Bönemötet

Vad är personligt och vad är privat? En blogg skall vara personlig men inte privat visst. Är det personligt eller privat att tillhöra en församling? Är en resa i Israel privat eller personlig?

Det var året 2002 och jag var mer än ledsen över vad jag mött på ”nätet” av bibelhat. Vem som helst kunde skriva vad som helst under signatur eller ”nicks”. Men rubriken på platsen var bra och bakom stod Svenska Kyrkans Unga, Bibel 2000, Svenska Bibelsällskapet och EFS. Rubriken var bra och tanken var bra att unga skulle få chans att lära känna bibeln. Och jag blev mer ledsen för varje år som gick – år 2000 och år 2001. Det var debattavdelningarna, som gjorde mig förtvivlad. Där fanns ingen moderator, som ledde debatten.

Då hade vi ett böneringsmöte inom den församling jag får tillhöra. Jag skulle få leda ett litet minibibelstudie. ”Vad hjärtat är fullt av därav talar munnen” som bekant. Så jag öste sorgen över mina vänner, som kunde den förut. Det var inte första gången gruppen träffades. Det var ett tjat till slut om denna bibelsajt. Så hände något.

Ett enda nytt möte förändrade mycket den gången. Denna gång fanns det en datakunnig med som blev så förvånad:
”Det hade jag väl aldrig trott, att jag skulle få höra data på ett bönemöte!”
En enda träff. Det heter ju så på Googlespråket ”träffar” och träffar i tusentals eller ingen. Vi bytte E-postadress och efter det fick jag datahjälp. Efter det har jag fått ändå mer datahjälp och nu kan jag bara beställa foton från Israel.

”Detta vill jag ha bild på!”

Resan närmade sig mars 2012 och jag hade inte preciserat mina önskemål. Det är vägen från Nablus upp till Dotan, som jag vill följa! Hur ser landskapet ut? Jag vill följa Josef denna tid och hans väg som slav från brunnen i Dotan till att bli faraos närmaste man. Jag vill följa ”VÄGEN SANNINGEN OCH LIVET”! Det skall handla om försoning!

Jag minns inte hur landskapet såg ut från år 1974 och mina foton har inga namn. Ingen ursäkt. Det är bara så stort, att jag orkade med fjorton dagars resa hit och dit. Jo, Petra är Petra men därifrån minns jag inga bibelhänvisningar.

Per mail har jag fått flera foton av Rose-Marie Harrysson min mentor i datakunskap. (Jo, det går åt flera förstås som undervisar om dpi och pixlar.).

Vi närmar oss påsk och Jesus måste ta vägen från Judeen till Galileen. I Samarien har jag varit som sagt, där turister inte kan åka längre. Det är så infekterad politik, att bara ordet ”Västbanken” sätter igång olika känslor. Då gäller det att studera orsak och verkan! Bibeln tiger inte om ett enda hat, svek eller mord. Bibeln sopar inget under mattan. Därför är boken trovärdig. Bibeln är boken om EN Gud och hans löfte om räddning genom Jesus Kristus. Detta gäller idag och i morgon också.

Och Jesus måste ta vägen genom fiendelandet. En gång hade de varit ett folk med EN Gud. Det skall komma en dag, sa Jesus, då det varken är från berget Gerissim eller från Jerusalem, som sann tillbedjan sker utan från hjärtat. Johannes evangelium hjälper oss att vandra idag med Jesus upp till Galileen. (Skall pröva mindre format på bilderna. Repetition som inte lyckades ännu.)

Vandrare i Jesu fotspår i Galileen mars 2012