Snart är påsken över. Än sen då? Gick den spårlöst förbi eller var det underbara dagar i fjällen? Andreas kallar sig påskvän i en av sina Bloggar. Det är en markering, att påsken betyder mycket för honom som rosenianare. Vill jag dessutom veta hur de tror i Svenska Kyrkan, så är det bara att ta fram en gammal psalmbok och läsa texterna. Det fanns en tid, då prästerna var troende (!).
Det finns bibeltroende nu också. Det finns några till exempel, som har haft ansvar för att välja ut bibeltexter för varje söndag och helg under kyrkoåret. Det finns tre årgångar. Annandag Påsk är det alltid samma evangelitext föreslagen. Det är min favorittext men sällan hålls gudstjänster med en rejäl utläggning just denna dag.
"Vägen valde mig," skriver Dag Hammarsköld i sin bok Vägmärken. Vägen mellan Jerusalem och Emmaus är omkring 11 kilometer. Där gick två lärjungar till Jesus sida vid sida desillutionerade, deprimerade, sorgsna. Då går man inte fort. Då tvärstannar man på steget till och med. Det kom en främling och slöt upp vid deras sida och frågade vad de samtalade om. Det syntes ju utanpå hur ledsna de var. Hur kunde någon ha undgått att veta vad som hänt under påsken i Jerusalem? Var kom denne man ifrån som inte visste något av den grymma korsfästelsen på Golgata? En sådan främling! Han bad dem till och med att berätta vad det var som hänt.
Så fick de berätta allt de varit med om tillsammans med Jesus. Plötsligt var allt kaos. Jesus blev gripen och bortförd, fängslad, torterad och sen korsfäst mellan två rövare. Och de hade trott så mycket om framtiden med honom! Vad det så underligt, att de såg sorgsna ut? Då började främlingen tala, när de fått prata till punkt. *
Vägens samtal var slut. De var framme i Emmaus och bjöd med honom på lite mat. Dagen hade gått över till kväll och snart skulle mörkret falla snabbt, som det bara gör i de områdena. Han bad bordsbönen och bröt brödet tillsammans med dem. Då kände de igen honom – deras Jesus.
Han försvann för deras blick. Hos dem försvann sorgen också – sorgen att inte ha fattat något av profetiorna. Allt främlingen berättat om måste ske av lidanden och död för Messias kunde de egentligen men nu föll bitarna på plats. Han var inte bara plågad till döds på ett kors utan också uppstånden från de döda.
(* Så gör denne främling vid vår sida fortfarande. Vi får prata till punkt och berätta om besvikelsen. Sen talar han och tröstar och vägleder. Berättelsen finns att läsa i Lukasevangeliets 24:e kapitel)
Underbar utläggning av denna fina och vackra text. Tänk att de inte kände igen Jesus förrän han bröt brödet. Att sorgen så kan förblinda.
Hej, vill du berätta mer om vad det innebär att vara roselianare. Min mormor nämnde roselianare, men vi vet inte mer om denna religiösa inriktning. Med vänlig hälsning, Linda Carlsson
Hej Linda!
Välkommen hit! Tyvärr är stavning inte min starka sida. Så jag ändrade tack vare din fråga till rosenianare. Det kommer av Rosenius Carl Olof född i Piteå 1780 och prästvigd år 1811. En av hans kända psalmer är:
”Var jag går i skogar berg och dalar…” och ”Med Gud och hans vänskap hans ande och ord…”
Det räcker långt, att studera innehållet i psalmer och sånger av författare, tycker nog jag. Lutherska (EFS) är en väckelserörelse inom Svenska Kyrkan till skillnad från Missionsförbundet (SMF), som blev fristående. Striden mellan Rosenius och Waldenström gällde objektiv eller subjektiv försoningslära. Min far kunde aldrig förklara skillnaden för mig, men de hade i hans föräldrahem en stor tavla på C.O. Rosenius och en lika stor på P.P. Waldenström i finrummet.
Teologi är intressant till en viss gräns. Den teologi jag har är nog sjungen in genom alla gamla sångtexter från söndagsskolans sångbok också med Rosenius kända:
”I en djup oändlig skog
svart av moln där åskan slog gick ett litet barn en gång
dagen lång…”
Barnet i texten senare som gick vilse syftar på Guds barn som vuxna, som kan gå vilse i livet men hitta hem till slut.
Allt gott
önskar
Gunnel