Skrivet av: Gunnel | 8 april, 2010

Fjärde väggen

Så är namnet på Sofia Lilly Jönssons Blogg. Den hittade jag strax innan hon började i rätt namn som ansvarig och här är citat från orsaken till namnet:
 

"Fjärde väggen är ett teaterbegrepp som betecknar den osynliga vägg mellan scen och salong som konventionen förbjuder att skådespelaren medvetandegör genom att vända sig ut till publiken. Som med de flesta andra dramatiska regler har alltid skett konventions-brott också mot den fjärde väggen. Överfört kan fjärde väggen handla om osynliga gränser och andra metaskikt som gestaltas i all konst, och i förlängningen om de flytande gränserna mellan illusion och verklighet i våra egna liv."

Det fanns ingen teater i min hemby och inga tåg med tågtider, som passade för att lämna landet för stan. Det har aldrig lockat mig sen heller och har absolut inget med någon syndkatalog att göra. Bio har heller aldrig lockat mig. Själva livet är ju en enda inspelning och hur spännande som helst! Intresset för bio kom, när Ingmar Bergman dött och jag ansåg, att jag var obildad. Hans filmer kom i repris på TV en efter en och jag bestämde mig för att se dom. Ljussättningen intresserad mig därför att Ingmar Bergmans fotograf Sven Nykvist var lika känd och son till två Kongomissionärer inom Svenska Missionsförbundet. Jag var så nära honom i umgänge, som en kusin till honom och filmen "Oxkärran", som jag aldrig såg. Tyvärr. Komplicerat?

Nej, inte alls för mig. Jag brukar veta, hur jag tänker. Få andra att fatta växlingarna i associationer är lite värre.

Som gammal dam blev jag inbjuden till en "Talk show" påskafton bland riktigt unga människor. Där fattade jag detta med ljussättning och teaterspråket "Allt ljus på mig" (och inget på publiken). Jag fick ju ingen som helst kontakt med de, som skulle lyssna på mig! Var fanns de i mörkret?

Där – just där – kommer associationen till Sofia Lilly Jönssons Blogg in hur denna unga begåvade solist, musiker och tonsättare försökt presentera sin villighet att arbeta inom kyrkans väggar – ställa sina resurser och sin personlighet till förfogande. Där börjar likheten med en teater och aktörer. En av mina vänner är pensionerad präst. När hon var söndagsskollärare en gång långt tillbaka i tiden försökte hon få lite tyst i klassen. Till slut frågade den lilla flickan, som haft svårt att vara tyst:

"Är det bara du, som får prata här?"

Nu har jag fått prata i Smyrnakyrkan på påskafton i en "Talk show". Som sagt det finns lexikon, så jag hade slagit upp ordet "show" innan och var väl förberedd. Det är ungefär som att lägga alla kort på bordet och sen ha ett ess i rockärmen till slut.

Kristus är uppstånden! Han är försoningen för våra synder.

Jag kan fler ord på engelska, som jag slagit upp först i mitt gamla lexikon och dessutom kollat innebörden med grannen:

Jag gjorde en deal med Gud den 5 september år 1959.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: