Det är Annandag Påsk och jag lider av predikosjukan men har ingen talarstol. En gång i yngre dagar fick jag förtroendet att predika i Nossebro Missionskyrka. Eftersom min far var med den gången och så minnesgod, så berättade han 10 år senare om den text jag valt att predika över. (Eller om den var föreslagen enligt kyrkoårets texter?)
Texten intresserar mig fortfarande på ålderns höst och gäller förvaltarskap. Det är Jesu liknelse om den orättrådige förvaltaren, som inte kunde få vara förvaltare längre. Han hittade på ett eget sätt och gick ut och skrev ner andras skulder. Lukas kapitel 16
Med mitt förvaltarskap har det varit si och så. Som gammal nu är jag faktiskt uppsagd: Jag kan inte få vara förvaltare längre…
En gång i tiden var jag söndagsskollärare och sen SMU-ledare i Grästorp. Där kommer dagens poäng för Grästorp hör ihop med Nossebro, Essunga. Ja, se själv frukten av mitt ledarskap! En sen kväll kom en lång, tonåring och promenerade vid min sida. Det var på en orientering för hela distriktet. Han hade en allvarlig fråga:
”Hur har du tänkt dig, att du skall klara dig i Göteborg utan ôss?”
(Länken till Essunga som landets tråkigaste kommun fungerar inte längre. Men den var rolig enligt mitt sinne för humor. 3 febr. 2018 tog jag bort den.)
Gunnels plats i rymden 
P.S.
Det är kväll nu och dags för egen kommentar. ”Landet runt” hade väl frågat tittarna efter landets tråkigaste kommun. Jag tyckte killen på moped var så härlig och så fick jag se en ny bro vid Baljefors (eller någon annanstans). Och detta att få höra dialekten gjorde mig så glad! För mig var de två minuterna roliga men i övrigt för de boende i Essunga var det inte roligt. D.S.
Gillar också den texten den innehåller valv efter valv, av klokhet och jag gillar Jesu totala orespekt för pengar!
Jesu liknelse står i Lukas kap 16. För att få någon att berätta för om bibelns innehåll, så frågade jag en pastors barnbarn, om jag fick berätta för honom. Skriver jag då ”käre David”, så utesluter jag andra i samtalet. Skriver jag ”kära barnbarn” på låtsas att de är mina, då åker de skidor och läser inte!
Jag arma människa! För vem skall jag berätta, att livet ligger bakom? Och då är jag uppsagd som förvaltare av allt det som Skaparen anförtrott mig! Jag kan inte få börja om en gång till och göra det lite bättre som söndagsskollärare! Eller som ungdomsledare! Eller som fostermamma! Jag får ju inte ens träffa ”min Marcus”!
Jo, jag vet vad jag kan göra! Jag kan gå ut på nätet och skriva ner andras skulder inför Gud! Jag kan berätta om och om igen med en gammal människas upprepningar…
Han har försonat oss med Gud och tagit på sig hela skulden!
du ska se att mer än du tror är guld och ädla stenar i ditt liv.