Sinai berg. De lydde den i allt.
Ingen av färgerna i förlåten (en slags draperi) var utan betydelse. Israels folk lydde Gud utan att fatta att hela världen i framtiden skulle få se ritningen fullbordad – utförd in i minsta detalj på Golgata!
När Jesus gav upp andan och dog på korset brast förlåten i templet uppifrån och ända ner. Innan dess sa Jesus, att det var fullbordat. Detta ”det” är vägen att nå Gud in i det allra heligaste.
Visst kan vi debattera ”vi” och ”dom” i det oändliga utan att se vad det står för. Det står inte för att tillhöra Svenska Kyrkan eller en frikyrka. Det handlar inte om att vara innanför eller utanför en sekt. Det handlar om ett utanförskap innan Jesus hade tagit på sig all världens synd. Israels folks synd lades på ett offer. En gång för alla är Jesus offret för både Israels och våra synder.
Den här bloggen är min och den är personlig. Min synd har varit bitterhet och avundsjuka. Samma synd i tankelivet, som härjade i Kains tankar en gång. Han klarade inte av att rå på sina tankar. Senare blev han märkt med ett tecken, att ingen fick döda honom. Kain var Guds skapelse också. Tecknet visar alltid fram mot korset. Där kan alla placera sin personliga synd. Där kan alla få syn på rätt väg till livet och Gud.
Förhänget skulle ha både rosenrött och purpurrött, blått och vitt. Det står för något och allt hör i hop med allt.
Han väver mig också som en vävnad och en dag skär han ner mig från bommen. Inte för att förkasta utan bevara. Det är skillnad på minnen och synd. Det är evigt liv att lära känna Gud och den han har sänt Jesus Kristus.
Minnenas helande(Denna blogg tillägnas mina vänner inom (H)järnkoll. Vi skall tillsammans sticka hål på fördomar som finns. Jag var intagen på Restad Sjukhus, Vänersborg för en sömnrubbning år 1956. Deras diagnos var mano-depressiv och diagnosen var för livet i olika rapporter till myndigheter. Vad jag kände hade ingen betydelse. Fotot är taget 50 år senare med ryggen åt den så kallade stormavdelningen och hela långa gatan fram till administrationen. Jag vågar minnas! Och deltar idag 5 nov 2012 i en stor utställning på Kulturhuset i Stockholm med min fina berättelse om kärleken från familjen och bra sköterskor.)
Gunnels plats i rymden 
Någon har klickat fram denna tidigare blogg igår den 4 november 2012. Så jag gör ett förtydligande var fotot är taget och reklam för en stor utställning på Kulturhuset i Stockholm, som börjar idag. ”En annan tid” – psykiatrins vecka.
Nu gäller det, att någon ser till att den kommer till Restad Gård, så att offentligheten får insyn. Det är 30 olika personer som berättat på denna utställning om psykisk ohälsa. Det fattas kunskap. Det är för många fördomar ännu. Vem som helst kan drabbas av en utmattning eller en depression och bli frisk igen. Vem som helst kan drabbas av psykiska handikapp och måste lära sig leva med dem.