Stamtavla

Det är inget roligt att bli missuppfattad. Det blir jag ofta och kallad fundamentalist eller moralist. Så nu vill jag reda ut detta med släkttavla och inte vilken som helst utan Jesu släkttavla enligt Matteus evangelium.
Det finns inga dokument visst från de första århundradena som motsäger att det gäller Josefs släkttavla där och Marias i Lukas evangelium.
 
Det jag vill visa på är, att det för alla tider finns omtalat det mänskliga sveket från Juda mot sin svärdotter Tamar. Det jag vill visa på är, att det kom med en prostituerad i släkten, trots att Israel var utvalda av Gud och inte skulle blanda ihop sig med hednafolken. Rahab blev räddad genom sin tro på Israels Gud och fick sen barn genom Salmon. Det jag vill visa på är, att trots kung Davids äktenskapsbrott mot Gud och Lagen så finns Salomo som son nedtecknad för alltid. Det jag vill visa på är, att till denna släkt bekände sig Gud i himmelen och sände sin son i syndigt kötts gestalt. Att hålla Guds "Lagen" kunde inte rädda människorna. Genom Jesus Kristus kom nåden in.
 
Så kom det ett mail. Hurra!
"Ja du, "horonge" var nog inte roligt att heta. Min gudmor var också "horonge" och fick höra att hon var oäkta. Detta präglade henne under hela hennes liv. Det är klart att man ska veta vem fadern är, men vissa fäder är väldigt fega och kanske klarar man sig utan dem?
 
När det gäller hundar, är det väldigt viktigt med stamtavla och är inte den perfekt, betraktas man inte som "rasren". Och då är man en "andra klassens hund" enligt vissa betraktare. Köper du en "rasren" valp, så vet du, på ett ungefär, hur valpen kommer att vara som vuxen. Medan en "gatukorsning" kan bli lite hur som helst.
Men så kan man ju inte betrakta människor! Alla tillhör vi ju människorasen, oavsett vem som är mor eller far till barnet."
 
Hurra!
"Om tio personer lyssnar till vad du säger, så uppfattar dom det sagda på tio olika sätt."  En har fattat poängen och svarat per mail.
Ja, då får jag träna mig på att försöka förklara bättre nästa gång. Om jag får något mer tillfälle att hålla andakt. Så kanske två av tio fattar.
För detta gällde en andakt i somras om att vara Guds barn.
 
Jesus är Guds son en överstepräst lik Melkisedek utan släkt men en mästare på att ha förståelse för våra svagheter. Han är tillbaka i himlen därifrån han kom en gång och ber för oss.
Han är närvarande.

Vems är brevet?

Vems är brevet?
Den frågan fanns en gång i en tidningstext och intresserade mig. Hur länge är det mitt, som skrivit det? Vem tillhör det sen? Adressaten som inte fått det ännu eller tillhör det Postverket under resans gång? Om jag ångrar innehållet kan jag då återkalla det och hävda, att det är mitt med mig som tydlig avsändare?
 
Det kom ett öppnat brev till mig med en tejpbit över och en stämpel, att brevet var öppnat. Hur skulle jag tolka den informationen och varför var det uppsprättat och av vem? Förklaringen kom inuti brevets text, att så här har en del barn det, när de vill skriva brev till en förälder, som sitter i fängelse. Deras brev blir öppnade och synade.
 
Vems är brevet till Annika Östberg? Hur länge är det mitt och skall det komma i retur? Var stannar det och blir uppsprättat och synat? Hur länge får det ligga, innan hon får det? Än sen då? Är det hennes sedan eller kan någon personal söka igenom allt när som helst? Vems är tankarna i brevet från mig? Vem läser dom och förstår eller missförstår?
 
Det finns en Gud, som läser alla tankar som i en uppslagen bok. En del uppfattar det som ett hot. Andra upplever detta som en trygghet. Det finns en, som uppfattar mig på ett rätt och kärleksfullt sätt. Det finns en, som rättar till mina böner, när jag inte vet hur jag skall be ens.
 
Så älskade Gud världen, att han sände sin enfödde son.
Vem är adressaten och när kommer brevet och breven fram? Vem läser? Vem kan säga, att jag har inget "brev" fått?

Backspegeln

Någon har sagt, att tro sig kunna leva utan historia är som att köra bil utan backspeglar. I hård trafik i en storstad måste jag inte bara köra framåt utan även ha kontakt via backspeglarna och försöka tolka hur andra tänker.
 
På Skara museum finns en avdelning som heter Backspegeln. Där stod jag en dag och berättade vad jag var ute efter och en av personalen visste vilken liten bok, som skulle kunna ge svar på mina frågor. Det var en aha-upplevelse, att senare kunna få köpa den lilla boken om Skara läroverk på 1860-talet genom en bibliofil. Mobbning förkom och värre än så på den tiden också.
 
Raka samtal och ifrågasättande är inte mobbning. Nu återkommer jag till farmors brev och den kvinna, som jag aldrig sett och vet så lite om. Hennes äldsta barn min faster fick bara gå tre år i skolan. Var hade då farmor lärt sig att skriva, läsa och argumentera? Emma var ju född år 1853 och misären var stor i hela Sverige. Hade hennes föräldrar träffat på Roparrörelsen, som var mest aktiv åren 1847 – 1850?  Det hittar jag inget svar på men farmors far var nersupen och blev nykter i en omvändelse till Gud. Sen var han med och byggde kapellet. Han var med i den väckelserörelse, som uppstod bredvid Svenska Kyrkan och sen kallades Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.
 
Så detta är i princip den enda teologi jag kunnat tills dags dato – min farmors möte med prästen och hennes mod att försvara sin lille son. Näst yngste sonen fick underkänt av prästen i ett konfirmationsförhör. Prästen hade frågat om Gud älskar syndaren och pojken svarade "ja" precis som han lärt sig hemma och i söndagsskolan. Prästens svar var:
 
"Ja, det säger I waldenströmare."
 
Vilken mamma tål, att hennes barn blir offentligt kritiserad inför en klass?
 
Pojken gick hem och berättade eller skvallrade för sin mor. En dag fick Emma syn på prästen, som kom gående ute på vägen. Hon den oskolade bondkvinnan gick ut och gensköt honom. Min farmor vågade ett samtal med prästen om Guds försoning genom Jesus Kristus. 
 
Visst lever jag framåt men inte utan att titta i backspeglarna.