Livets möjligheter Del 2

Släktforskning är intressant i brist på stimulerande arbete. Så var det för mig, som inte kunde arbeta på grund av en ryggsjukdom eller handikapp. En gång fick vi några kusiner komma till en gammal liten kyrka. Där fanns det en ljuskrona svarvad i trä. Gissa om begåvning kan gå från far till son hur många generationer som helst? Alla äger inte en träsvarv privat. Min far satt sällan i en fåtölj och läste. Han ville arbeta med händerna.

Så kom hans 90-årsdag. Den sammanföll nästan med att NT 81 kommit ut och kyrkoherden uppvaktade alla 90-åringar. Det blev den mest naturliga gåvan så klart. Lika naturligt kom min nyfikenhet. Hur skulle detta gå? Var det bättre förr? Skulle han anmärka på nya formuleringar och fel ordval jämfört med 1917 års översättning?

Jag fick svar. Evangelierna var sämre översatta men breven var bättre. Punkt slut. En kort sammanfattning av snickaren. Med farsarvet klarade jag snickerikursen på Stenebyskolan galant år 1958.

Livets möjligheter till kombinationen av mig fanns generation efter generation i morsarvet också. Sven Svensson, Logården, Warola, var född i slutet av 1700-talet. Det var minsann inte för att slippa krigstjänst, som han blev präst.

(Morfar och mormors bröllop år 1893)

Min morfar är inte son i rakt nedstigande led från Sven Svensson. Det är bara ”prästgenen”, som jag följer och lusten att läsa hellre än att vara bonde. En av mina morbröder blev retad många gånger för att han inte kunde bli bonde och hantera en lie eller andra verktyg. Så därför fick han läsa och bli präst. Men hur skall den kunna förkovra sig, som måste gå bakom ett par oxar och plöja? Det var den enda understrykningen jag fann i min morfars stora familjebibel. Då anade jag hans dröm att hellre få läsa till präst än att arbeta inom jordbruk. (Han var förutom hemmansägare lekmannapredikant i Missionshuset)

Och jag är kvinna och måste bli något annat först. Nu finns det datorer och exegeter och teologer, som delar med sig av sin kunskap i kontexten. Tro inte, att jag går på vilken tolkning som helst! Jag älskar Paulus. Som sagt.

”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra.”

Samme JAG ÄR som mina förfäder trodde på. Tron är en gåva till den som vill ha gåvan.

Anta utmaningen att läsa bibeln tillsammans

Författare: Gunnel

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......." Visa alla inlägg av Gunnel