Rubriken är från en novell av författaren Gunnar Edman i en av hans böcker. En gång på Räddningsmissionen i Göteborg kunde jag ringa honom och få hans löfte om att ha med den novellen i tidningen ”Din Nästa”.
Konstnären Dagmar Holmqvist gav sin tolkning i denna bild. Jag har berättat om detta i en blogg med namnet: ”Våga minnas”. Kvinnans berättelse i SVT som film finns inte kvar att återge som länk.
Idag är det motigt. En gång försökte jag vara rolig, när reklamen kom att ha flera konton. Skulle jag vara ”religiös” på bloggplatsen och mindre religiös på Facebook? Jag gillar inte ordet frireligiös dessutom. Men det är snabbare att få kontakt med någon via Facebook. Där finns många möjligheter att välja intresseområden. Å andra sidan finns knappast ingen kontakt kvar jämfört med för många år sen, när vi inte var isolerade från varandra.
Denna bild är tagen ur ett programhäfte för en internationell filmfestival i Göteborg anordnad av Mad in America (www.madinamerica.com) och Familjevårdstiftelsen (www.familjevardsstiftelsen.com) 16-18 oktober 2015. På min tidslinje på Facebook/META har jag berättat att 10 år gått sen jag själv fick upprättelse genom publikens applåd och stående ovation efter att filmen. ”Pat är frisk och pigg för övrigt” hade visats. (Filmen finns på Youtube)
Som sagt så spolar jag av eller som jag själv uttryckt det på Restad Gård före detta Restad mentalsjukhus: ”Jag bara sopar upp efter mig!” Chefen för Hotell Herhne på platsen blev inbjuden att lyssna den 5 september år 2013 på min egen berättelse att vara en fåne på Restad. Veckan efteråt spelades berättelse in på film. Jag å min sida blev guidad i kulverten att se tävlingarna kallad: ”Fånarna på Restad”.
Till poängen nu. När mentalsjukhusen stängde ner under en tid på 80-talet och början av 90-talet, så vaknade många över hela världen till liv med frågan:
Hur kan detta vara möjligt, att mediciner blivit så bra, att de sjuka plötsligt kunde leva i frihet i samhället? Hur gick det till att så många med erfarenhet av den behandling som varit, plötsligt fick en kämpaglöd att göra något trots att minnena låg långt tillbaka i tiden?
Det är maktmissbruk att fortsätta stämpla unga med tunga psykiatriska diagnoser utan att följa upp och ta tillbaka det som var fel beslut och behandling!
Jag tror, att jag vet vem burfågeln är. Jag tror, att författaren Gunnar Edman mött en olycklig, trasig kille en gång och berättat för honom om Jesus.
Det tänker jag kolla upp!
Gunnels plats i rymden 
Det gick inte så bra för alla och medicinerna är det fortfarande si och så med, ibland för mycket, ibland inget alls när det skulle behövas. Ibland säljs de till knarkare av hemlösa som behöver till dagligt bröd. Och hemtjänstpersonalen fick/får ta hand om människor i misär som vi saknar/saknade utbildning för att hjälpa. Inget är enkelt när den komplexa hjärnan blir sjuk.
Jag tror dock att allt är bättre nu än för 50 år sedan: inget Vipeholm, inget obegripligt och omotiverat tvång som i ditt fall, mycket bättre mediciner och behandlingar som kan fungera. Men tyvärr sparas det på dem som behöver vård, boenden och sluten vård så det blivit livsfarligt att vårda psykiskt sjuka. En bekant blev mördad av sin brukare, både andra sjuka och personal misshandlas, och ibland mördas, på institutionerna och i hemmen pga för lite personal.
Allt är en resurs- och fördelningsfråga och om man prioriterar skattesänkningar för rika blir all vård lidande.
Du har rätt i det du skriver, Alma-Lena. Det går inte att generalisera men det går att protestera. Så länge jag lever vill jag visa på att människan har en ande också. ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ,” frågade Jesus. Läkemedelsbolagen kan surra ett rep runt psyket inom psykiatrin bildligt talat. Det är detta bilden visar. Det är ingen lösning. Psykiatrin har släppt in New Age med hela smörgåsbordet också men är mycket skeptisk till Guds undervisning, att han vill hjälpa och ge frihet. Det är för mycket tro på mediciner. I en blogg berättade jag om en överläkare på Frösön, som blev avsatt därför att ett par patienter bett om förbön. De visste att läkaren var troende.
Vi fortsätter vårt samtal med frimodighet!
/Gunnel
Helt sant. Att fasa ut Gud, Jesus- den store läkaren inifrån och ut, är en återvändsgränd.