Du skrev, att det är svårt att förstå vad jag menar. Det är sant. Det fattas ord. Du har också skrivit, att du är rädd för villoläror, New Age och de som håller på med drömmar. Så med all respekt för dig som kristen och bibelkunnig så vill jag berätta om den nya bron.
Det är inget konstigt att drömma. Det står om drömmar i bibeln och uttydningar. Det står, att drömmar försvinner snabbt. Så är det ju! ”Denna drömmen skall jag komma ihåg!” Ja, visst och sen är den väck. Precis som det står i bibeln. Du behöver inte vara rädd. Jag tar inte kontakt med de döda heller.
Gud talar på många olika sätt. Ibland genom varningsdrömmar. Det har jag haft. Verkligheten var den, att min pappa var duktig byggnadsarbetare men utbildad finsnickare och pedant. Verkligheten var den att vi gått ”kärlekens stig” till Lyckhem många gånger tillsammans, när jag var barn. Verkligheten var den, att han när han levde inte förstod varför ägarna inte reparerade spången över ån.
Så nu skriver jag till dig, som är så rädd för arbete med drömmar. Drömmen handlar om en själv men drömmen väljer döden för det som är förflutet. Han lever inte! Drömmen ville bara visa mig på hur rädd jag är för den nya möjligheten (nya bron) och skall analysera allt: ”Vågar jag gå över detta djup?” Och sen fortsätta analysera bron, som inte jag byggt! Hellre gå vid sidan om och fastna i gyttjan…
I drömmen var vi på hemväg från Lyckhem. För min pappa som varit död så många år höll den nya bron ända hem. Sista dagarna han levde uppmanade han mig att läsa för honom. Sen citerade han hela versen själv:
”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.”
Då visste jag inte var det fanns i Nya Testamentet. Det fick jag lära mig sen. Han dog men har lämnat tydliga spår efter sig vart han gick. Bron på ”kärlekens stig” över ån på väg till Lyckhem är riven. Där har funnits en skylt med varning, att det ingen bro finns.
Så du och jag behöver inte vänta till påskdagens morgon för att hälsa. ”Kristus är uppstånden!” Bron är ny och håller att vandra på! Därför fortsätter jag att vandra vid hans sida. Han vill fortfarande gå igenom alla bibeltexter för att visa varför han måste dö en så fruktansvärd död för att ge oss en ny bro hem.
(Här är en påskbukett, som jag fått en gång, fotograferat och skickat vidare och sen fått i retur. Rose-Marie gjorde i ordning en ”predikostol” för mig i rymden en gång för länge sen. )
Glad Påsk! Han lever och vandrar vid din sida, lyssnar på allt du berättar har hänt tidigare, som varit obegripligt. Sen berättar han om framtiden! Lukas kap 24: 13-31
Hälsningar Gunnel
Tacksam över den nya bron!!
Ja, den håller!