Vårdgivare och vårdtagare

Ett nyfött barn är inte född med skam och skuld. Ett nyfött barn kan inte ärva sina föräldrars skam och skuld, om fadern fanns i ett äktenskap och smet från sitt ansvar och lämnade den ensamma ogifta modern och barnet. Ett nyfött barn är rent och ofördärvat och borde inte belastas med alla andras tidigare felsteg. Omgivningen och situationen kan vara skamfylld.
 
Jag tror inte, att ett nyfött barn kan ärva synden – det felaktiga sveket mot ett beroende, hjälplöst barn. Pastor Bertil Olingdahl lär ha gett en utläggning om arvsynden, som jag hört i tredje person bara. Många, många av hans övriga bibelutläggningar har jag lyssnat på och uppskattar fortfarande.
 
Hans berättelse och illustration till arvsynden var:
"Jag är född hemma i kökssoffan i Härjedalen. Men jag fick inte kökssoffan i mig."
 
Det lilla nyfödda barnet kan vara född i en enkel kanske fattig tid och miljö. Det lilla barnet kan vara född i en omgivning av lyx och överflöd. Det lilla barnet kan vara född i en totalt destruktiv miljö bland missbrukare. Beroendet är alltid lika stort. Omgivningen påverkar och sätter sina spår men det nyfödda barnet kan inte ärva skam och skuld. Det blir påklistrat genom omgivningen eller påhäftat som kardborrar. Vem hjälper barnet? Vem hjälper den vuxne att komma rätt?
 
Idag kommer tidningarnas rubriker och texter bland annat handla om maktmissbruk mot psykiskt handikappade. Det handlar om vårdgivare och vårdtagare. Barnets hjälplöshet och beroende av vård och kärlek är värd att lyfta fram i ljuset.
Vi skall inte sopa under mattan ansvaret i att vara vårdgivare gentemot vårdtagare.

Författare: Gunnel

Västgöte, uppvuxen på landet i en trygg, god miljö, fri att välja yrke och församlingstillhörighet, bromsad i alla framtidsdrömmar genom sjukdom, en fighter, som fått börja om på nytt hur många gånger som helst. Än sen då? Rak, orubblig och envis. Jag har kämpat trons goda kamp också och älskar Paulus för hans rika bildspråk och förmåga att undervisa om Kristus som uppstånden och den levande mitt ibland oss. Debattglad. Eller "Gud vare tack att den tiden är förbi......."

4 reaktioner till “Vårdgivare och vårdtagare”

  1. Som jag förstår det är arvssynd och skuld inte riktigt samma sak. Och skam är något ytterligare annat. Om arvssynden är vår benägenhet att göra uppror så går den förvisso i arv. Men inte bär ett barn skuld för sitt ursprung? Jag skulle tro att det krävs en del idéhistoriska studier för att förstå hur det kunde bli så här. Om man inte nöjer sig med att konstatera att den onde alltid slår mot de svagaste, helt utan barmhärtighet…

  2. LarsDet finns mycket att samtala om. Det finns många olika situationer och människoöden. Jag uppskattar din kommentar och fortsatte på ämnet i morse. Bloggarna hör ihop precis som bloggarens liv är vävt inslag för inslag.Samma är det ju för andra människor.

    1. Efter 3½ år är det lika viktigt att samtala om falsk skuld eller äkta. Det förvånar mig, att ingen mer än Lars kommenterade. Himmelriket tillhör barnen men en vuxen måste konfronteras med sin skuld och omvända sig. Som jag ser det.
      Den 23 augusti 2014

      1. Idag är det den 10 mars 2017. Onsdagen den 15 mars kl 18 kommer filmen: ”Pat är frisk och pigg för övrigt” att visas på Frölunda Kulturhus, Biblioteket, Sagosalen. Titeln är min ironi därför att jag inte är frisk men frisk på ett bättre sätt. Det går inte att dela på kroppens svagheter gentemot ett psyke som påverkas av all värk.

        ”Oläkligt är det sår du fått…Ingen tager sig an din sak…Se, jag Herren vill läka dina sår…” Bibeln

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: